Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Välkomnande av plan för genomförande av regeringsuppdraget om hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion

    I slutet av september lämnade Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten den första delredovinsingen av uppdraget om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion (S2021/03523). 
    Det finns idag stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen, både vad gäller levnadsvanor och insjuknande i de stora folksjukdomarna. I februari 2021 lanserade Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden initiati

  • Hjärt-Lungfonden lyfter World stroke day

    29 oktober är det World stroke day. En dag då Hjärt-Lungfonden vill uppmana till att använda sig av AKUT-testet för att känna igen en stroke. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning i Sverige. Tiden till behandling är avgörande när någon drabbas av stroke. Trots det känner många inte till hur en stroke yttrar sig idag.
    – Vid stroke är tiden extremt dyrbar och

  • Ny studie: Viktuppgång i tonåren ger större risk för dödlig hjärtinfarkt

    En kraftig ökning av BMI hos pojkar i puberteten ökar risken för hjärtinfarkt i vuxenlivet. Dessutom löper vuxna män vars BMI steg mycket under tonåren större risk att dö om de väl drabbas av en infarkt. Det visar ny svensk forskning som finansierats av Hjärt-Lungfonden. Resultatet sätter fingret på betydelsen av förebyggande åtgärder redan i barndomen.

  • Få överlever plötsligt hjärtstopp

    Varje år drabbas uppskattningsvis 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärt-lungräddning initieras i cirka 6 000 av dessa fall. Av dessa överlevde endast 592 personer under 2020. En andel som legat stabilt under de senaste åren. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden och Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret.
    – Det vi vet är att hjärt-lungräddning och snabb tillg

  • Hjärt-kärlsjuka har fått ytterligare 14 år tack vare forskningen

    Idag publicerar Hjärt-Lungfonden nya siffror för hur forskningen har bidragit till att rädda liv och ge fler levnadsår till dem som insjuknar i hjärt-kärlsjukdom. Enligt beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, kan en person i 65-69 årsåldern och som 1980 skulle ha dött i en hjärtinfarkt, förvänta sig omkring 14 extra levnadsår.

  • Mer än 1 000 löpare för forskningen

    26 september genomförs motionsloppet – Vi springer för forskningen, i samarbete med Fitbit. Över 1 250 personer deltar i det digitala loppet där alla intäkter går till Hjärt-Lungfonden. Alla kan vara med och gå eller springa, och väljer själv mellan sträckorna 2,5 km, 5 km eller 10 km.
    – Vi är glada att så många vill vara med och bidra till den livsviktiga forskningen. Det är första året som vi

  • WHO lanserar nya riktlinjer för luftföroreningar

    Igår lanserade Världshälsoorganisationen (WHO) nya riktlinjerna för luftföroreningar. Uppdateringen sker i ljuset av det aktuella kunskapsläget och de forskningsframsteg som gjorts sedan den sista versionen av riktlinjerna från 2005. Forskningen visar tydligt att luftföroreningar är farligare än vad man tidigare trott och att även låga koncentrationer påverkar hälsan. WHO klassar luftföroreningar

  • Många underskattar sin risk för hjärt-kärlsjukdom

    Svenskarna blir allt mer stillasittande och motionerar allt mindre. Samtidigt lever två miljoner svenskar med hjärt-kärlsjukdom, vilket är den främsta dödsorsaken i Sverige. Ändå underskattar en av tre sin risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en studie baserad på databasen SCAPIS med stöd från Hjärt-Lungfonden.
    - Våra levnadsvanor har förändrats och stillasittandet ökat, därför

  • Fyra av tio svenskar i övre medelåldern har plack i kärlen

    Den första vetenskapliga publikationen från Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning, befolkningsstudien SCAPIS, visar att fyra av tio svenskar mellan 50 och 64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl. Studien är ett viktigt bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt.

  • Prins Daniels anslag för särskilt lovande yngre forskare 2021: Forskning om högintensiv intervallträning förväntas ge KOL-drabbade bättre livskvalitet

    Årets mottagare av Prins Daniels anslag för särskilt lovande yngre forskare är André Nyberg, docent i fysioterapi vid Umeå universitet. Den 37 år unga forskaren från Nordmaling tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för sin forskning om högintensiv intervallträning som behandling vid lungsjukdomen KOL. Den innovativa studien bedöms kunna ge de drabbade ett både friskare och längre liv.

  • Hjärt-Lungfonden lämnar remissvar om hårdare regler för nya nikotinprodukter

    Hjärt-Lungfonden lämnar remissvar om hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU 2021:22). Hjärt-Lungfonden välkomnar utredningen (SOU 2021:22) och håller med om allt i dess mening. Hjärt-Lungfonden tackar för utredningen, dess omfattningen och dess djuplodande innehåll. Hjärt-Lungfonden saknar dock ett par åtgärder som vi ser som helt avgörande för att stoppa nyrekryteringen av unga nikotinister

  • Ny rapport: Levnadsvanor största orsak till hjärtinfarkt

    Över hälften av förekomsten av kranskärlsjukdomar som hjärtinfarkt och kärlkramp och en tredjedel av förekomsten av stroke i åldrarna 25 till 84 år i Sverige kan kopplas till levnadsvanor, visar en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) som Hjärt-Lungfonden har beställt.

  • Ny forskning: ”Influensavaccinering efter hjärtinfarkt bör bli standard”

    Forskning presenterad som särskilt betydelsefull vid European Congress of Cardiology idag visar att tidig influensavaccinering av patienter med hjärtinfarkt eller annan akut kranskärlssjukdom minskar risken för död, hjärtinfarkt eller stentorsakad blodpropp. Nu hoppas Hjärt-Lungfonden och forskarna att influensavaccinering ska bli standard efter akuta kranskärlssyndrom.

  • Ny metod upptäcker fler med ärftligt förhöjda kolesterolvärden

    Närmare 50 000 svenskar beräknas ha familjär hyperkolesterolemi (FH), som är en allvarlig ärftlig störning i omsättningen av blodfetter. Men de flesta saknar diagnos. Nu har forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden utvecklat en ny typ av genanalys som på ett kostnadseffektivt sätt kan identifiera fler med sjukdomen.

  • Ökad väntan på ambulans vid hjärtstopp

    Väntetiden på ambulans är i genomsnitt 17 minuter i landet, en ökning med över en minut sedan 2016. En kartläggning som Hjärt-Lungfonden har gjort visar också att tiden varierar med drygt en halvtimme beroende på var i landet man bor – en livsavgörande skillnad för de omkring 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärt-Lungfonden stöder forskning på området.

  • Myter om levnadsvanor

    Hjärt-Lungfonden reder ut myter om levnadsvanor baserat på den samlade vetenskapen om hur levnadsvanor kan förbättra vår hälsa. För hur är det egentligen? Kan man bli beroende av socker? Är gluten dåligt för alla? Är färskt alltid bättre än fryst? Genom förändrade levnadsvanor kan en större del av all kranskärlssjukdom och stroke förebyggas.
    - Dagens forskning är morgondagens vård. Men dagens f

  • Många har okontrollerat högt blodtryck trots behandling

    I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och andelen stiger med ökad ålder. I 65-års åldern handlar det om drygt hälften. Nu visar en forskningsstudie att många svenskar har okontrollerat högt blodtryck trots behandling. Forskarna ser framför allt att så kallad maskerad hypertoni, att mäta ett högre blodtryck i hemmet än på mottagning, är ett underskattat problem. Studien bygger på den

  • Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2021: Forskning om lungors självläkning och elasticitet kan hjälpa drabbade av KOL och Covid-19

    Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag är Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet, för sin forskning om aktivering av lungans självläkningsförmåga genom fysisk träning hos patienter med lungsjukdomen KOL. Forskningen bedöms ha potential att även hjälpa människor med lungskador efter covid-19.

  • Hjärt-kärlsjukdom kostar 60,2 miljarder per år

    Hjärt-kärlsjukdom kostar inte bara liv och lidande utan även stora summor pengar. På ett år uppgår kostnaden för samhället till hela 60,2 miljarder kronor – motsvarande närmare 6 000 kronor per invånare i Sverige. Det visar en ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

  • Hjärt-Lungfondens covidrapport: Fortsatt stora utmaningar för forskningen

    Idag publicerar Hjärt-Lungfonden en rapport som summerar kunskapsläget och pågående forskning om covid-19 kopplat till hjärt- och lungsjukdomarna. Rapporten diskuterar också pandemins påverkan på hur många som har drabbats av sjukdomar i hjärta och lungor samt på vården av dessa sjukdomar. Även resultaten från en enkät till forskare med pågående anslag från Hjärt-Lungfonden om pandemins effekter p

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Hjärt-Lungfonden

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Hjärt-Lungfonden.

Okej