Gå direkt till innehåll
Barnkonventionen i fokus när forskare och praktiker möttes

Nyhet -

Barnkonventionen i fokus när forskare och praktiker möttes

FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1990 och har sedan dess godkänts av 194 länder och har fått status som lag i knappt hälften av länderna – i Sverige först år 2020. Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön (BUV) på Högskolan Väst arrangerade sin årliga konferens den 4 - 5 november just på temat Barnkonventionen för att spegla läget och utmaningar som är kopplade till barns rättigheter i olika sammanhang och perspektiv.

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin inledde konferensen med att berätta om att barn idag har väldigt goda förutsättningar när de växer upp i Sverige. Men gapet mellan barnen har ökat. Det Barnombudsmannen ser är att det kommer ta tid innan Barnkonventionen når ända fram i beslutsprocesserna. Det är därför viktigt med avgöranden i de högre domstolarna för att ge juridisk vägledning.

Barn och familjer i ekonomisk utsatthet
Det Elisabeth Dahlin vittnade om stämmer väl överens med en av de andra huvudtalarna, professor Anette Bolin från Högskolan Väst och hennes forskning. Hon redogjorde för tre artiklar i Barnkonventionen som hon fördjupat sig i kopplat till barn och unga i familjer som lever i ekonomisk utsatthet:

  • Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd – artikel 12
  • Levnadsstandard – artikel 27
  • Vila och fritid – artikel 31

Föreläsningen fokuserade på barn och ungas röster om föräldrars inkomstkälla och som kortvarigt levt i ekonomisk utsatthet (1-2 år). Och jämfört med studier som undersökt hur det är att leva långvarigt i ekonomisk utsatthet (under stora delar av sin uppväxt) skiljer sig resultaten åt. Barn och unga i kortvarig ekonomisk utsatthet uppger bland annat att de inte känner skam för sin situation och inte heller försöker de ”dölja” att familjen har svår ekonomi.

- De etiska frågorna ställs på sin spets när man frågar barn och unga om familjers ekonomi och föräldrars inkomstkälla, säger Anette Bolin, professor i socialt arbete. 

Hon berättar att många barn och unga som lever i familjer med ansträngd ekonomi pratar om familjens ekonomi och delar ansvar för hushållsekonomin med föräldrarna, i motsatt till att prata om föräldrars ekonomi där de inte ser sig själva som delaktiga i att få ekonomin att gå ihop. Frågan är om forskning om föräldrars inkomstkälla där materiella brister i huvudsak förs fram, bidrar till att stigmatisera situationen. Snarare än att se barn och ungas engagemang och ansvarstagande för familjens ekonomi som en styrka i familjen

Den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön (BUV) vid Högskolan Väst samlar forskning om barns och ungdomars lärande, utveckling, hälsa och livsvillkor såväl i institutionella miljöer som i hemmet och på fritiden. Vill du läsa mer om Högskolan Västs Barn- och ungdomvetenskapliga forskning kan du göra det här.

Ämnen

Taggar

Presskontakt

Anna Hallberg

Anna Hallberg

Presskontakt Pressansvarig kommunikatör 0733-97 50 92
Maria Derner

Maria Derner

Presskontakt Kommunikationschef 0739-01 33 06

Relaterat material

Högskolan Väst – Arbetsintegrerat lärande

Arbetsintegrerat lärande, AIL, är Högskolan Västs övergripande profil och värdegrund för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. Högskolan har regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel med omvärlden.

Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud, gott söktryck och studenterna har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Forskningen vid Högskolan Väst är profilerad mot produktionsteknik, AIL samt barn- och ungdomsvetenskap, och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan finns centralt i Trollhättan med 13 000 studenter och närmare 600 anställda.