Skip to main content

SLU-professorer om bra grisuppfödning:

Pressmeddelande   •   Dec 04, 2009 08:26 CET

Julskinkor från bra uppfödare bör synas i butiksdisken, enligt tre forskare vid SLU. Om det tydligt framgår av ett nytt märkningssystem att grisen har haft det bra blir det lättare för konsumenten att välja skinka, och därmed styra djurhållningen.

Villkoren för svensk grisuppfödning togs nyligen upp av tre professorer vid SLU i en debattartikel . Bo Algers, Linda Keeling och Harry Blokhuis skriver där om hur grisar bör behandlas för att må bra under uppfödningen.

De menar bland annat att konsumenterna måste ompröva sitt förhållningssätt till djurhållningen, men det förutsätter att det syns i butiksdiskarna vilket kött som kommer från en gård där djuren behandlas väl.

Ett bedömningssystem för köttproduktion har tagits fram inom ett EU-forskningsprojekt, WelfareQuality. Med ett sådant märkningssystem skulle de julskinkor som kommer från duktiga djuruppfödare synas bättre i köttdiskarna, menar artikelförfattarna. WelfareQuality hade i oktober sin avslutande konferens vid SLU i Uppsala, en av de stora EU-konferenserna under Sveriges EU-halvår.

Några viktiga frågor:

  • Svensk djurskyddslag medger inte svanskupering för att förhindra svansbitning*, eftersom svanskupering endast är ett sätt att ta bort symptomen på ohälsa – inte att hantera grundorsaken. Inom EU är det dock tillåtet att kupera svansarna på de nyfödda grisarna.
  • Grisar har ett omvittnat behov av strö, t.ex. halm. I Sverige använder man oftast halm, men vanligen i små mängder. Europeiska grisbönder använder oftast inte strö, men inom EU diskuterar man nu hur man ska kunna ekonomiskt premiera besättningar som använder strö.
  • Man får inte fixera bobyggande och digivande suggor i Sverige. Suggan måste få utlopp för sitt bobyggnadsbeteende inför förlossningen, annars blir hon stressad med förlängd förlossning, ökad sjuklighet och störd digivning som följd. Undantaget är om hon drabbas av förlossningshysteri (ett par procent av suggorna) och biter ihjäl kultingarna.

Läs mer

Gör så att bra djurhållning lönar sig (Debattartikel i Aftonbladet 2009-11-30), http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article6211202.ab

EU-konferensen: Delivering Animal Welfare and Quality: Transparency in the Food Production Chain. Conference in Uppsala, Sweden 8-9 October 2009, http://www.welfarequality.net/everyone/36059/5/0/22

Pågående projekt om gris vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, http://www.hmh.slu.se:

  • Strategisk halmning, ett projekt om hur en riklig tilldelning av halm inför bobyggnad och förlossning påverkar suggans och smågrisens hälsa och välbefinnande.
  • Tail biting and tail docking in the pig: – biological mechanisms, prevention, treatment and economic aspects
  • Beteendestörning hos gris – den genomiska bakgrunden, http://www.hmh.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=8191

*Svansbitning innebär att en gris tuggar på svansen på en annan. Då man fått ett utbrott av svansbitning i en grisbox sprids ofta beteendet till övriga grisar i boxen som blir intresserade av den blodiga svansen. Svansbitning leder ofta till diverse infektioner och är både smärtsamt för djuren och ett ekonomiskt problem för bonden.

Kontakt

Bo Algers, professor i husdjurshygien, http://www.hmh.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=2285, 0511-67 200, Bo.Algers@hmh.slu.se

Linda Keeling, professor i djurskydd, 018-67 16 22, Linda.Keeling@hmh.slu.se

Harry Blokhuis, professor i etologi, 018-67 16 27, Harry.Blokhuis@hmh.slu.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera