Skip to main content

Mer mångfald med hyggesfritt skogsbruk?

Pressmeddelande   •   Jul 15, 2013 10:25 CEST

En utvärdering av hyggesfritt skogsbruk som verktyg att bevara biologisk mångfald samt andra ekologiska funktioner och strukturer ska genomföras av Sveriges lantbruksuniversitet.

Trakthyggesbruk (kalhuggning) är den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige, men också internationellt. På senare år har intresset för alternativa skogsbruksmetoder ökat i Sverige.

En forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har fått medel för ett nytt projekt om hyggesfritt skogsbruk från Formas och Lammska stiftelsen. Målsättningen är att främst utvärdera hyggesfritt som en metod att bevara biologisk mångfald. Projektgruppen består av forskare från Sverige, Canada och Australien och projektet bedrivs i nära sammarbete med skogsstyrelsen och svensk skogsnäring, främst SCA.

Historiskt har vi i Sverige använt oss av olika former av selektiv avverkning av skog, till exempel dimensionsavverkning när man bara hugger ut de största träden och lämnar resten av träden för vidare tillväxt. Det finns indikationer att selektiv avverkning har en mindre negativ påverkan på skogens mångfald jämfört med trakthyggesbruk. Många arter, både djur och växter, som är anpassade till naturskogförhållanden missgynnas av trakthyggesbruk men det finns även arter som gynnade av hyggesfasen.

– Vi saknar i stor utsträckning grundläggande kunskap om många arter påverkas av selektiv avverkning jämfört med trakthyggesbruk. Projektets målsättning är därför att utvärdera om bestånd som är selektivt avverkade har högre biologisk mångfald än bestånd som kalhuggits på kort såväl som lång sikt, säger professor Joakim Hjältén, institutionen för vilt, fisk och miljö, som leder projektet.

Genom att jämföra bestånden med avseende på skogliga faktorer som viktiga för mångfalden, till exempel skogens ålders- och trädslags-struktur, förekomst av döda träd, fältskikt och markförhållanden ska projektet försöka identifiera de mest troliga förklaringarna till dessa skillnader. Projektet kommer att belysa följande frågor:

1)  Är artrikedom av insekter, mossor, vedsvampar och lavar högre i bestånd som avverkats selektivt än i bestånd som kalhuggits på kort och lång sikt?

2)  Vilka arter och artgrupper gynnas respektive missgynnas av selektiv avverkning?

3)  Kan de observerade skillnaderna förklaras av skillnader i viktiga strukturer mellan de olika typerna av bestånd?

– Vi kommer att adressera dessa frågor genom att genoföra två olika fältstudier. I den första kommer vi att jämföra situationen i bestånd som relativt nyligen (3-10 år sedan) avverkats selektivt eller kalhuggits. I den andra studien kommer vi att göra en likadan undersökning men i det här fallet jämför vi bestånd som på 50-talet avverkats selektivt eller kalhuggits. På detta sätt kan vi studera både lång och kortsiktiga effekter, säger Joakim Hjältén.

De första resultaten av studien väntas om ett år.

Kontakt:

Professor Joakim Hjältén, institutionen för vilt, fisk och miljö
Telefon: 090-7868400, 070-3178183, E-mail: joakim.hjalten@slu.se


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.