Sorg efter förlusten av ett barn anses vara intensiv och långvarig. Föräldrar som mist ett barn har därför en ökad risk att uppleva ”förlängd sorg” och utveckla psykisk ohälsa. Doktoranden Lilian Pohlkamp har under fyra år forskat om sorg hos föräldrar som mist ett barn i cancer. På fredag disputerar hon vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Under snart fyra år har Elin Hjorth forskat om hur föräldrar till barn med den obotliga muskelsjukdomen, spinal muskelatrofi, upplever sitt barns vård och hur familjernas vardagsliv påverkas av sjukdomen. Idag håller Elin sitt slutseminarium där avhandlingsmanuset granskas inför den kommande disputationen vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Vård i hemmet blir allt vanligare vilket leder till att närstående ofta behöver hjälpa till med vården, och deras roll blir allt viktigare och avgörande. Nu går projektet Ditt behov av stöd in i nästa fas, där närstående får möjlighet att tillsammans med en sjuksköterska eller annan vårdpersonal reflektera över sina behov av stöd men också sina resurser.
Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i världen. I kampen mot Coronaviruset rekommenderar Folkhälsomyndigheten att personer över 70 år bör undvika sociala kontakter för att inte smittas. Samtidigt stänger dagverksamheter och träffpunkter ner för att följa myndighetens råd. För många äldre, ensamboende, personer med demens kan detta vara den enda sociala därmed viktiga kontakt de har.
Hur mår barn och tonåringar som har en förälder som har cancer eller som har dött i cancer, och vilken hjälp får de? Många gånger glöms barnens behov bort. Den palliativa forskningen på Ersta Sköndal Bräcke högskola berör ofta barn och unga. Nu har två forskare samarbetat med Cancerfonden för att sprida information till tonåringar i denna situation.
För att skapa förutsättningar för människor att få en värdig, jämlik och god vård, behövs stöd och utbildning av vårdpersonal. Ersta Sköndal Bräcke högskola ska i ett nytt projekt utvärdera och följeforska certifieringen av en utbildningsmodell för kvalitetssäkring av god palliativ vård som Bräcke diakoni tagit fram i samverkan med Betaniastiftelsen.
Personer som lever med demens deltar sällan i vanliga forskningsprojekt. I en ny rapport har forskare därför tittat på hur de kan inkluderas på ett bra och etiskt sätt i forskning. Ingrid Hellström, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, har deltagit i projektet inom organisationen Alzheimer Europe, som en av experterna inom demensområdet.
På fredag disputerar Megan Weber Falk vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hon avslutar då fyra års studier där hon forskat om psykosociala åtgärder hos barn i åldern tre till 19 år, som mist en förälder i cancer. - Om någon vuxen i en familj dör så påverkas både barn och familj för resten av livet, allt blir inte bra bara för att det har gått ett år, säger Megan Weber Falk.
Behandlingar via internet är något som har blivit allt vanligare. Istället för att besöka en terapeut öga mot öga, görs behandlingen via internet. För behandlare innebär den internetbaserade formen förändrade villkor för arbetet. I en ny studie har internetbaserade behandlingar vid missbruk av alkohol och cannabis studerats utifrån behandlarnas perspektiv.
Att som förälder mista ett barn leder till sorg och stor smärta. Under snart fyra år har doktoranden Lilian Pohlkamp forskat om sorg och psykisk hälsa hos föräldrar som har mist ett barn i cancer ett till fem år tidigare. Nästa vecka presenterar Lilian studien på sitt slutseminarium inför den kommande disputationen vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
När en förälder dör i cancer har barn eller unga vuxna levt med palliativ vård under en tid. Tina Lundberg, som i veckan disputerar vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, undersöker i sitt avhandlingsprojekt det psykosociala välbefinnandet hos familjemedlemmar efter en nära persons död med fokus på unga vuxna som förlorat en förälder i cancer.
Hemmet är ofta den trygga plats där människor vill vara i livets slut. Palliativ vård i hemmet ställer höga krav på sjuksköterskor och hur de bäst kan stödja varje enskild patient. I en ny studie har sjuksköterskor fotograferat sådant i vårdmiljön de själva anser är viktigt för dem i deras arbete.
För femtonde året i rad hölls förra veckan Hamiltonseminariet. Intresset var så stort att extrastolar fick sättas in i aulan. Temat för året var Psykisk hälsa. Människa och häst, där man diskuterade forskning kring den ökande ohälsan, men även likheter och skillnader mellan människors och hästars psykiska hälsa.
Unga vuxna som förlorat en förälder känner det meningsfullt att delta i forskning, både för att kunna hjälpa andra, men även som terapi för dem själva. Det visar en ny nationell studie gjord av forskare från bland annat Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Den psykiska ohälsan har ökat de senaste decennierna. Främst ser man en ökning bland unga människor. Årets Hamiltonseminarium uppmärksammar därför detta ämne från olika aspekter och utgångspunkter.
Syskon till personer med psykisk eller fysisk ohälsa, har ofta liknande problem som barn till föräldrar med dessa problem. Det är inget man pratar så mycket om och syskonen glöms ofta bort. Malin Lövgren, docent i palliativ vård vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, är en av initiativtagarna av en skrivelse till socialminister Lena Hallengren, för att få till en ändring i Hälso- och sjukvårdslagen.
Allt fler och sjukare personer vårdas i sitt eget hem, ofta ända fram till döden. De närstående får då en viktigare och avgörande roll. Men ofta är de oförberedda och den uppkomna situationen kan medföra negativa konsekvenser för dem med psykisk och social påfrestning samt nedsatt egen hälsa. I ett nytt projekt ska man synliggöra och prioritera närståendes stödbehov vid planering av stödinsatser.
Sverige har länge setts som ett föredöme vad gäller välfärd. Men numera är tillgången på vård olika för olika samhällsgrupper, även i välfärdssamhället Sverige. I ett nytt projekt ska man nu titta på hemlösa kvinnors tillgång till vård på lika villkor.
Mat och gemensamma måltider kan ha större betydelse för vår tillvaro än vad vi tror. I ett nytt projekt ska man titta på mat och måltiders betydelse för hemlösa personer med obotliga och livshotande sjukdomar.
Personer som väntar på en lungtransplantation kan ofta känna sig stressade, samtidigt som de lever med ett stort hopp om framtiden. Det visar en litteraturstudie av forskare från bland annat Ersta Sköndal Bräcke högskola, där man granskat hur personer mår som väntar på lungtransplantation.
