Gå direkt till innehåll
Storskaliga utsättningar av inhemska arter: förutsägningar utifrån gräsand som modellart

Pressmeddelande -

Storskaliga utsättningar av inhemska arter: förutsägningar utifrån gräsand som modellart

Pär Söderquist. Foto: Fabian Rimfors, Högskolan Kristianstad


Människan har under lång tid förändrat de naturliga ekosystemen. En synnerligen stark påverkan är vår förmåga och vilja att flytta växter och djur, vilket fått stora konsekvenser genom historien.

Gräsanden (Anas platyrhynchos) är den mest talrika och utbredda ankan i världen. Det är en viktig viltart, särskilt i Europa där över tre miljoner ankungar släpps varje år främst för att jagas.

På grund av sin status som jaktbart vilt, dess överflöd, och antalet frigjorda individer, kan gräsanden tjäna som modell för att studera effekterna av utsläpp, både för bevarande och utsättning för jakt på vilda populationer.

Pär Söderquist, doktorand vid institutionen för vilt, fisk och miljö har i sin avhandling bedömt gräsandens status i Norden och vilka effekter utsläpp av gräsand har på vilda populationer.

Statusen för gräsanden i de nordiska länderna är generellt bra, konstaterar Söderquist. Han har i avhandlingen studerat historisk ringmärkningsdata, jämfört morfologin i dagens vilda, odlade och historiska gräsänder samt analyserat historiska processer som kan vara orsak till nuvarande geografiskt utbredningsmönster (fylogeografi) hos vilda och odlade gräsänder i Europa.

­­­− Men på europeisk nivå krävs det en gemensam ansträngning för att övervaka och hantera populationerna. Det finns tecken på att utsättningarna av uppfödda änder är negativt för arten, även om de flesta som fötts upp i fångenskap inte överlever fram till häckningssäsongen.

Om änderna föds upp i en miljö som liknar dess naturliga miljö ökar dess chanser till hög överlevnad efter frigivning. Å andra sidan skulle de vilda änderna gynnas om uppfödningen inriktades mot att släppa ut individer med sämre utsikter till överlevnad.

En av Söderquists slutsatser är att det krävs en lagändring beträffande skyldigheten att rapportera siffror, härkomst, och utsläppsplatser av odlad gräsand bör övervägas, tillsammans med praktiska lösningar för ringmärkning och genetisk övervakning av frigjorda gräsänder.

Relaterade länkar

Ämnen

Regioner


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.