Nyhet -
Så kan samhället ge bättre stöd till personer med psykisk ohälsa och beroende
Personer med samtidig psykisk ohälsa och beroendeproblematik kan behöva stöd från både vården och socialtjänsten. En ny avhandling från Högskolan Dalarna visar hur brukardelaktighet kan underlättas i sammanhang där individer möter personal från både socialtjänst och vården.
– Avhandlingen visar att delaktighet formas i relationer och bygger på ömsesidigt förtroende, både mellan brukare och personal, men också mellan olika professionella aktörer. I grund och botten handlar brukardelaktighet om något väldigt mänskligt: att bli lyssnad på, informerad och sedd som en person som har relevant och nödvändig kunskap i beslutsprocessen, säger Amanda Jones, socionom och doktorand vid Högskolan Dalarna.
I avhandlingen "Shaping trust" har Amanda Jones studerat hur brukardelaktighet kan förstås och främjas i Samordnad individuell plan (SIP), ett verktyg där individen tillsammans med personal från olika verksamheter planerar sina insatser.
Fokus ligger på personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik, en kombination som kallas samsjuklighet. Det är en grupp som ofta riskerar att hamna mellan stolarna.
– Jag har sett på nära håll hur människor riskerar att bollas mellan olika verksamheter. Det gjorde mig frustrerad men även nyfiken på hur samordningen av stöd kan förbättras. När möjligheten att bli kommundoktorand dök upp, kändes det meningsfullt att kunna bidra med kunskap som saknas för att få till förändring i praktiken, säger Amanda Jones.
Testat nytt arbetssätt i pilotstudie
I en del av avhandlingen testades ett förändrat arbetssätt för SIP, där metoden delat beslutsfattande (DBF) användes för att öka brukarens inflytande. Pilotstudien genomfördes på tre orter i Dalarna.
Personal deltog i en utbildning med information om SIP, DBF och träning genom rollspel. Därefter följde enkäter och intervjuer för att följa upp hur det förändrade arbetssättet upplevdes.
– Genom att se brukare som kunskapsbärare, som någon man både lär av och planerar med, kan en mer jämlik samverkan växa fram. Men det förutsätter också att personal har möjlighet att samarbeta med varandra, säger Amanda Jones.
Avhandlingen lyfter samtidigt de utmaningar som finns, till exempel kunskapsorättvisa, där brukare inte får tillgång till viktig information eller inte upplever sig tagna på allvar. Personal beskrev även svårigheter att nå kollegor i andra verksamheter, vilket begränsar kunskapsutbytet och därmed också brukarens inflytande.
– Det låter kanske självklart, men det viktigaste är att bygga förtroende och jobba i processer där man delar kunskap och reflekterar tillsammans, säger hon.
Tätt samarbete med praktiken
Amanda Jones har forskat i nära samarbete med Mora kommun och Region Dalarna. Som kommundoktorand har hon också spridit sina resultat direkt till verksamheter, bland annat genom workshops och via Region Dalarnas samverkansnätverk RSS (Regional samverkan och stödstruktur).
– Det har varit otroligt värdefullt att ha en sådan nära koppling till praktiken. Min förhoppning är att forskningen kan bidra till att minska gapet mellan lagstiftning och verklighet, säger Amanda Jones.
Resultaten är särskilt relevanta för chefer, utvecklingsledare och personal som arbetar med samverkan inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, och som vill stärka brukarens röst i vardagen.
Läs avhandlingen: Shaping trust: Facilitating user participation in coordinated planning for individuals with comorbidity
Kontaktuppgifter
