Skip to main content

Komplicerat bedriva ekologisk slaktkycklinguppfödning i Sverige

Pressmeddelande   •   Okt 27, 2010 13:26 CEST

Svensk ekologisk kycklingproduktion har en knepig sits. Uppfödarna är i princip hänvisade till en snabbväxande slaktkycklinghybrid, samtidigt som EU-reglerna är inriktade på uppfödning av långsamväxande kycklingar. Om svårigheterna att ta fram ett ekologiskt foder som får denna ekvation att gå ihop skriver Maria Eriksson i en avhandling från SLU.

Ekologisk kyckling står för mindre än en procent av den svenska kycklingmarknaden. Ett hinder är att det är svårt att tillgodose kycklingarnas proteinbehov med ekologiskt foder – de flesta ekologiska proteinråvaror innehåller för låga nivåer av aminosyran metionin. Ett annat hinder är att svenska ekologiska uppfödare är hänvisade till de snabbväxande slaktkycklinghybrider som används i konventionell uppfödning. Den svenska marknaden tycks ännu vara för liten för kläckerier med djurmaterial som är bättre anpassade till ekologisk kycklingproduktion.

De snabbväxande hybriderna slaktas vanligtvis efter 5–6 veckor. I ekologisk produktion med sådana hybrider ska uppfödningstiden dock vara dubbelt så lång (81 dagar), enligt EU-reglerna, men detta kan ge tunga djur med benproblem i slutet av uppfödningsperioden. För svensk ekologisk kycklinguppfödning finns ett sätt att komma runt detta problem. Om tillväxten hos kycklingarna hålls tillbaka till max 50 g per dag betraktas de nämligen som långsamväxande och får då slaktas efter 70 dagar.

Ett sätt att dämpa tillväxten kan vara att sänka råproteinhalten i fodret. Detta innebär dock att även metioninhalten sänks, vilket gör det ännu svårare att balansera fodret. Det Maria Eriksson har studerat i sitt doktorsarbete vid SLU är om det går att komponera ett ekologiskt foder som håller tillbaka tillväxten utan att försämra kycklingarnas välfärd.

Resultaten visar att det finns både för- och nackdelar med att sänka halterna av råprotein och aminosyror i fodret. Fördelarna var att dödligheten minskade och att färre kycklingar behövde tas bort för benfel under de sista tre veckorna före slakt. Kycklingar som fick foder med låga nivåer av råprotein och aminosyror utnyttjade rasthagarna i mycket större utsträckning jämfört med de kycklingar som fått högre nivåer.

En stor nackdel var att det förekom att kycklingar hackade på varandra i ett av försöken där kycklingarna fick låga nivåer av protein och aminosyror. Dessutom sågs andra beteendeförändringar, såsom högt foderspill, intag av fjädrar från ströbädden, ökad fjäderputsning och ett generellt ökat födosöksbeteende. Dessa beteenden tyder på att kycklingarna var hungriga och sökte efter mer eller annan föda än det foder som erbjöds.

Maria Erikssons avhandling visar att det är svårt att nå den låga tillväxt som medger slakt av ”snabbväxande kycklinghybrider” efter 70 dagar. Inget av fodren i försöken innehöll nämligen tillräckligt låga nivåer av protein och aminosyror för att sänka tillväxten till 50 g/dag. Avhandlingen visar också att en sådan uppfödning även kan  försämra djurens välfärd. En kortsiktig lösning kan vara att uteslutande använda hönkycklingar i produktionen, eftersom dessa växer något långsammare och därmed är mindre benägna att få benproblem. En annan är att öka foderrestriktionerna ytterligare. Men det måste till mer långsiktiga lösningar för att undvika välfärdsproblemen.

– Ett sätt att minska dödligheten och avlivningar p.g.a. benfel kan vara att korta ner uppfödningstiden. Om regelverket modifierades skulle det bli lättare för svenska producenter att föda upp ekologiska slaktkycklingar – kanske en "svensk modell", säger Maria Eriksson.  En annan lösning kan vara att etablera långsamväxande hybrider i Sverige, men förmodligen måste produktionen växa innan detta blir aktuellt.

Om långsamväxande hybrider skulle används, som på kontinenten, kan andra strategier för att optimera foder tas till. Detta betyder att det ekologiska fodret kan optimeras genom höjda halter av aminosyror och protein. Samtidigt kan en överutfodring med protein leda till ett ökat kväveläckage till naturen, vilket ju måste sägas strida mot de ekologiska målen. Det är med andra ord komplicerat att bedriva svensk ekologisk slaktkycklingproduktion såsom regelverket är formulerat.

------------------------------------------------------------------------

Husdjuragronom Maria Eriksson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling Protein supply in organic broiler production using fast-growing hybrids - Welfare and performance aspects.

Tid: Fredag den 29 oktober 2010, kl. 09.15
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Werner Bessei, University of Hohenheim, Stuttgart, Tyskland

Mer information: Maria Eriksson, 018-67 45 30, Maria.Eriksson@huv.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002362/     

Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera