Allt fler svenskar blir medvetna om att hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Nästan hälften, 46 procent, tror att hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken, enligt en ny Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Fortfarande tror dock mer än hälften att någon annan dödsorsak är vanligast.
Kunskapen om kvinnors hjärtsjukdomar är bristfällig och kvinnorna själva tar inte sina symptom på allvar. Det menar fyra kvinnliga förebilder som tillsammans med Hjärt-Lungfonden ställer krav på mer forskning om kvinnors hjärtsjukdom i en debattartikel på Aftonbladet.se i dag.
Nästan hälften av alla svenska kvinnor, 47 procent, idrottar inte.* Det visar en ny europeisk undersökning som Hjärt-Lungfonden och Svenska Fotbollförbundet, i samarbete med World Heart Federation och UEFA Women’s EURO Championships, presenterar inför internationella kvinnodagen och som är en del av en kampanj inför fotbolls-EM.
Det är dubbelt så vanligt att kvinnor som får hjärtinfarkt har rena kranskärl, jämfört med männen. Bland kvinnorna är andelen 15 procent och bland männen 7 procent. Det motsvarar 1 850 kvinnor årligen i Sverige, enligt nya beräkningar från Hjärt-Lungfonden. Under mars samlar Hjärt-Lungfonden in pengar till att rädda fler kvinnor från att dö i hjärtsjukdom.
Fler kvinnor dör i hjärtsjukdom än i någon annan sjukdom. Under mars pågår den årliga kampanjen Rädda kvinnohjärtat – Go Red. Då samlar Hjärt-Lungfonden in pengar till forskning kring skillnaderna mellan kvinnors och mäns hjärtsjukdom. Ett sätt att bidra till forskningen är att köpa ett specialdesignat smycke.
Tre av tio kommunhus, 31 procent, saknar fortfarande hjärtstartare. Det visar en ny undersökning som Hjärt-Lungfonden har genomfört bland Sveriges kommuner.
Stockholms län ligger inte i topp vad det gäller svensk hjärtsjukvård, trots att länet är landets mest tätbefolkade region med närhet till både kvalificerad vård och forskning. Hur fungerar hjärtsjukvården i Stockholm egentligen och vad krävs för att bedriva både vård och forskning i världsklass? Den 6 mars arrangerar Hjärt-Lungfonden och AstraZeneca ett seminarium om framtidens hjärtsjukvård.
Sjukvårdens kunskaper brister när det gäller att behandla den växande patientgruppen vuxna med medfödda hjärtfel. Det menar ett antal drabbade, som tillsammans med Hjärt-Lungfonden ställer krav på bättre vård och mer forskning i en debattartikel i Göteborgs-Posten i dag.
Intresset för att genomgå KOL- test var stort och köerna blev långa när allmänheten i Skärholmen med omnejd erbjöds mätning av sin lungfunktion. Cirka 13 procent av de som testade sig visade sig ha så dåliga värden att de uppmanades att uppsöka sin vårdcentral för att undersöka om de har KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
80 000 stockholmare bär på den obotliga lungsjukdomen KOL, men de flesta vet inte om det. I invandrartäta förorter som Skärholmen är rökningen ofta utbredd samtidigt som diagnostiseringen är bland de lägsta i länet. Nu görs en satsning för att upptäcka KOL hos personer som inte har svenska som modersmål.
Hjärt-Lungfonden, Bliwa Livförsäkring och AFA Försäkring i samarbete: Ny kommunikationskampanj ska hjärtsäkra Sverige. Varje år drabbas 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp, men bara 500 överlever. Med fler hjärtstartare och fler som kan hjärt-lungräddning kan många liv räddas. Därför har Hjärt-Lungfonden tagit initiativ till Hjärtsäkra Sverige.
Varje år föds 1 000 barn i Sverige med hjärtfel. För att uppmärksamma hjärtebarnen och samla in pengar till forskning om barns hjärtan genomför Hjärt-Lungfonden kampanjen Alla barnhjärtans månad. Prins Carl Philip har formgivit de hjärtepins som under januari och februari säljs som stöd till insamlingen.
