Skip to main content

Fiskeripolitik kan minska fiskets klimatpåverkan radikalt

Pressmeddelande   •   Maj 15, 2014 07:30 CEST

Koldioxidutsläppen i svenskt fiske skulle kunna minska med 30–60 procent om fisket förvaltades mer effektivt. Det visar beräkningar i en ny nordisk studie som letts av Staffan Waldo från SLU. Små fiskbestånd och en alltför stor fiskeflotta innebär att en fiskare idag måste lägga mycket tid och bränsle på att fånga sin kvot, vilket är både kostsamt och genererar utsläpp.

Fisket är idag undantaget från bränsleskatter och handel med utsläppsrätter. Drivkrafterna att minska bränsleförbrukningen är därmed svagare än vad som vore önskvärt ur ett klimatperspektiv. Till följd av detta är användningen av bränsle högre än nödvändigt.

Nu har SLU-forskaren Staffan Waldo, tillsammans med nordiska kollegor, undersökt hur olika politiska styrmedel skulle kunna användas för att minska fiskets klimatpåverkan. Studien visar att fiskeripolitiska åtgärder som riktar in sig på hållbara fiskbestånd och flottornas storlek skulle vara betydligt mer effektiva än bränsleskatter och handel med utsläppsrätter.

– Om fiskeflottan minskar och fiskbestånden tillåts växa skulle det krävas 30–60 procent mindre bränsle i det svenska fisket, säger Staffan Waldo, forskare vid AgriFood Economics Centre på SLU.

Övriga nordiska länder har liknande möjligheter, med undantag av Island som har haft en effektiv fiskeriförvaltning under lång tid. Studien pekar på att fiskeriförvaltning är ett effektivt instrument när det gäller att minska fiskets klimatpåverkan och att det samtidigt är möjligt att öka lönsamheten i sektorn.

– En alternativ åtgärd för att minska fiskets klimatpåverkan är att införa en koldioxidskatt på diesel för fiskenäringen, men i ett väl förvaltat fiske får detta endast liten effekt på utsläppen, säger Staffan Waldo.

Sverige har goda möjligheter att genomföra åtgärder för att minska fiskets klimatpåverkan. Fiskeflottans kapacitet regleras nationellt och det finns väl utarbetade metoder för att långsiktigt anpassa flottans storlek. En sådan är så kallade individuella överförbara fångstkvoter (ITQ) som redan används i fisket efter sill och makrill.

Resultaten redovisas i en rapport från Nordiska ministerrådet. Författarna har använt modeller som integrerar ekonomi och biologi för att analysera hur CO2-utsläpp, flottans struktur, ekonomiskt resultat, och arbetstillfällen påverkas av en effektiv fiskeripolitik och av införandet av bränsleskatter eller handelssystem med utsläppsrätter i nordiskt fiske. För att få en representativ bild av det nordiska fisket, innehåller analysen fallstudier från alla nordiska länder: Sverige, Danmark, Norge, Island, Grönland, Färöarna och Finland.

En sammanfattning på svenska finns på s. 49–50 i rapporten.

------------------------------------------------

Mer information
Staffan Waldo, Dr i nationalekonomi
AgriFood Economics Centre, Institutionen för ekonomi, SLU
046-222 07 92, staffan.waldo@slu.se

AgriFood Economics Centre gör kvalificerade samhällsekonomiska analyser inom livsmedels-, jordbruks- och fiskeriområdet samt landsbygdsutveckling på uppdrag av regeringen. Verksamheten är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet. Syftet är att ge regering och riksdag vetenskapligt underbyggda underlag för strategiska och långsiktiga beslut.
www.agrifood.se

Rapporten
Reducing Climate Impact from Fisheries. A Study of Fisheries Management and Fuel Tax Concessions in the Nordic Countries. Av: Staffan Waldo, Hans Ellefsen, Ola Flaaten, Jónas Hallgrimsson, Cecilia Hammarlund, Øystein Hermansen, John R. Isaksen, Frank Jensen, Marko Lindroos, Nguyen Ngoc Duy, Max Nielsen, Anton Paulrud, Fredrik Salenius & Daniel Schütt. Nordiska ministerrådet, TemaNord 2014:533.
http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2014-533

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.