Gå direkt till innehåll

Kategorier: hälso- och sjukvård

  • Extremväder och klimatförändringar ökar trycket på hälso- och sjukvården. Tillfälliga vårdinrättningar, som den på bilden, kan behövas vid kriser och katastrofer.

    Klimatförändringar hotar sjukvården – riskerar att överbelastas vid extremväder

    Klimatförändringar utgör ett växande hot mot folkhälsan och ställer nya krav på hälso- och sjukvården. En ny kunskapsöversikt, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna och Mittuniversitetet, visar att vården behöver anpassas för att hantera extrema väderhändelser, förändrade sjukdomsmönster och ökade luftföroreningar.

  • Forskning från Sverige, Storbritannien och andra länder visar att gravida/nyblivna mammor och nyfödda bebisar som tillhör minoritetsgrupper mår sämre än dem som tillhör majoritetsgruppen.

    Rasism inom mödravården undersöks i ny studie

    Rasism inom hälso- och sjukvården är ett allvarligt hinder för jämlik vård och hälsa. Nu startar forskare en studie för att synliggöra detta problem inom mödra- och förlossningsvården.

  • Jennie Silverplats  försvarade sin avhandling i vårdvetenskap den 24 maj 2024.

    Sjukvårdens kompetens i hjärt-lungräddning granskad i ny studie

    Jennie Silverplats har i sin avhandling undersökt sjukvårdspersonalens kompetens i hjärt-lungräddning (HLR) och följsamhet till initiala riktlinjer på sjukhus. Hon betonar behovet av mer frekvent träning och förbättrad följsamhet, särskilt på vårdavdelningar där brister är mest påtagliga. Hennes forskning visar att snabba initiala åtgärder är avgörande för patienters överlevnad vid hjärtstopp.

  • Satsning på sjuksköterskors välbefinnande: Stor studie om arbetsmiljöns betydelse

    Satsning på sjuksköterskors välbefinnande: Stor studie om arbetsmiljöns betydelse

    Ett forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna, finansierat med fem miljoner kronor, ska kartlägga sjuksköterskors arbetsmiljö och välbefinnande för att främja ett hållbart yrkesliv. Projektet, lett av docent Ann Rudman, syftar till att identifiera kritiska friskfaktorer som påverkar arbetstillfredsställelse, engagemang och hälsa.

  • Ensamhet vanligt bland de som ger vård till en äldre partner

    Forskning visar att ofrivillig ensamhet ökar bland äldre som vårdar sin partner, vilket särskilt drabbar kvinnliga omsorgsgivare. Ensamheten ökar risken för depression och självmordstankar. Forskarna Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze betonar behovet av riktade stödinsatser och politiska åtgärder för att lindra bördan för partnervårdare och förbättra deras välbefinnande.

  • Marcus Falk Johansson försvarade sin avhandling i vårdvetenskap 19 april 2024.

    Att vara partner till en livskamrat med demenssjukdom – utmaningar och behov

    Marcus Falk Johanssons avhandling undersöker hur personer som vårdar en partner med demenssjukdom mår och vilka utmaningar de står inför. Genom nationella undersökningar och djupgående intervjuer belyser forskningen hur ensamhet, känslor av fångenskap och relationens dynamik påverkar deras livssituation. Resultaten är viktiga för att förbättra stödet för anhörigvårdare och utveckla äldreomsorgen.

  • Förbättrad återhämtning efter stroke: Nytt internationellt forskningsprojekt leds av Högskolan Dalarna

    Forskare från Sverige, Lettland och Nederländerna ska förbättra återhämtningen och livskvaliteten för äldre efter en stroke genom att stärka deras egenvård hemma. Marie Elf från Högskolan Dalarna leder det svenska arbetet, som stöds med 3 miljoner kronor från Forte. Projektet syftar till att engagera patienters sociala nätverk och livsmiljö för att utveckla hållbara vårdlösningar.