Forna sädesslag kan bli framtidens spannmål

Kan bortglömda gamla sädesslag bli framtidens mat? Och kan dessa kulturspannmål hjälpa både den ekologiska produktionen och konsumtionen av vete och råg? Nyligen startade forskare vid Högskolan Kristianstad och SLU ett gemensamt forskningsprojekt som ska ta reda på om vi har något att lära av historien. I dag hålls det första öppna seminariet.

Vad är det ert forskningsprojekt går ut på?

– Syftet med projektet är att undersöka potentialen hos kulturspannmål i ekologisk produktion. Främst näring, smak och bakegenskaper, säger Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap och som är Högskolan Kristianstads forskare i projektet.

Varför är det mer näring i äldre spannmålssorter?

– Det är en aspekt som undersöks i projektet. Man har sett att många av de gamla sorterna har ett högre näringsvärde, men sämre bakegenskaper. De ger dessutom en lägre skörd och kan vara svårare att skörda och att mala ner till mjöl, förklarar Karin.

– I de ”nya” och förädlade sorterna har man fokuserat mer på avkastning och bakegenskaper samt hur enkelt det är att skörda och mala, men då inte prioriterat näringsinnehåll som i många fall blivit lägre i de förädlade sorterna. Man har heller inte haft fokus på smak.

Hur kommer ni att jämföra äldre och nyare varianter av vete och råg?

– Vi kommer att undersöka näringsinnehåll, göra smakanalyser, ta fram nya produkter, och så vidare.

Vilken är din roll i projektet?

– Jag jobbar framförallt med sensoriska analyser. Det vill säga främst med perception och preferens. Eftersom vi är ett team som jobbar så kommer vi att arbeta tvärvetenskapligt, vilket innebär att vi alla bidrar på olika sätt i och till varandra arbeten och tar fram gemensam ny kunskap.

Historiska sädesslag i framtidens mat - kulturspannmålens roll för ekologisk spannmålsproduktion och konsumtion

Text: Fabian Rimfors
Foto: Klimkin/Pixabay och Kerstin Weman Thornell