​Kämpar för almens överlevnad

ArtDatabankens Naturvårdspris 2019 går till Karin Wågström för hennes arbete med att bekämpa almsjukan på Gotland. Karin insåg tidigt almsjukans hot och samtidigt möjligheten till bekämpning i och med Gotlands isolerade läge. Tack vare Karin har almsjukan hittills hållits i schack på Gotland, samtidigt som kampen ser ut att vara förlorad på många andra håll i landet.

Naturvårdspriset delas ut under ArtDatabankens Flora- och faunavårdskonferens i Uppsala 10 april på Sveriges lantbruksuniversitets Ultuna campus.

Karin Wågström var med att dra igång bekämpningsåtgärder mot almsjuka direkt när den påträffades på Gotland för 13 år sedan. Idag är Gotland det framgångsrika exemplet med sannolikt det största kvarvarande skogsbildande almbeståndet i Europa.

Den Akut hotade almen är ett av karaktärsträden i det gotländska änget. En frisk alm kan bli upp till 500 år. Träd, i synnerhet gamla träd, är värdar för en mycket stor del av vår biologiska mångfald. Almarna är viktiga värdar för omkring 250 arter, varav 121 rödlistade, och ytterligare drygt 420 arter nyttjar dem. Genom att rädda de akut hotade almarna räddas därmed även mycket annat.

För att hindra spridningen av almsjuka på Gotland har smittade träd kontinuerligt avverkats och destruerats. Sedan 2005, då almsjukan upptäcktes på Gotland, har över 35 000 smittade almar fällts, kapats och transporterats till värmeverk för att eldas. Bekämpningen har varit mycket framgångsrik och bedömningen är att minst 90 procent av almarna finns kvar. På Öland, där almsjukan aldrig bekämpats, återstår endast omkring 10 procent av almarna.

– Det finns ingen annan förklaring till det än att det är de bekämpningsinsatser vi genomfört som är orsaken. Om vi inte hade dragit igång bekämpningsåtgärderna och bara stått på sidan och sett på, skulle vi i bästa fall ha haft 10 procent av almarna kvar på ön i dag. Så har utvecklingen varit på alla andra håll i världen, där almsjuka har härjat. Så tycks situationen också vara på Öland, dit almsjukan kom ungefär samtidigt som till Gotland, men där man inte har gjort några bekämpningsåtgärder, säger Karin Wågström i en intervju med Natursidan.

Finansieringen tryter dock och argumenten emot fortsatt bekämpning kan sammanfattas med att almens död kan fördröjas men inte hindras på sikt. Argumenten för en fortsatt bekämpning är att Gotland, om någon plats, har förutsättningar att på sikt skapa en resistent population av almar. En försvunnen almpopulation innebär både ett akut hot för ett stort antal rödlistade arter som är knutna till alm och samtidigt en förlust av värdefull kulturmiljö.

– Att årets naturvårdspris går till Karin Wågström för hennes arbete med att bekämpa almsjukan på Gotland känns inspirerande. Vi behöver dessa goda exempel på lyckade naturvårdsinsatser för att inspirera fler att agera. Det Karin gjort är en stor vinst för den biologiska mångfalden, säger Lena Sundin Rådström, chef för ArtDatabanken SLU.

Juryns motivering:

Karin Wågström tilldelas ArtDatabankens Naturvårdspris 2019 för sitt arbete med att bevara almen på Gotland. Karin är en eldsjäl med positivt sinne och har gjort en enastående insats för almen, almens följeslagare och biologiska kulturarv, på Gotland och därmed i Sverige och i Europa! Karins engagerade arbete har gått utöver hennes yrkesroll. Med kreativitet, kloka samarbeten och en enorm envishet har Skogsstyrelsen med Karin i spetsen hittat finansiering och möjligheter att bekämpa almsjukan. Tack vare att Karin tidigt involverade markägare och lokalbefolkning, initierade kunskapsuppbyggnad och koordinerade ett kontrollprogram har almsjukan fram till idag hållits i schack.

Bilder

Bilder från prisutdelningen publiceras under eftermiddagen den 10 april.

Kontakt

För mer information kontakta

Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken
Telefon: 018-672730 eller 070-3855949
E-post: lena.sundin.radstrom@slu.se

Johan Samuelsson, pressansvarig,
Telefon: 018-673409 eller 070-6793409
E-post: johan.samuelsson@slu.se