Ny bok om humle från SLU

En nyutkommen bok presenterar de enskilda humleklonernas biologi, kemi och historia. Humle, den klassiska smaksättaren och bevararen i t ex öl, har fått en renässans inte minst tack vare ett ökat intresse för hembryggning av öl och förekomsten av mikrobryggerier.

Humle var det första växtslag som 2012, efter mångårig forskning, planterades i den svenska Nationella genbanken på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp.Humle i den svenska nationella genbanken är en bok som beskriver de humlekloner som valts ut för att bevaras till eftervärlden. I boken presenteras hur man har funnit växterna ute i landskapet. Speciell betydelse har lagts på de olika historiska beläggen för att kunna styrka att den humle som hittats också har en längre odlingskontinuitet på platsen.

En unik källa till information över humleodling är våra äldsta kartor från början av 1600-talet, men också medeltida handskrivna brev eller annan historisk information. Yngre information har forskarna kunnat finna i Carl von Linnés reseskildringar från 1700-talet eller från den humleförädling som pågick i södra Sverige under första halvan av 1900-talet.

Samtidigt som inventeringen pågick samlades intressanta kloner in för provodling. Humlens växtsätt, när den började blomma och när kottarna var mogna bedömdes. Kottarnas form, längd och bredd noterades. Det kemiska innehållet av främst ett antal hartser som ger beskan och en rad oljor som skapar aromen i lupulinkörtlarna har analyserats på de flesta klonerna. Från kloner som levererade tillräckligt med kottar har även provbryggder gjorts. Resultaten finns presenterade i boken.

Renässans för svensk historisk humle

Hembryggare, mikrobryggerier och folk som bara tycker att växten är vacker, vill odla den humle som forskarna har hittat. Ett sådant intresse för växten har inte funnits på över hundra år, då humleodlingen och hembryggningen försvann från Sverige. Innan dess åtnjöt växten en särställning i Sverige. I över tusen år har vi odlat denna klätterväxt för att kunna skörda kottarna som är sprängfyllda med kemiska ämnen; ämnen som gör öl hållbart. Den kryddiga och fruktiga aromen och beska smaken fick man på köpet.Humle är också den enda lagstadgade växten och bönderna var tvungna att odla den från 1442 till 1860. Detta faktum gör humlen till den mest omnämnda växten i svenska historiska dokument.

Författaren Else-Marie K. Strese är genetiker och agrarhistoriker. Hon är projektledare för ”Sparrisuppropet” inom Programmet för odlad mångfald vid SLU och intendent vid Nordiska museet.Humleforskningen har bedrivits vid båda institutionerna och har på ett givande sätt kompletterat varandra.

Mer information om boken finns på https://www.slu.se/ew-nyheter/2016/11/ny-bok-om-humle/. Boken säljs via POMs hemsida (www.slu.se/pom, välj publikationer) samt i Julita Gårds butik.

Kontaktpersoner:

Else-Marie Strese, tel 076-724 86 60, else-marie.strese@nordiskamuseet.se

Eva Jansson, redaktör, tel 070-898 53 60, eva.jansson@slu.se

För recensionsexemplar av boken, kontakta linnea.oskarsson@slu.se