Kollegiala samtal inom fritidshem – arbetslaget är nyckeln

Hur kan det kollegiala samtalet på fritidshem skapa lärande och mening för arbetslaget? Och i förlängningen leda till en ökad kvalitet? Detta är fokus i en ny avhandling från Högskolan Väst. Innehållet i avhandlingen kan vara en pusselbit och bidra till en ökad kvalitet i fritidshemsverksamheten, en verksamhet som har varit utsatt för en del kritik och nationella genomlysningar sedan det blev en del av skolans verksamhet.

Det svenska fritidshemmet är en unik verksamhet i en internationell jämförelse. Det är en pedagogisk, läroplansstyrd verksamhet för elever från 6 års ålder till och med vårterminen det år de fyller 13 år. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet har i likhet med övriga skolformer ett kompensatoriskt uppdrag. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagen följer att fritidshemmets syfte också är att komplettera utbildningen i förskoleklassen och grundskolan, såväl tidsmässigt genom att ta emot elever före och efter skoltid som innehållsligt genom att ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de får i skolan.

Förändrat uppdrag
Det senaste decenniet har det genomförts ett antal förändringar som har påverkat fritidshemmet. Fritidshemmet fick delvis ett annat uppdrag när den nuvarande skollagen trädde i kraft och är nu en del av skolväsendet. Fritidshemmet har därmed också fått en egen del i läroplanerna för grundskolan. Samtidigt har också andra förutsättningar ändrats.

- Det moment som jag studerat – mellanmålet – var tidigare en central fritidspedagogisk aktivitet. Barnen var med i köket, förberedde mellanmålet, och det gavs utrymme för mer informella samtal som betydde mycket sett till utveckling och lärande. Idag styr nya regler och barnen får sällan vara med i förberedelserna och mellanmålet äts i skolans matsal som ofta blir en mer stimmig och orolig miljö som är svårare att styra över, säger Sanna Hedrén, nybliven doktor i pedagogik med inriktning arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst.

Mellanmålet i fokus
Just momentet mellanmål är i fokus i avhandlingen där Sanna Hedrén har tittat på fritidshemspersonal och det kollegiala samtalet och hur det samtalet kan vara lärande och skapa mening för de inblandade.

- Det handlar om att sätta det som händer i sitt sammanhang i vardagen under lupp och prata kollegialt med varandra om avgränsade moment i arbetet. Att titta på hur de agerar och varför de agerar som de gör i vissa situationer, i det här fallet mellanmålet, säger hon.

Observationer på två arbetslag
I avhandlingen har Sanna Hedrén inte endast studerat vad arbetslagen säger om mellanmålet, utan också hur och varför vissa saker sägs och andra inte, något som visat sig påverkas av de kollegiala relationerna i arbetslaget. Hon har studerat två olika arbetslag på ett fritidshem genom observationer av samtal som designats för studien. Medarbetarna fick själva välja ut ett arbetsmoment som de ville samtala kring och det de valde blev mellanmålet.

- Det var ett moment båda arbetslagen upplevde som lite stökigt och utan tydlig ansvarsfördelning mellan personalen och där det fanns utrymme för förbättringar, säger Sanna.

Skillnader i samtalet
Vid de samtal som genomfördes sågs de på plats. De hade fått i uppdrag att filma när ett mellanmål skedde, de tittade gemensamt på filmen och var och en beskrev vad de uppmärksammade. När samtalet ebbade ut tittade de återigen på filmen och beskrev sedan igen vad de uppmärksammade den här gången samt summerade vad de skulle ta med sig från samtalet att jobba vidare med.

- Det blev en tydlig skillnad mellan vad de uppmärksammade och samtalade om efter första och andra visningen av filmen. Efter första titten var fokus mycket på praktiska delar till exempel att det vore bättre att göra så här när eleverna ska tvätta händerna medan det efter andra titten mer handlade om bakomliggande faktorer såsom hur man skulle kunna motivera eleverna mer för att påverka deras beteende. Så man ser att något händer när man samtalar, säger Sanna.

Arbetslagets betydelse är central
Avhandlingen sätter ljuset på arbetslaget och dess betydelse för att få till en verksamhet med hög kvalitet. Att arbetslaget är viktigt i ett förändringsarbete. Likaså blev det tydligt att hur man pratar om ett arbetsmoment – här mellanmålet – påverkas av kollegialiteten. De arbetslag som finns med i studien var helt olika i sammansättning. Det ena (1) bestod merparten av personer som hade varit länge på samma arbetsplats som var väl sammansvetsade medan det andra (2) arbetslaget bestod av flera nya och både utbildade och personer utan formell utbildning som inte var så sammansvetsade.

Studiens resultat visar att de två deltagande arbetslagens meningsskapande framträder som flerstämmigt respektive enstämmigt. Flerstämmigt meningsskapande, som skedde i arbetslag två, innebär att flera olika tolkningar av vardagspraktiken förhandlas parallellt i de kollegiala samtalen.

- I det arbetslaget är det flera röster som vill bestämma, många olika åsikter och de har svårt att enas hur arbetsmomenten ska genomföras.

Enstämmigt meningsskapande, som fanns i arbetslag ett, innebär att man har en och samma tolkning av hur man ska göra vid mellanmålet, det vill säga att förhandlingar under samtalet sker utifrån en och samma tolkning av vardagspraktiken.

- I detta arbetslag sker dock mindre utveckling då man är överens om hur man gör och tycker det fungerar bra så det sättet att utföra momentet på vill man behålla.

Tid för reflektion nödvändig
Slutsatsen är att de förutsättningar fritidshemspersonal har för att gemensamt skapa mening och lärande i och genom kollegiala samtal leder till reproduktion av medarbetarnas antaganden om mellanmålet och fritidshemspraktiken. Det visar sig vara svårt att förändra sättet att tala om fritidshemspraktiken och föra in nya perspektiv. För att möjliggöra produktiva kollegiala samtal, där gemensamt meningsskapande leder till ny och fördjupad förståelse för vardagspraktikens händelser, behöver arbetslagen vara stabila och ges tid för att kontinuerligt reflektera över sin praktik.

- Sammansättningen i arbetslaget präglar naturligtvis samtalet men samtidigt ger ett strukturerat samtal möjlighet för alla att uttrycka det de upplever, oavsett bakgrund och erfarenhet. Samtalet som lärandeform jämnar på så sätt ut villkoren och alla möts i samtalet i stunden och kan påverka innehåll, lärande och resultat.

Sannas råd till ledningarna över fritidshemsverksamheten är att ge mer utrymme för samtal och gemensam reflektion.

- Arbetslaget har alldeles för lite tid till att samtala strukturerat. Verksamheten skulle tjäna på att arbetslaget fick vika en stund till att regelbundet reflektera och samtala kring det man varit med om. Den lilla tid som idag ges till samtal handlar främst om konkret planering, vikariehantering eller att släcka bränder. Att få tid att stanna upp och då allra helst tillsammans även med ledning och rektorer, tror jag är en avgörande faktor för en ökad kvalitet i verksamheten.

Till avhandlingen Fritidshemmets (mellan)mål och mening: Positioneringar i kollegialt samtalande mellan fritidshemspersonal (diva-portal.org)

Kontakt: Sanna Hedrén, doktor i pedagogik med inriktning arbetsintegrerat lärande, sanna.hedren@hv.se, 0730-36 23 54