Hur kan utomhusaktiviteter anpassas för att minimera risker förknippade med covid-19? Det frågade sig en forskare inför en kurs och såg snabbt kopplingar till den svenska pandemistrategin. Kollektiv riskhantering handlar om att bedöma konsekvenser åt båda håll och att hitta vägar att förbättra. Och precis som med pandemin kräver det tillit till våra medmänniskor – en för alla, alla för en.
Har vi varit ute mer i naturen under coronapandemin? Det är frågan som två landskapsvetarstudenter på Högskolan Kristianstad ställde tidigare i höstas. I sitt examensarbete har de undersökt vilka naturvanor Kristianstad kommuns invånare har under pandemin genom en digital enkätundersökning. Nu har de svaren: var tredje person anser att de är ute mer i naturen under pandemin än tidigare.
Kan en fyraåring verkligen ta till sig fysikaliska fenomen och kemiska processer? Forskarna från Högskolan Kristianstad har följt 150 pedagoger som undervisat i naturvetenskap på förskolan, och fått ta del av de magiska stunder då bitarna plötsligt faller på plats.
I början var Lisa Källström tveksam till rollen som doktorand, men under åren som forskare på Fakulteten för ekonomi har drivet och viljan vuxit. Hennes favoritämnen är platsattraktivitet och samskapande – och hon samarbetar gärna med parter utanför högskolans värld.
Ambulans och blåljus på campus – men allt under kontrollerade former med möjlighet att göra fel utan katastrofala följder. Tillsammans med ambulanssjukvården driver högskolan ett samverkansprojekt där studenter och ambulanssjuksköterskor byter VFU mot simuleringsmöjligheter. I fredags var det ambulansens tur.
Ungdomar som är mycket fysiskt aktiva både på sin fritid och i skolan skadar sig oftare än andra i samma ålder. Men de ungdomar som rör på sig allra minst skadar sig nästan lika mycket. Det visar en ny studie vid Högskolan Kristianstad som tittar närmare på varför dessa två grupper är de mest skadedrabbade, vad som ligger bakom statistiken, och hur idrottslärarna kan förebygga.
Högskolan Kristianstads styrelse föreslår regeringen att sittande rektor Håkan Pihl ges ett förnyat förordnande för ytterligare tre år. Högskolan har utvecklats mycket de senaste åren och styrelsen anser att Håkan Pihl är rätt person att leda lärosätet vidare i en rad betydelsefulla frågor.
Kristianstad ska bli en attraktivare studentstad – en bättre stad att studera, verka och bo i. Tillsammans med Kristianstads kommun och Kristianstad studentkår lanserar Högskolan Kristianstad projektet Årets studentstad 2023/2024. Projektet rivstartar i oktober med innovationseventet ToY Imagine, där 200 ekonomstudenter bidrar med sina idéer för hur studenter bäst kan verka i vår stad.
När anmälan till Sveriges universitet och högskolor vårterminen 2021 stängde natten till fredagen kunde Högskolan Kristianstad konstatera att betydligt fler vill bli sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och lärare – bland annat. Totalt sett är det en ökning med 15 procent.
Vid midnatt kunde Högskolan Kristianstad räkna in sammanlagt 19 395 ansökningar, vilket är en stor ökning med 15 procen
Hur förmedlar vi samhällets utmaningar vi står inför samtidigt som vi inger hopp och sprider lösningar på problemen? Ett utmärkt exempel är det projekt där högskolan tillsammans med två kommuner engagerar mellanstadieelever i vattnets kretslopp. Där varvas teori med lösningsinriktade utflykter och praktisk erfarenhet från hur vi skapar renare vatten – fritt från läkemedelsrester och mikroplaster.
Hur kan sömnproblem hänga ihop med skolresultat? Eller med andra problem som användning av alkohol och tobak? Hur påverkar kön eller fysisk aktivitet sömnen? En ny studie ger på sätt och vis fog för det gamla ordspråket ”en olycka kommer sällan ensam”, och visar att ungdomar med sömnproblem, så kallad insomni, ofta även har andra svårigheter att tackla i livet.
Alzheimer och Parkinson är sjukdomar som drabbar människor världen över. Men kunskap och bemötande skiftar från land till land. Genom projektet nEUROcare kommer Högskolan Kristianstad tillsammans med tre andra europeiska lärosäten att bidra till utbildning av sjukhuspersonal i Sri Lanka.
Levnadsstandarden ökar och världens befolkning blir allt äldre. Denna positiva utveckling har dock fått viss
Ibland kan det vara tillfälligheter som gör att livet ändrar riktning åt endera håll. Tilde är barnet som fick en mentor och en vuxen att se upp till. Nu läser hon till förskollärare och har själv blivit mentor åt ett barn, något som både hon själv och barnet har vuxit av. Här berättar Tilde vad Näktergalen både betyder och har betytt för henne. Just nu längtar extra många barn efter en mentor, vi
Den rådande covid-19-pandemin har förändrat arbetssituationen för personal inom vården som har varit tungt belastad. Nu får vårdanställda inom Region Skåne möjlighet att göra sina röster hörda genom en enkät som forskare i Kristianstad och Lund ligger bakom. Hur har utsatthet som stress och smittorisk i arbetet påverkat hälso- och sjukvårdspersonal?
Hur väcker vi elevernas läsglädje och motivation? Och vilka verktyg behövs för att orientera sig i lättlästdjungeln? Det är två frågor om kommer att diskuteras på Bokmässan i Göteborg i slutet av september. Högskolan Kristianstads Mary Ingemansson och Jenny Edvardsson medverkar i varsitt föredrag och delar här med sig av sina tips för att väcka läsglädje bland elever och unga.
Hälften av alla patienter i Europa har svårt att förstå grundläggande hälso- och sjukvårdsinformation, men nu ska EU-projektet EuroTEQ ändra på det. Utbildningspaket ska utvecklas och testas för att sedan genomföras och spridas inom vård- och hälsoorganisationer för att underlätta personcentrerad vård och för att inkludera socialt missgynnade grupper. Projektet leds från Högskolan Kristianstad.
Ingela Furenbäck är programområdesansvarig på Personal- och arbetslivsprogrammet och har nyligen utsetts till vetenskapligt råd hos Socialstyrelsen inom familjeorienterat arbetssätt.
Hur har Covid-19-pandemin påverkat invånarnas naturvanor i Kristianstad kommun? Den frågan ställer sig två landskapsvetarstudenter på Högskolan Kristianstad i sitt examensarbete och går därför ut med en enkät till alla kommunens myndiga medborgare. Nu söker de svaren som förhoppningsvis ska leda till minskad påverkan och bättre förberedelser för framtida nyttjande av naturen i kommunen.
Har du någon gång beklagat dig över skatornas skrän eller kråkornas kalas på bärbuskarna? Då är det dags att tänka om. Här berättar Johan Elmberg om hur viktiga våra kråkfåglar är för våra ekosystem, och om hur en okänd Skurupsbo upptäckte detta för över hundra år sedan. Men det är först nu hans forskargärning börjar uppmärksammas. Inga andra sprider frön lika effektivt som våra kråkfåglar.
Var femte svensk har en egen aktieportfölj – ändå är forskningen om dessa aktieägare knapphändig. I sin avhandling kartlägger Martin Abrahamson både veteraner och nybörjare på börsen, och förklarar bland annat varför kvinnliga aktieägare ofta lyckas bättre än männen med sina satsningar.
