Ökande efterfrågan på biodrivmedel och andra biomaterial kräver ökad produktion av biomassa. Nu har forskare utvecklat nya modeller för att visa hur jordbruket kan producera mer bioenergi samtidigt som negativa miljökonsekvenser reduceras.
Många aktörer i transportsektorn använder livscykelanalys (LCA) som verktyg i beslutsprocesser grundade på biodrivmedels miljöpåverkan. Tre ramverk med livscykelperspektiv har nu jämförts i en omfattande studie som visar på stora skillnader i metodik och belyser behovet av produktspecifika regler för biodrivmedel.
Storskalig poppelodling i Sverige kan generera ett kraftigt tillskott av inhemsk bioråvara. Ett strategiskt lokaliserat bioraffinaderi skulle kunna producera stora mängder biodrivmedel som kan användas för att uppfylla reduktionsplikten och minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter.
Det finns potential att producera mer av råvaran för Sveriges största biodrivmedel HVO på hemmaplan, och ersätta en del av den omfattande importen av HVO och HVO-råvara. Den inhemska potentialen är dock inte tillräcklig för att täcka hela den nuvarande efterfrågan, visar ny forskningsrapport.
Målet att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med 70 % till 2030 går att nå. Förnybara drivmedel finns och såväl råvaror som teknik för produktion i stor skala är tillgängliga. Det är slutsatser som f3 Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel drar efter tio års forskning. Den 1 oktober delar presenterar vi dem i en interaktiv livesändning.
Klimatskadliga utsläpp från arbetsmaskiner kan närma sig noll med alkoholer i stället för diesel som drivmedel. Nya motorkoncept kan finnas på marknaden inom fem år, om politiken stimulerar efterfrågan från jordbruket, skogsbruket och entreprenadföretagen.