Skip to main content

Nordiskt samarbete för hållbar potatisodling

Pressmeddelande   •   Nov 14, 2016 14:20 CET

Potatis. Foto: Anna Lehrman

Större fältförsök, mer pengar till långsiktig potatisforskning och ett utökat samarbete mellan växtförädlare i Sverige, Norge och Finland – det är vad som behövs för en hållbar potatisodling i vårt nordliga klimat. Detta konstaterar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en ny studie.

Potatisen förenar Sverige, Norge och Finland på flera sätt. Vi har en gemensam förkärlek för mjölig potatis. På andra håll i Europa föredrar man en fastare potatis. Vi har ett gemensamt kallt nordligt klimat med långa dagar under sommarhalvåret, och problem med samma potatissjukdomar. Däremot har vi inte något stort problem med torka, så torktålighet är inte en intressant potatisegenskap just här.

Av dessa skäl föreslår fyra forskare från SLU:s institutioner för växtskyddsbiologi respektive växtförädling att de tre länderna slår ihop sina potatispåsar och samarbetar för att ta fram nya förbättrade sorter.

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel presenterar Dennis Eriksson och hans kollegor en översikt över potatisodlingen, konsumtionen och potatisförädlingen i Fennoskandinavien (Sverige, Norge och Finland). Arbetet med att ta fram nya potatissorter har minskat kraftigt i Norge och Sverige och har upphört helt och hållet i Finland.

– Detta är synd, eftersom potatisen är den gröda som ger högst avkasting här. Samtidigt är den en oersättlig del av vår matkultur, och förädlingen av potatis har en lång och stolt historia i våra länder, säger Dennis Eriksson.

Efter att tidigare ha sjunkit i flera årtionden har konsumtionen av potatis legat stadigt kring drygt 40 kilo per person och år i Sverige de senaste 20 åren. Vill vi fortsätta att äta potatis i framtiden? Kan vi odla potatis mer hållbart än idag? Ja, det tror forskarna. Men hållbarhet kräver smarta strategier.

Vi behöver potatissorter som inte behöver besprutas med svampgift. Alla sorter vi odlar idag angrips av bladmögel som orsakas av algsvampen Phytophthora infestans. Besprutningen är dålig för miljön och gör potatisodlingen dyrare. Potatissorterna behöver också så småningom bli anpassade till framtidens klimat, som man förutspår kommer bli varmare och blötare i norr. Och fler växtskadegörare väntas hitta hit när klimatet förändras.

– En hög och stabil produktion på våra nordliga breddgrader är viktig, vilket kräver en tidig knölmognad eftersom odlingssäsongen är relativt kort. Och förutom bladmögel så finns det andra potatissjukdomar som är vanliga i denna region, säger Dennis Eriksson.

Den fennoskandinaviska marknaden är för liten för att vara intressant för vinstdrivna växtförädlingsföretag, och det tar många år att förädla fram nya potatissorter. Hoppet står därför till offentlig finansiering till förädlingen av nya potatissorter, och ett sådant ekonomiskt stöd måste finnas kvar under lång tid, konstaterar forskarna.

I sin studie presenterar forskarna sju anledningar till att vi behöver offentliga medel till potatisförädlingen:

  1. En högre grad av nationellt självförsörjande på mat ligger i statens intresse.
  2. Nya potatissorter som står emot sjukdomar kan bidra till att regeringen uppnår sina miljökvalitetsmål, speciellt de mål som gäller en giftfri miljö och ett rikt odlingslandskap.
  3. Bruttoavkastningen på investeringar är generellt mycket hög för växtförädling.
  4. Potatisindustrin genererar arbetstillfällen.
  5. Fennoskandinavien är som gjort för att odla potatis. Det är den gröda som ger högst skörd per hektar i Sverige.
  6. Dagens sorter måste besprutas med fungicider (svampmedel) och är inte anpassade till våra långa sommardagar.
  7. Potatis är en viktig komponent i det svenska köket och i vårt kulturarv.

När man väl har en ny potatissort, och ska testodla och marknadsföra den, kan det vara idé att samarbeta med ett etablerat växtförädlingsföretag.

– Fördelen med det skulle vara att testodlingen kan göras i större skala och mer effektivt. Samarbeten av detta slag skulle kunna ge tillgång till en infrastruktur för testodling som kanske inte finns annars. Men smakar det så kostar det. Betalning för tjänsterna skulle kunna ske i olika former. I Norge har förädlarna på Graminor ett avtal med den privata samarbetspartnern Agrico, som ger Graminor rätten att sälja sorterna inom landet medan Agrico får rätten att sälja sorterna utomlands, förklarar Dennis Eriksson.

Växtförädlingsföretaget Graminor är till större delen statligt finansierat men har även privat delägarskap.

Analysen publicerades nyligen i tidskriften Potato Research.

Mer information
Dennis Eriksson, Dr i genetik och växtförädling
073-566 95 22, dennis.eriksson@slu.se

Anna Lehrman, Mistra Biotech, 018-67 22 32, mistrabiotech@slu.se

Den vetenskapliga artikeln
Eriksson, D., Carlson-Nilsson, U., Ortíz, R., & Andreasson, E. (2016). Overview and breeding strategies of table potato production in Sweden and the Fennoscandian region. Potato Research, 1-16. doi:10.1007/s11540-016-9328-6

Arbetet finansierades av Mistra Biotech, Formas och SLF.

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.