En ny uppdragsutbildning riktad mot professionella som arbetar med barn och ungdomar i riskzonen för kriminell rekrytering lanseras hösten 2024 av Marie Cederschiöld högskola. Utbildningen syftar till att stärka samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsaktörer för att effektivt kunna förebygga och hantera problematiken kring gängkriminalitet bland unga.
Barn och unga med funktionsnedsättning har en mer utsatt situation i skolan jämfört med andra barn. Sedan länge saknas möjlighet att följa upp villkoren för denna grupp barn och elever. En utredning som nu lämnas över till skolministern, föreslår att ansvariga skolmyndigheter får ett förtydligat ansvar för att följa upp villkoren för elever med funktionsnedsättning.
Anette Alvariza, professor i palliativ vård vid Institutionen för vårdvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, har tillsammans med Viktoria Wallin och Annica Lagerin från samma institution som medsökande, beviljats närmare 5 miljoner i forskningsanslag från FORTE.
Ett civilsamhälle som möter unga och erbjuder samtal om livets stora frågor kan kanske i tider av krig, klimathot och ekonomisk oro bidra till ökad psykisk hälsa och välmående. Så resonerar professorerna vid Marie Cederschiöld högskola, Magnus Karlsson och Johan von Essen, i en debattartikel på altinget.se idag.
1902 stiftades de s.k barnavårdslagarna i Sverige, innan dess hade barn och unga kunnat dömas till fängelse. En ändring i strafflagen gjorde det nu möjligt för domstolar att omvandla straff för unga till tvångsuppfostran. För det inrättades särskilda anstalter Rebecka Andersen har i sin avhandling studerat hur omhändertagandet av flickorna förhandlades mellan det offentliga och civilsamhället.
En majoritet av svenskarna har fortsatt hög tillit till andra människor. Men på lokal nivå finns stora variationer. Medan 79 procent av Sorseleborna tycker att man kan lita på de flesta andra människor är motsvarande siffra för Katrineholm bara 47 procent. Det visar ny forskning från Tillitsbarometern som tas fram av Ersta Sköndal Bräcke högskola.
I en nyligen publicerad artikel framkommer att kvinnor som lever i hemlöshet upplever en förlust av värdighet och känsla av osynlighet i möten med vården. Deras erfarenheter är något som har undersökts i en studie gjord av forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
På fredag deltar Ersta Sköndal Bräcke högskola för första gången i ForskarFredag. ForskarFredag är en mötesplats för att skapa dialog mellan forskare och allmänhet genom att visa vad vetenskap är, hur forskning går till och hur roligt, spännande och vardagsnära forskning kan vara.
Idag är det premiär för Ersta Sköndal Bräcke högskolas forskarpodd Kunskap i Människans tjänst. I podden får du träffa professorer och nyligen promoverade doktorander som berättar om sin forskning, men även om varför de började forska.
Coronapandemin har berört oss alla, på olika sätt för olika människor, åldersgrupper, yrken med mera. Men kunskapen är mycket begränsad kring hur personer med intellektuell funktionsnedsättning har påverkats. I ett nytt globalt projekt ska det nu undersökas, där forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola ansvarar för Sveriges medverkan.
Både den svenska och den japanska sjukvården håller hög kvalitet. Vilka likheter finns och hur kan vi lära av varandra inför framtida utmaningar? I ett nytt projekt planerar forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola besöka Osaka University i Japan för att studera samskapad vård i olika sammanhang.
Lars Trägårdh är en av Ersta Sköndal Bräcke högskolas forskare som brukar delta vid Almedalsveckan, som i år blev inställd på grund av Coronapandemin. I år deltar han istället i ett alternativt digitalt evenemang, DigitAlmedalen, med temat framtidens arbetsliv.
Just nu upplever många att livet har vänts upp och ned till följd av Corona-krisen. Det mest skrämmande och ofattbara händer, och människor dör eller förlorar sina kära. Men krisen innebär också att många blir sjuka, rädda och ofrivilligt ensamma. Nu inleder Ersta Sköndal Bräcke högskola samtalsserie om Corona-krisens personliga utmaningar.
Det sociala arbetet är beroende av tillit mellan brukaren och behandlare eller socialtjänst, och kan därför vara väldigt sårbart. I en ny rapport tittar man på hur man kan använda kunskap för att skapa tillit och legitimitet i socialt arbete inom offentlig förvaltning.
Välfärdssamhället är något som många av oss ofta tar för givet. Men det finns, även i Sverige, en utbredd, osynlig och växande fattigdom. Ersta Sköndal Bräcke högskolas professor Magnus Karlsson, har tillsammans med Sveriges Stadsmissioner tagit fram fattigdomsrapporten 2019, som i år fokuserar på matfattigdom.
Den idéburna stiftelsen Stockholms Sjukhem går in som ny delägare i Ersta Sköndal Bräcke högskola. Högskolan får därmed en unik ägarprofil bestående av de fyra största idéburna välfärdsaktörerna i Sverige.
Forte har beviljat 24 miljoner till ett forskningsprogram om att skapa förutsättningar för, samt bidra till utvecklingen av ett barncentrerat samordnat interventionssystem mot våld mot barn i nära relationer med fokus på socialt arbete. Ersta Sköndal Bräcke högskola leder programmet som även består av forskare från FoU Södertörn, Göteborgs universitet och Uppsala universitet.
För femtonde året i rad hölls förra veckan Hamiltonseminariet. Intresset var så stort att extrastolar fick sättas in i aulan. Temat för året var Psykisk hälsa. Människa och häst, där man diskuterade forskning kring den ökande ohälsan, men även likheter och skillnader mellan människors och hästars psykiska hälsa.
Nästa vecka är det Almedalsveckan, där forskare, politiker, debattörer och andra intressenter samlas för att ta sig an aktuella frågor. Flera av Ersta Sköndal Bräcke högskolas forskare är på plats för att diskutera bland annat samskapande av välfärd, överflöd av livsmedel och framtidens ideella organisationer.
Trots den välfärd som finns på stora delar av jorden, är det fortfarande många som lever i utsatthet och andra ogynnsamma levnadsomständigheter. I en ny antologi, Utsatthet och ansvar. Flickan med svavelstickorna i vår tid, presenterar forskare nya perspektiv på hur det är att vara människa i dagens välfärdssamhälle. De berör barns rättigheter, klassklyftor, livskvalitet och bristen på jämlikhet.