Daniel Väisänen har i sin avhandling studerat fysisk arbetsbelastning och livsstilsrelaterade faktorer i olika yrken. Resultatet visar att yrken som har lägre kvalifikationsnivå har fler riskfaktorer för ohälsa samt högre risk för hjärt- och kärlsjukdom än yrken med högre kvalifikationsnivå.
Johanna Roséns har i sin avhandling undersökt hur kanotister med olika funktionsnedsättningar skiljer sig åt prestationsmässigt inom parakanot, para kajak och para va’a – en kanot från Oceanien där man paddlar på ena sidan. Resultatet visar att para va’a atleter med full funktion i bål har samma paddelkraft oavsett funktionsnedsättning i benen, vilket indikerar att de kan tävla i samma klass.
Forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt samband mellan kondition och fysisk aktivitet, skärmtid och organiserad idrott. – Resultatet visar att de som hade fem timmars skärmtid eller mer om dagen på vardagar hade lägre kondition än de som hade mindre, säger Karin Kjellenberg, doktorand och studiens försteförfattare.
I den hittills största studien har forskare på GIH påvisat att personer med god kondition och hälsosamma levnadsvanor i vuxen ålder har koppling till lägre risk för att insjukna i allvarlig covid-19.
Denna avhandling undersöker hur idrott på särskilda ungdomshem bedrivs, vad den bidrar till och hur den upplevs av de som deltar. – Idrott kan vara en viktig del av livet på ungdomshem och fungera för att utbilda, stödja, återintegrera och rehabilitera dessa ungdomar. Omvänt kan den även kontrollera, straffa eller begränsa utvecklingsmöjligheter för dem som är institutionsplacerade.
KK-stiftelsen, GIH och tolv företag satsar tillsammans drygt 120 miljoner på forskning om fysisk aktivitet och friska hjärnfunktioner ur ett hållbart perspektiv. Även ideella organisationer medverkar i forskningsprofilen som heter Center of Excellence in Physical Activity, Healthy Brain Functions and Sustainability, E-PABS.
Daniel Hammarström har i sin avhandling studerat hur styrketräningsvolymen påverkar muskeltillväxt och styrka. Resultatet visar att måttlig träningsvolym generellt ger bäst resultat vad gäller ökad styrka och muskelmassan, samt att detta är kopplat till nybildningen av ribosomer.
Paul Sandamas har i sin avhandling undersökt om vinkeln på benet i startblocken påverkar sprintars prestation och kraft. Elva tävlande sprintrar har genomfört olika maxtester och resultaten har visat att det är osannolikt att det blir en förbättring av kraft och prestation genom att minska stegbredden eller mängden bäckenrörelse.
Att bibehålla eller öka sin kondition i vuxen ålder minskar risken att utveckla högt blodtryck. Det visar ny forskning från GIH. – Denna studie har undersökt många personer vid två mätningar av såväl kondition, blodtryck och andra levnadsvanor. Det har möjliggjort analyser som tidigare studier inte kunnat göra, säger Tobias Holmlund, med dr, studiens försteförfattare och projektassistent.
En studie från GIH visar att maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, är kopplat till kontorsarbetares impulskontroll och minne. Även när hänsyn tagits till ålder, kön och utbildning, presterade de med medelgod eller hög kondition bättre än de med lägre kondition.
En ny studie från GIH baserad på en databas med över 350 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen visar en kraftig nedgång av maximal syreupptagningsförmåga, dvs kondition, mellan åren 1995 och 2017. I hela studiepopulationen minskade konditionen med 10,8 procent och andelen med en hälsofarlig låg kondition ökade från 27 procent till 46 procent. En av forskarna är Elin Ekblom Bak.
Patienter som ökade sin fysiska aktivitet efter hjärtinfarkt halverade sin risk att dö. Det visar en studie på drygt 22 000 patienter som genomförts av GIH och Centrum för hälsa och prestation . – Då dessa effekter är så tydliga borde alla bli rekommenderade att vara fysiskt aktiv. Detta är minst lika viktig som råd om att sluta röka och minska stress, säger Örjan Ekblom, docent vid GIH.
För att möta kravet på ökad effektivitet inför många arbetsgivare idag aktivitetsbaserade arbetsplatser som ger medarbetaren ökad frihet och variation i arbetsmiljö utifrån arbetsuppgift. Dessa kontorslösningar införs trots att det idag saknas vetenskapligt baserad kunskap kring långsiktiga effekter på medarbetarnas hälsa, arbetsprocesser och produktivitet.
Frida Björkman har i sin avhandling utgått från Ekblom-Bak testet och undersökt hur tillförlitligt det är för att beräkna kondition. Resultatet visade att testet har god validitet och reliabilitet hos både barn och vuxna. – Den aeroba konditionen är viktig för både prestationsförmågan, hälsan och välbefinnandet och nu finns ett test som på ett tillförlitligt sätt kan beräkna konditionen.
Avhandlingen har undersökt vad lärare värderar då de sätter betyg och olika elevers möjligheter att lyckas i ämnet: – Den handlar om svårigheter i betygsättningen i relation till målsättningar i läroplanen och de kunskapskrav som infördes 2011. Lärare ska göra likvärdiga och transparanta bedömningar av eleverna samtidigt som de kvalitativa kunskapskraven kan vara svåra att beskriva med ord.
Vältränade idrottare som andas syrgas ökar omedelbart prestationen. Det innebär att idrottaren kan träna hårdare och längre, men trots det är metoden inte dopingklassad. Under tävlingar skulle syrgasandning ha en signifikant effekt, men som träningsmetod är det oklart om det är mer effektivt än vanlig luft.
Anna Tidéns avhandling behandlar den problematik som framkommer när barns och ungdomars rörelseförmåga bedöms och visar att motorik- och rörelsetesterna gynnar de som redan är aktiva i idrotter. Studien visar att de senaste kursplanerna i idrott och hälsa har en mer holistisk framskrivning av rörelseförmåga, vilken kan vara svår att bedöma och betygsätta för lärare i ett målstyrt betygsystem.
Gustav Olssons avhandling innefattade en enkät för att mäta olika nivåer av fysisk aktivitet utvärderades och dessutom utvärderades om självskattad livskvalitet förändrades hos överviktiga män och kvinnor i åldern 67-68 år om de fick Fysisk aktivitet på recept. Resultatet visade att de mentala aspekterna av livskvalitet förbättrades jämfört med den grupp som endast fick muntlig information.
SCAPIS planerar att omfatta 30 000 individer i åldrarna 50-64 år och är en världsunik studie som genomförs i Sverige. Syftet är att studera hälsa inom områdena hjärta, kärl och lungor. GIH, medverkar i denna studie och ansvarar för mätningarna av det dagliga aktivitetsmönstret och analyserar hur detta är kopplat till bland annat riskfaktorer, åderförkalkning och fettfördelningen i kroppen.
I stället för att fokusera på varför så många barn och ungdomar slutar i föreningsidrotten tar denna föreläsning upp varför vissa stannar kvar. Fil. dr. Britta Thedin Jakobsson och Fil. dr Matthis Kempe-Bergman presenterar sina avhandlingar nu på lördag i GIH:s aula. Varmt välkomna till denna kostnadsfria föreläsning.