I en ny sammanslagen analys av studierna FIBRONEER-IPF och FIBRONEER-ILD sågs en nominellt signifikant minskning av risk för död (HR 0,41 [CI: 0,24–0,70]) hos patienter som fick 18 mg nerandomilast utan samtidig bakgrundsbehandling, jämfört med placebo. (1)
Nu lanseras ”Lungfibrosrapporten 2025 - Hög tid för förändring: vägen till en bättre och mer jämlik lungfibrosvård”, den första i sitt slag, som beskriver den nuvarande situationen för lungfibrospatienter i Sverige. Endast hälften av det uppskattade antalet lungfibrospatienter får diagnos och behandling och de regionala skillnaderna är stora.
Nerandomilast uppnådde det primära effektmåttet i båda fas 3-studierna, FIBRONEER™-IPF och FIBRONEER™-ILD, där svenska patienter deltagit, genom att signifikant minska försämringen av forcerad vitalkapacitet (FVC) [mL] i absolut förändring från baslinjen vid vecka 52, jämfört med placebo. (1, 2)
Efter att i över ett decennium arbetat för Boehringer Ingelheim i olika länder och på olika kontinenter – återvänder Lennart Jungersten till Boehringer Sverige och blir ny VD. Lennart Jungersten har tidigare haft ledande roller inom Boehringer-koncernen i Sverige, Nederländerna, Tyskland, Japan, Globalt och kommer närmast från en tjänst som medicinsk direktör för Human Pharma-verksamheten i USA.
- Antalet patienter som nåddes under 2024 ökade med 8 procent till 66 miljoner. - FoU-investeringarna ökade till 6,2 miljarder EUR, vilket motsvarar 23,2 procent av koncernens nettoomsättning.
Kronisk njursjukdom ökar och kan vara den femte vanligaste dödsorsaken år 2040. (1) Svenska studiedata visar att sjukdomen både är underdiagnostiserad och underbehandlad, trots att det finns tester för att upptäcka njursjukdom som är enkla att använda, har en låg kostnad samt är rekommenderade i de nationella riktlinjerna.
Första resultaten från FIBRONEER ILD-studien visar att nerandomilast uppnådde det primära effektmåttet, vilket var den absoluta förändringen från baslinjen i forcerad vitalkapacitet [mL] vid vecka 52 jämfört med placebo. FIBRONEER ILD är den andra fas 3-studien där nerandomilast har uppnått det primära effektmåttet. (1)
Boehringer Ingelheim har klättrat till 8:e plats i 2024-års Access to Medicine Index (ATMI) jämfört med företagets 13:e placering 2022. Förbättringen återspeglar företagets strategiska omläggning att prioritera jämlik hälsa som sitt främsta bidrag till FN:s mål för hållbar utveckling.
Två dagar fyllda med inspirerande samtal mellan patientföreträdare där gemensamma utmaningar identifierades liksom hur man tillsammans kan ta itu med dem – det blev resultatet av årets Boehringer Ingelheim Patient Summit som hölls i Stockholm förra veckan. I mötet deltog 56 patientföreträdare som representerade personer som lever med olika sjukdomar - från olika europeiska länder.
Nya data från FIBRONEER IPF-studien visar att det primära effektmåttet – den absoluta förändringen från utgångsvärdet gällande forcerad vitalkapacitet (mL) (FVC) vid vecka 52 jämfört med placebo – uppfylldes. (1) Baserat på dessa studieresultat kommer en ansökan för nerandomilast vid behandling av idiopatisk lungfibros (IPF) att lämnas in till FDA och motsvarande myndigheter världen över.
Boehringer Ingelheim meddelar att det inte längre råder någon bristsituation för de trombolytiska läkemedlen Actilyse (alteplas) och Metalyse (tenekteplas) i Sverige. Detta är en följd av en ökad produktionskapacitet då företagets nya produktionsanläggning för Actilyse (alteplas) tagits i drift i Wien, Österrike.
Hjärtsvikt är en av våra stora folksjukdomar och drabbar varje år omkring 40 000 svenskar. I den undersökning som ligger till grund för ”Hjärtsviktsrapporten 2024 – Ingen tid att förlora”, som tagits fram av Riksförbundet HjärtLung i samarbete med Boehringer Ingelheim, framkommer att vården brister på många områden för landets patienter. (1)
Tenekteplas 5 000 enheter (25 mg) är ett blodproppsupplösande läkemedel som efter godkännande av EU-kommissionen nu finns tillgängligt i Sverige för trombolytisk behandling av vuxna med akut ischemisk stroke (AIS) inom 4,5 timmar efter debut av strokesymtom och efter uteslutande av intrakraniell blödning. (1)
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat utöka subventionen för empagliflozin till att omfatta behandling av patienter med kronisk njursjukdom. (1)
Kronisk njursjukdom påverkar 850 miljoner människor över hela världen, varav 47 miljoner i Europa och cirka en miljon i Sverige. (1, 2, 3) Sjukdomstillståndet fördubblar risken för att en person läggs in på sjukhus (4) och är en ledande dödsorsak. (2) Godkännandet för kronisk njursjukdom kompletterar de redan befintliga indikationerna för empagliflozin vid typ 2-diabetes och hjärtsvikt. (7)
Det positiva utlåtandet från CHMP, den vetenskapliga kommittén för läkemedel vid europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), meddelades i fredags och baseras på resultaten från den hittills största och mest omfattande kliniska studien med SGLT2-hämmare vid kronisk njursjukdom. (1, 2, 3).
Allt fler människor lyssnar på poddar idag och utbudet är stort – dock inte inom internmedicinområdet. Nu lanseras därför Klinikern – en medicinskt inriktad podd för verksamma kliniker som tar upp olika frågor och utmaningar som de kan möta i sin vardag. Podden Klinikern leds av specialisterna Fredrik von Wowern och Christine Sävervall och produceras i samarbete med Boehringer Ingelheim.
Två studier med fokus på personer med typ 2-diabetes och etablerad kardiovaskulär sjukdom i Sverige har publicerats i den medicinska tidskriften ”Diabetes, Obesity and Metabolism”.
Kajsa Strååt, ST-läkare inom kardiologi och internmedicin vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus samt doktorand vid Karolinska institutet Danderyds sjukhus, har tilldelats 2022-års forskningsstipendium på 50 000 kronor från Svenska Kardiologföreningen och Boehringer Ingelheim AB.
Empagliflozin visade en 28-procentig riskreduktion för det primära effektmåttet försämring av njursjukdom eller kardiovaskulär död hos patienter med kronisk njursjukdom (CKD), jämfört med placebo. (1, 2) Behandling med empagliflozin minskade även risken för sjukhusinläggning oavsett orsak med 14 procent, vilket potentiellt underlättar för patienter och minskar belastningen på sjukvården. (3)