Hur jag fick typ 1 diabetes

Året var 2016 och jag var SÅ trött. Det var min första termin som student på Lunds universitet. Jag började sjunga i en ny kör, jobbade extra i butik, pendlade varje dag, tränade regelbundet och försökte samtidigt finna tid att träffa mina vänner och familj.

Mina tidigare knep för att piggna till (ta en tupplur, käka något eller träna) fungerade inte. Jag hade ingen energi över huvud taget. Min mun var torrare än fnöske. Ibland kunde tungan fastna i gommen och kändes som sandpapper när jag pratade, lika sträv som tungan på en katt. Jag drack därför mycket vatten men två sekunder efter jag klunkat i mig ett helt glas kom törsten tillbaka och ingenting kunde släcka den.

Ifall jag hade kunskap om diabetes hade jag själv kunnat uppmärksamma att dessa två symtom är de vanligaste gällande typ 1 diabetes. Jag upplevde istället tröttheten och törsten som lite udda men det var inte tillräckligt avvikande för att jag skulle fundera mer på det. När jag till slut behövde sova flera timmar mitt på dagen, nästan somnade vid matbordet efter en middag, samt klagade över hur ofta jag behövde kissa, sa mina föräldrar åt mig att åka in till akuten. Med 29 i blodsocker (en icke-diabetiker kan ligga runt 4–7 mmol) var det oerhört tydligt. Jag hade fått typ 1 diabetes.

Eftersom jag inte hade kunskap om sjukdomen visste jag inte vad jag skulle vänta mig efter beskedet. Typ 1 diabetes? Vad har jag gjort för fel? Det enda jag inte väntade mig var att skrivas ut från sjukhuset med en autoimmun sjukdom som innebar konstant kontroll av mina värden för att ens kunna överleva en dag. Jag kände mig lika vilsen och maktlös som Bambi ute på hal is: större delen av tiden föll jag pladask och när jag väl stod på fötterna visste jag inte vilken riktning jag skulle mot. Med mycket stöd från familj och vänner klarade jag mig igenom de första dagarna. Det fanns inget annat val än att snabbt lära mig om blodsocker, bukspottkörteln, ketoner, hyperglykemi, hypoglykemi, olika insulinsorter, smekmånadsfasen och så vidare. Många samtal till min diabetessjuksköterska samt en panikattack senare började jag förstå hur min vardag skulle se ut i framtiden.

Idag, snart fyra år senare, arbetar jag som arbetsterapeut och håller på med precis vad jag önskar på min fritid. Jag blev mycket exalterad när jag blev tillfrågad att skriva inlägg för Diabetes Wellness Sverige eftersom jag ser en möjlighet att sprida kunskap, samt spräcka några av de förutfattade meningar/myter som finns gällande typ 1 diabetes. Skriv gärna in om ni önskar att jag lyfter någon speciell fråga eller om ni har övriga funderingar så svarar jag så gott jag kan.

Allt väl,
Malvina

Malvina fick typ 1-diabetes 2016 och undrade hur hon skulle klara av vardagen med sjukdomen. Bloggar för Diabetes Wellness Sverige.