Personer med långvarig spridd smärta har nästan dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Det visar en ny internationell forskningssammanställning från Högskolan Dalarna och Karolinska Institutet.
Högskolan Dalarna startar Sveriges första kandidatprogram i assisterande teknik – en utbildning som kombinerar maskinteknik, innovation och kunskap om människans kropp och funktionsförmåga.
Hur lär vi oss röra oss effektivt, hur uppstår belastningsskador – och hur kan träning och behandling bäst förebygga och rehabilitera? Det är frågor som står i centrum för den forskning som nu förstärks vid Högskolan Dalarna genom tillsättningen av en ny professor i fysioterapi.
Var fjärde elev på idrottsgymnasier känner stress kopplad till användning av tekniska hjälpmedel som pulsklockor och träningsappar. Det visar en ny rapport framtagen av forskare vid Högskolan Dalarna på uppdrag av Riksidrottsförbundet.
När barn berättar om våld i hemmet är det långt ifrån självklart att deras erfarenheter leder till skydd eller stöd. I sin doktorsavhandling vid Högskolan Dalarna visar Sara Quarles van Ufford, socionom och jurist, att barns röster ofta marginaliseras i socialtjänstens utredningar.
Att hitta rätt boende är en av de svåraste frågor äldre personer ställs inför. En ny studie vid Högskolan Dalarna visar hur digitala verktyg kan hjälpa äldre att planera sitt boende i tid – innan en kris uppstår.
Barn som växer upp i flyktingläger i Somalia löper stor risk för undernäring, med allvarliga konsekvenser för deras hälsa och utveckling. Kortsiktiga insatser som pengar eller enbart kostrådgivning är inte tillräckliga.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje besökte den 27 augusti Campus Borlänge för att få en presentation av det ledarskapsprogram som Högskolan Dalarna utvecklat tillsammans med Dalarnas kommuner. Besöket gav också möjlighet att lyfta Högskolan Dalarnas forskning och samverkan.
Att omvandla forskning till innovation som gör skillnad i människors liv är en utmaning för många forskare. För Fatumo Osman vid Högskolan Dalarna blev det verklighet. Hennes Ladnaan-metod är ett praktiskt verktyg som hjälper kommuner nå och stötta svårnådda familjer.
Långvarig smärta ett år efter en hjärtinfarkt är kopplad till en kraftigt ökad risk för död, i nivå med effekterna av rökning och diabetes. Det visar en ny studie med närmare 100 000 patienter, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Hur påverkar ensamhet äldre personers vardag? Vilka erfarenheter har kvinnor av förlossningsdepression? Och hur kan sjuksköterskor bemöta kvinnor som genomgått könsstympning? Det är några av de frågor som står i centrum under FoU-marknaden på Högskolan Dalarna den 4 juni.
Personer med samtidig psykisk ohälsa och beroendeproblematik kan behöva stöd från både vården och socialtjänsten. En ny avhandling från Högskolan Dalarna visar hur brukardelaktighet kan underlättas i sammanhang där individer möter personal från både socialtjänst och vården.
Klimatförändringar utgör ett växande hot mot folkhälsan och ställer nya krav på hälso- och sjukvården. En ny kunskapsöversikt, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna och Mittuniversitetet, visar att vården behöver anpassas för att hantera extrema väderhändelser, förändrade sjukdomsmönster och ökade luftföroreningar.
Rasism inom hälso- och sjukvården är ett allvarligt hinder för jämlik vård och hälsa. Nu startar forskare en studie för att synliggöra detta problem inom mödra- och förlossningsvården.
Jennie Silverplats har i sin avhandling undersökt sjukvårdspersonalens kompetens i hjärt-lungräddning (HLR) och följsamhet till initiala riktlinjer på sjukhus. Hon betonar behovet av mer frekvent träning och förbättrad följsamhet, särskilt på vårdavdelningar där brister är mest påtagliga. Hennes forskning visar att snabba initiala åtgärder är avgörande för patienters överlevnad vid hjärtstopp.
Ett forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna, finansierat med fem miljoner kronor, ska kartlägga sjuksköterskors arbetsmiljö och välbefinnande för att främja ett hållbart yrkesliv. Projektet, lett av docent Ann Rudman, syftar till att identifiera kritiska friskfaktorer som påverkar arbetstillfredsställelse, engagemang och hälsa.
Forskning visar att ofrivillig ensamhet ökar bland äldre som vårdar sin partner, vilket särskilt drabbar kvinnliga omsorgsgivare. Ensamheten ökar risken för depression och självmordstankar. Forskarna Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze betonar behovet av riktade stödinsatser och politiska åtgärder för att lindra bördan för partnervårdare och förbättra deras välbefinnande.
Marcus Falk Johanssons avhandling undersöker hur personer som vårdar en partner med demenssjukdom mår och vilka utmaningar de står inför. Genom nationella undersökningar och djupgående intervjuer belyser forskningen hur ensamhet, känslor av fångenskap och relationens dynamik påverkar deras livssituation. Resultaten är viktiga för att förbättra stödet för anhörigvårdare och utveckla äldreomsorgen.
Forskare från Sverige, Lettland och Nederländerna ska förbättra återhämtningen och livskvaliteten för äldre efter en stroke genom att stärka deras egenvård hemma. Marie Elf från Högskolan Dalarna leder det svenska arbetet, som stöds med 3 miljoner kronor från Forte. Projektet syftar till att engagera patienters sociala nätverk och livsmiljö för att utveckla hållbara vårdlösningar.