Skip to main content

"Pollinatörernas ekologiska betydelse är underskattad"

Nyhet   •   Maj 09, 2017 08:00 CEST

Ett vildbi äter sig mätt på lavendel. Foto: Anna Lind Lewin.


Nära 300 personer kom till ABF-huset i Stockholm den 4 maj för att lära sig mer om pollinering, bin och honung. Seminariet hölls av Konsumentföreningen Stockholm i samarbete med Svenska Bin. Under kvällen berättade olika experter hur vi kan gynna bina och de vilda pollinatörerna och hur de bidrar till vår hälsa och livsmedelsförsörjning.

Louise Ungerth från KfS och Lotta Fabricius Kristiansen från Svenska Bin.

Moderatorn Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm (KfS) inledde med att berätta hur hon fått upp ögonen för alla de pollinerande insekterna.
– När vi gjorde vår lägesrapport om pollinatörer förra våren fick jag verkligen lära mig nya saker. Innan dess visste jag inte hur viktiga honungsbin, solitärbin och humlor är för vår livsmedelsförsörjning.
Här hittar du KfS rapport

Biodlingsexperten Lotta Fabricius Kristiansen berättade om honungsbinas liv, men också att vi i Sverige har omkring 290 arter av andra sorters pollinerande bin.
– Pollinatörernas ekologiska betydelse är underskattad, menar Lotta. Därför måste vi se till att de har förutsättningar att överleva, så att de kan fortsätta pollinera både våra odlade grödor och den vilda naturen.

Hon berättade också att det är lönsamt att gynna bina, och att det är viktigt att pollinatörerna har mat från tidig vår till sen höst.
– När bönderna planterar ut växter som bina tycker om intill rapsfält eller andra grödor så ökar också skördarna.

Även de som har trädgårdar eller odlingslotter kan bidra till mångfalden – enklast genom att låta en del ogräs vara, låta någon hörna var ostädad och inte klippa ned gräsmattan så flitigt.
– Låt klöver och maskrosor i gräsmattan blomma klart, de är viktiga dragväxter för bina. Avverka inte i onödan träd som al, sälg och hassel. De ger viktig näring åt bin, humlor och vilda bin. Låt gärna en bit av din tomt bli en blommande äng.
Lotta Fabricius Kristiansen tipsade också om hur man kan ordna bostäder för humlor, t ex i stenhögar eller håligheter:
– Gräv gärna ner en kruka och fyll den med gammalt spån från mus- och sorkbon, det gillar de skarpt. Borra hål i vedklampar eller gör knippen av bamburör som kan lockar de vilda bina.

Coops hållbarhetschef Louise König berättade om hur deras medlemmar i det framgångsrika projektet BiHappy, som startades av Svenska Bin och Coop i Almedalen 2016, redan bytt in sina poäng till 780.000 bin som ska placeras i bikupor runt om i Sverige. Syftet med insamlingen är att öka pollineringen och stötta svensk biodling. De första två kuporna finns i Visby och sköts av Anita Thomsson och Gösta Cedergren från Gotlands biodlardistrikt. Alla Coops medlemmar kan nu åter donera sina poäng till BiHappy. Gå till poängshopen och köp bin du också!

Trädgårdsmästare Maria Svennbeck från Bee Urban berättade om hur man skapar och bevarar biologisk mångfald i staden.
– Det finns mycket mat för bin och andra pollinatörer att samla i parker, på kolonilotter och kyrkogårdar.

Bee Urban har nyligen i samarbete med Coop anlagt en en takträdgård ovanpå kvarteret Garnisonen på Valhallavägen i Stockholm.
– När vi har arbetat med våra stadsbiodlingar har det blivit naturligt att fortsätta att även odla växter så att bina får god tillgång till mat under hela säsongen.
Några växter som Maria tipsar om är maskros, rölleka, vitsenap, gurkört, fetknopp, ramslök, solhatt, gullviva, strandtrift och olika bärbuskar.
Läs mer om stadsodlingen på Garnisonen

Läs mer om hur du kan mata bina på hemsidan Allt om Honung där det finns en bra guide till bivänliga växter

Matinspiratören Sara Begner från Coop hade provat sig igenom svenska honungssorter och inspirerats att använda honung i nya recept.
– Honung har en fylligare o djupare sötma än socker, jag ser på honungen som en umamismak. Just nu jobbar jag mycket med rotfrukter och honung.
Saras favorit är ugnsbakade morötter som glaseras och som avslutning rullas i honung.

Tobias Olofsson på företaget ConCellae i Lund forskar sedan ett antal år tillbaka på de mjölksyrabakterier som finns i binas honungsmagar med syfte att ta fram en produkt med läkande egenskaper. Han berättade även om företagets forskning som han hoppas ska leda till ett genombrott där dessa antibakteriella mjölksyrebakterier kan bli ett efterlängtat alternativ till antibiotika.

Avslutningsvis fick seminariebesökarna provsmaka tre sorters honung från blommor som vitklöver/ljung, hallon och äppelblom/raps. Tre sorter som bjöd på olika smak, doft färg och konsistens.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera