Det är mycket nederbörd som levererats sedan början av oktober månad fram till nu och under samma period har hydrobalansen stärkts vilket har fått elterminerna att falla på bred front. Sett framåt så är det fortsatt ostadigt väder som gäller med växlande nederbördsmängder. Perioden inleds med några torra dagar i framkant för att sedan övergå i betydligt mer nederbörd igen.
För min analys innebär detta att jag är förhållandevis neutral för de korta kontrakten (<6m), där vädret kommer att bestämma den fortsatta prisriktningen. För de längre kontrakten (>6m) tycker jag emellertid att risk/reward, även efter detta kraftiga prisfall, ligger på nedsidan.
Med höstens väder ser vi nu en snabb förändring i prisvariationerna över dygnets 24 timmar. Från stora skillnader under dygnet med höga och osäkra elpriser tidig morgon (8-10) och sen eftermiddag (19-20) så sent som igår, så har auktionen för imorgon resulterat i en jämnare prisfördelning. Av detta kan utläsas att vi går mot ett stabilare prisläge med mindre sannolikhet för effektbrist.
På ren instinkt så stiger priserna på utsläppsrätter och sedan följer både tyska och nordiska elterminer efter. Så summan av dagens utveckling är att de korta kontrakten (månaderna och närmsta kvartalet) är ned på de våta väderutsikterna medan de längre kontrakten (årskontrakten) är upp på dagen på återhämtning i kolpriset från tidigare bottennotering och stigande priser på CO2.
Efter en torr sommar med små nederbördsmängder har hösten inletts på samma sätt. Den så viktiga hydrobalansen försämras och allt eftersom underskottet växter, stiger priset på elterminerna på nordiska elbörsen. Vattenkraften bidrog med nästan 50 % av all elproduktion i Norden under 2012 vilket visar dess betydelse och dessutom förklarar energimarknadens intresse för vädret och dess utveckling.
Idag sjönk dock våra svenska priser till ett snitt på 35 öre/KWh jämfört med gårdagens 40 öre/KWh, vilket till största delen beror på att Oskarshamnsverkets reaktor O3 nått nästan full effekt. Detta är då fortfarande dyrare än priset i Oslos elområde som idag ligger på 33 öre/KWh vilket betyder att vi trots O3 skulle vilja importera mer kraft från grannarna i väst än vad som är möjligt.
Den 1:a september på kvällen så trippade O3:an – Sveriges enskilt största reaktor mätt i installerad effekt (1400 MW). Ett ventilproblem utlöste en automatisk avstängning av reaktorn. Efter detta så har 3 misslyckade försök till återstart gjorts så har de äntligen lyckats. Den 25:e påbörjades elleveransen igen med en gradvis effektökning fram till kvällen imorgon den 27:e.
Det finns egentligen inga bra fundamentala argument för den senaste tidens elprisstegring. De tyska priserna har bara gått upp 1 EUR/MWh över perioden medan det nordiska kontraktet för Yr-14 gått upp 2 EUR/MWh. Under de senaste 5 åren har priset aldrig varit högre i förhållande marginalkostnad kol än nu. Är det rimligt med tanke på att hydrologin faktiskt bara är 5-10 TWh från en balans?
Kommer ni ihåg den ”Nya ekonomin”? Den gick ut på att förlustbringande IT-bolag kunde motivera sina höga aktiekurser i slutet av 90-talet baserat på att de hade en så extremt unik affärsidé och/eller affärsmodell, trots att det skulle dröja många år innan företagen skulle gå i vinst.
Efterfrågeflexibilitet på den svenska elmarknaden är något som diskuteras flitigt både politiskt och inom branschen. Men vad är efterfrågeflexibilitet för något? Det handlar i grunden om att flytta förbrukning från dyra till de billiga timmarna och därmed lindra pristopparna som kan uppstå i samband med vinter eller kärnkraftsbrist eller en kombination de av bägge.
Då var det måndag igen och dags för elmarknaden att öppna handeln efter helgen. När vi lämnade i fredags så var prognoserna överlag blöta och men det ändrades under helgen. Nu visar prognoserna på ett betydligt mer högtrycksbetonat väder. Sett ur ett nederbördsperspektiv så var det då inte konstigt att börsen öppnade 0,85 EUR/MWh upp från stängningskurs för att sedan fortsätta klättra vidare.
Hur man bäst presenterar vädret är inte alls enkelt som man skulle kunna tro. Utöver matematik, fysik och prognosmeteorologi får man som meteorologistudent också lära sig väderspråket som till exempel innebär att skilja mellan att beskriva vädret som ”svalt” eller som ”kallt”, beroende på hur det upplevs av den som lyssnar till prognosen. Det är en svår balansgång.
