Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Charlottes dotter fick typ 1-diabetes när hon var fyra år

    När Charlottes dotter var fyra år och började kissa stora mängder, förstod hon att något inte var som det skulle. - Hon var torr men började ändå kissa jättemycket på nätterna. En tanke fladdrade då förbi, ”kan det vara diabetes?”, säger Charlotte.

  • Innovation som ska identifiera farliga åderförfettningsplack vinner pris

    Diabetesforskare och kardiolog Isabel Goncalves vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) har gått samman med ultraljudsforskare vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) för att identifiera farliga plack i ett tidigt skede. Teamet vinner nu Lunds universitets och Sparbanken Skånes pris för framtidens innovation för att vidareutveckla sin idé.

  • Nu prövas genmodifierade ö-celler som behandling av typ 1-diabetes

    För första gången ska patienter med typ 1-diabetes erbjudas transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar. Cellerna har modifierats så att de inte ska upptäckas av immunförsvaret. Behandlingen sker inom ramen för en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och har tidigare visat sig mycket framgångsrik i prekliniska studier.

  • Agneta fick Langerhanska öar som stöttes bort

    När Agneta var sju år och gick ner massor i vikt och drack mycket, skjutsade hennes föräldrar in henne akut till Akademiska sjukhuset i Uppsala, där hon blev inlagd direkt. - Jag blev riktigt sjuk, säger Agneta.

  • Prisad för sin forskargärning och sitt innovativa ledarskap

    I oktober mottog Åke Lernmark Claude Bernard Prize som är European Association of Diabetes (EASD) högsta utmärkelse för att hedra en persons innovativa ledarskap och livslånga insatser inom diabetesforskning. Utmärkelsen mottog han i samband med EASD:s årliga forskningsmöte i Hamburg.

  • Ny rapport pekar ut möjligheter och utmaningar för precisionsmedicin inom diabetes

    En internationell konsensusrapport om precisionsmedicin inom diabetes ser bland annat potential inom screening av diabetes, bättre klassificering av typ 2-diabetes och biomarkörer som kan förutse hjärt- och kärlsjukdomar. Författarna konstaterar också att det behövs mer evidens för att skräddarsydda behandlingar ska nå alla patienter. Rapporten bygger på ett stort samarbete mellan 28 universitet.

  • Gastrisk bypass kan vara att föredra vid fetma och typ 2-diabetes

    Två vanliga fetmakirurgiska ingrepp är gastrisk bypass och sleeve-gastrektomi. Vid sleeve-gastrektomi avlägsnas en betydande del av magsäcken, medan en gastrisk bypass innebär att en stor del av magsäcken och delar av tunntarmen förbikopplas utan att avlägsnas. Vilken av dessa procedurer som är mest gynnsam för patienter med fetma och typ 2-diabetes har undersökts i en nyligen publicerad studie.

  • Ny studie: Virus med betydelse för utveckling av typ 1-diabetes

    Ny forskning ger ökat stöd för att vissa virusinfektioner kan ha betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes. Ett internationellt forskarlag har sett att små barn med förhöjd genetisk risk för typ 1-diabetes hade ökad risk att utveckla diabetesrelaterade autoantikroppar i samband med Covid-19-infektion. Svenska barn har bidragit till studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA.

  • Ett biobesök i månaden kan minska risken för typ 2-diabetes

    Det kanske inte är vad läkaren brukar ordinera, men ett biobesök i månaden kan minska risken för typ 2-diabetes med mer än en tredjedel. Att gå på museer, teater och konstgallerier kan stävja sjukdomen, visar en studie.

Visa mer