Mellan 400 000 och 700 000 människor i Sverige beräknas leva med lungsjukdomen KOL. Mörkertalet är stort då många lever med KOL utan att ha fått diagnos. 2 839 personer dog av KOL i Sverige 2020 och runt 3 000 personer har avlidit årligen det senaste decenniet. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden.
- Endast cirka en av tre som lever med KOL är diagnosticerad. Vilket innebär att de
Omkring en halv miljon människor i Sverige beräknas leva med diabetes idag, varav ungefär nio av tio med typ 2-diabetes. Många bär på sjukdomen utan att veta om det. För att bättre kunna identifiera, behandla och följa upp patienter med oupptäckt diabetes, har det svenska kvalitetsregistret Swedeheart börjat registrera halten av HbA1c, eller långtidssocker, i blodet på alla hjärtinfarktpatienter.
I slutet av september lämnade Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten den första delredovinsingen av uppdraget om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion (S2021/03523).
Det finns idag stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen, både vad gäller
levnadsvanor och insjuknande i de stora folksjukdomarna. I februari 2021 lanserade Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden init
29 oktober är det World stroke day. En dag då Hjärt-Lungfonden vill uppmana till att använda sig av AKUT-testet för att känna igen en stroke. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning i Sverige. Tiden till behandling är avgörande när någon drabbas av stroke. Trots det känner många inte till hur en stroke yttrar sig idag.
– Vid stroke är tiden extremt dyrbar och
En kraftig ökning av BMI hos pojkar i puberteten ökar risken för hjärtinfarkt i vuxenlivet. Dessutom löper vuxna män vars BMI steg mycket under tonåren större risk att dö om de väl drabbas av en infarkt. Det visar ny svensk forskning som finansierats av Hjärt-Lungfonden. Resultatet sätter fingret på betydelsen av förebyggande åtgärder redan i barndomen.
Varje år drabbas uppskattningsvis 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärt-lungräddning initieras i cirka 6 000 av dessa fall. Av dessa överlevde endast 592 personer under 2020. En andel som legat stabilt under de senaste åren. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden och Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret.
– Det vi vet är att hjärt-lungräddning och snabb tillg
Idag publicerar Hjärt-Lungfonden nya siffror för hur forskningen har bidragit till att rädda liv och ge fler levnadsår till dem som insjuknar i hjärt-kärlsjukdom. Enligt beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, kan en person i 65-69 årsåldern och som 1980 skulle ha dött i en hjärtinfarkt, förvänta sig omkring 14 extra levnadsår.
26 september genomförs motionsloppet – Vi springer för forskningen, i samarbete med Fitbit. Över 1 250 personer deltar i det digitala loppet där alla intäkter går till Hjärt-Lungfonden. Alla kan vara med och gå eller springa, och väljer själv mellan sträckorna 2,5 km, 5 km eller 10 km.
– Vi är glada att så många vill vara med och bidra till den livsviktiga forskningen. Det är första året som vi
Igår lanserade Världshälsoorganisationen (WHO) nya riktlinjerna för luftföroreningar. Uppdateringen sker i ljuset av det aktuella kunskapsläget och de forskningsframsteg som gjorts sedan den sista versionen av riktlinjerna från 2005. Forskningen visar tydligt att luftföroreningar är farligare än vad man tidigare trott och att även låga koncentrationer påverkar hälsan. WHO klassar luftföroreningar
Svenskarna blir allt mer stillasittande och motionerar allt mindre. Samtidigt lever två miljoner svenskar med hjärt-kärlsjukdom, vilket är den främsta dödsorsaken i Sverige. Ändå underskattar en av tre sin risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en studie baserad på databasen SCAPIS med stöd från Hjärt-Lungfonden.
- Våra levnadsvanor har förändrats och stillasittandet ökat, därför
Den första vetenskapliga publikationen från Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning, befolkningsstudien SCAPIS, visar att fyra av tio svenskar mellan 50 och 64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl. Studien är ett viktigt bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt.
Årets mottagare av Prins Daniels anslag för särskilt lovande yngre forskare är André Nyberg, docent i fysioterapi vid Umeå universitet. Den 37 år unga forskaren från Nordmaling tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för sin forskning om högintensiv intervallträning som behandling vid lungsjukdomen KOL. Den innovativa studien bedöms kunna ge de drabbade ett både friskare och längre liv.
