Pressmeddelande den 9 juni 2011Förmaksflimmer stor riskfaktor för stroke:Fortsatt stora skillnader i behandlingen av strokepatienterDet är fortsatt stora skillnader mellan olika landsting vad gäller hur många av strokepatienterna med förmaksflimmer som får blodförtunnande behandling. Hjärt-Lungfondens genomgång av Socialstyrelsens senaste statistik visar att det skiljer upp till 22 procentenheter
Varje år drabbas cirka 30 000 svenskar av stroke. Hälften av dem dör eller får svåra funktionshinder. För att minska antalet som drabbas så hårt krävs bland annat bättre kännedom bland allmänheten om symptomen på stroke och bättre behandlingsformer inom vården. Under juni genomför Hjärt-Lungfonden en kampanj för att informera om stroke och samla in pengar in till forskningsprojekt kring sjukdomen.
Nu påbörjas installationen av det nya barnhjärtnätet Gertrud på 25 orter runt om i landet. Först ut är Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Barnhjärtnätet kostar 5,5 miljoner kronor och har finansierats av svenska folkets gåvor till Hjärt-Lungfondens insamling Alla barnhjärtans månad.
HKH Prins Daniel har utsetts till hedersledamot av Hjärt-Lungfondens styrelse. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos. I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Genom att samla in och fördela pengar till forskning och informera om hjärt-kärlsjukdom bidrar Hjärt-Lungfonden till att rädda liv och förbättra vården för drabbade av hjärt-kärlsjukdom.
Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka med 60% de närmaste 20 åren. Men forskningsstudier om hjärt-kärlsjukdom baseras huvudsakligen på personer under 70 år. Därför vet sjukvården i dag inte säkert hur de här patienterna ska behandlas. Hjärt-Lungfondens temadag utgjorde startskottet för en ny satsning på en stor och växande, men bortglömd patientgrupp.
Ny svensk forskning visar att hjärtinfarktpatienter lever 2,7 år längre i dag än för tolv år sedan. Detta tack vare forskning och att sjukhusen blir bättre på att tillämpa nya riktlinjer och rekommenderade behandlingar. Men sjukhusen är olika snabba på att anpassa hjärtinfarktsvården. Studien leds av forskarna Tomas Jernberg och Lars Wallentin som får stöd från Hjärt-Lungfonden.
Under våren ges en rad hyllningskonserter till förmån för hjärtforskningen. Svenska artister som Sylvia Vrethammar och Carli Tornehave framför tillsammans med ett storband den amerikanske sångaren Bobby Darins klassiker. Initiativet kommer från sångaren Henrick Solera och genomförs i samarbete med Hjärt-Lungfonden.
Med en helt ny medicinsk bildteknik vill forskare vid Universitetssjukhuset i Linköping hitta den typ av fettinlagring i kärlväggen, plack, som ofta föregår en hjärtinfarkt. Förhoppningen är att tekniken ska kunna upptäcka plack innan det har lett till en hjärtinfarkt. Studien leds av forskaren Anders Persson som får forskningsstöd från Hjärt-Lungfonden.
Två av tre, 65 procent, som drabbas av hjärtinfarkt har diabetes eller förstadium till diabetes utan att veta om det. Diabetes är en allvarlig riskfaktor för hjärtinfarkt och risken att drabbas är mer än dubbelt så stor hos en diabetiker. Om fler får diagnos och behandling i tid för sin diabetes skulle fler liv kunna räddas.– Eftersom diabetes är en kraftig riskfaktor för hjärtinfarkt är det allva
Sveriges samtliga sjukhus deltar i en ny studie av trombektomi – en behandling mot akut hjärtinfarkt. Studien är världens största i sitt slag och resultatet kommer att påverka internationella riktlinjer för behandling av hjärtinfarkt. Studien leds av den svenske forskaren Stefan James, som 2010 tilldelades Lars Werkös högre forskartjänst av Hjärt-Lungfonden.
På tio år har antalet som dör i hjärtinfarkt minskat med 27 procent. Hjärt-Lungfondens mål är att med forskningens hjälp halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt inom tio år, och därmed rädda drygt 5 000 liv om året. Under april samlar Hjärt-Lungfonden därför in pengar som ska gå direkt till forskning kring hjärtinfarkt.– De senaste tjugo årens forskning har räddat tusentals liv. Vi har ett ambitiöst
100 000 kvinnor i Sverige lever i dag med hjärtsvikt, men bara ett fåtal får den sorts pacemaker som skulle kunna hjälpa dem. Dessutom är vårdens riktlinjer för behandling i huvudsak utformade efter studier på män. Det visar nya uppgifter från Hjärt-Lungfonden.– Kvinnor med hjärtsvikt riskerar i dag att inte få optimal behandling. Det beror dels på att riktlinjerna för behandling är utformade efte
