Ljunghonung från Bohuslän i desserten på restaurang vRÅ i Göteborg

På kända gastrokrogen vRÅ serveras ljunghonung från Hamburgssund på efterrättsmenyn.
− Honungen är helt fantastisk och har en väldigt fin arom. Vi började köpa den från Nasseröds bigårdar förra året och nu hoppas jag på ny leverans efter skörden i slutet av september, säger kökschefen Sofia Bodovic Olsson.

Förra hösten fick kökschefen Sofia Bodovic Olsson kontakt med biodlaren Helen Brunestål Martinsson som driver biodlingen Nasseröds Bigårdar i Hamburgssund. Det blev början på en mycket god relation mellan krogen och bigården. Redan i mitten av augusti i ville Sofia beställa mer nyslungad ljunghonung, men då var det ännu för tidigt på säsongen.

Ljunghonung från Bohuslän är mycket aromatisk och upplevs därför som mindre söt än annan honung. Den är brunröd i färgen och kristalliserar långsammare än många andra sorter.

På vRÅ serveras Nasseröds ljunghonung på efterrättsmenyn. En sorbet gjord på gräddfil, ljunghonung och citron serveras med vilda björnbär från västkustskärgården, ihop med en misosirapskaka.
− Honungen har en utsökt arom. Jag hoppas förstås även få del av årets skörd av ljunghonung, säger Sofia.

Biodlingen Nasseröds Bigårdar har 140 bisamhällen och gårdsbutik.
– I Bohuslän får man förlita sig på vad den vilda naturen ger, som ljung. Här saknas stora arealer med frukt- och rapsodlingar och honungsskördarna varierar mycket beroende på vädret, säger Helen som börjar skörda ljunghonungen med start de sista veckorna i september.
Förra året var riktig bra för ljunghonung, men i år verkar det bli sämre.
− Värmen kom tidigt i maj, sedan kom torkan före midsommar och i juli blev det kallt, berättar Helen. Värmen kom aldrig tillbaka under någon längre period. De äldre biodlarna här omkring säger att när regnet uteblir före midsommar så drabbar det ljungen. Den behöver en rejäl blöta för att kunna ge rikligt med blommor.

-------
Fakta om ljunghonung:
Ljunghonungen är den svenska honung som har bäst antibakteriella egenskaper. En metodstudie genomförd 2006 av Karolinska Institutet visar att närproducerad svensk ljunghonung kan mäta sig med den omtalade manukahonungen från Nya Zeeland.
För att honung ska få kallas ljunghonung krävs att minst 50 % av nektarn kommit från ljungblomman, något som kan avgöras genom en pollenanalys av den skördade honungen.

Eftersom ljunghonung är geléaktig och seg i vaxkakan så kräver den mer arbete och redskap vid slungningen.

Speciellt i Västergötland och på västkusten är ljunghonung en uppskattad lokal specialitet.
Efter ljungen finns ingen mer nektar för bina att äta så då invintrar biodlaren samhället och bina drar sig in i kupan för vintervila.

-------
Svenska Bin lyfter svensk sorthonung:
I projektet Beeroir anordnas smakprovningar och tester för att utveckla de unika svenska honungsmakerna.
Oktober 2015 hölls en sorthonungsprovning på Fotografiskas restaurang i Stockholm:
http://www.mynewsdesk.com/se/svenska-bin/news/maangfald-av-smaker-imponerade-paa-provning-av-sorthonung-133797