Att bygga komponenter till vätgasdrivna rymdraketer med pulverbäddsbaserad additiv tillverkning (AM) kan spara mycket material, tid och pengar. I forskningsprojektet H2RAM som startar i slutet av året, ska Högskolan Västs forskare och GKN Aerospace utveckla AM-tekniken så att legeringen 718 klarar extrema belastningar i tuffa vätgasmiljöer.
En ny simuleringsmodell för laserbaserad additiv tillverkning (AM) med tillsatstråd skapar förståelse för hur tillverkningsprocessen för flyg- och rymdkomponenter av titan kan bli effektivare och mer robust. Modellen kan även användas för andra metaller och produkter som tillverkas med samma teknik. Nydisputerade Ali Abadi har utvecklat mjukvaran tillsammans med forskare på Högskolan Väst.
Förra veckan möttes ett 30-tal av deltagarna i företagsforskarskolan Smart Industry Sweden för att nätverka och diskutera aktuella frågor. Höstseminariet hölls denna gång hos Högskolan Väst i Trollhättan och inkluderade studiebesök hos flyg- och rymdmotortillverkaren GKN Aerospace.
– Våra liv har förbättrats avsevärt tack vare laserteknik. Därför vill jag vidareutveckla den teknologin och bidra med min lilla pusselbit, säger Antonio Ancona, Högskolan Västs nye professor i automationsteknik med inriktning styrning och inspektion av tillverkningsprocesser. Möt Antonio som delar sin arbetstid mellan Högskolan Väst och University of Bari i Italien.
Samverkan med tre afrikanska partneruniversitet breddar Högskolan Västs internationella samarbete inom utbildning och forskning. – Deras specialområden matchar Högskolan Västs profil inom produktionsteknik på ett bra sätt. Det öppnar nya möjligheter för våra studenter, doktorander och forskare, säger professor Paul Kah vid Högskolan Väst, som initierat samarbetet.
Så mycket samlad AIL-kunskap och erfarenhet i ett och samma rum. Högskolans tre första rektorer Olof Blomqvist, Lars Ekedahl och Kerstin Norén tillsammans med Lars Svensson, rektors rådgivare inom forskning, samlades på högskolan för att reflektera över utvecklingen av Arbetsintegrerat lärande, AIL.
Vinnare av årets Primuspris är forskningsprojektet SAMw som på bara fyra år har utvecklat additiv tillverkning med laser och tråd för ett helt nytt material; duplext rostfritt stål. Framstegen innebär att tekniken kan vara mogen för skarp industriproduktion inom några år.
I takt med att intresset för att bygga i trä ökar stort söker träbyggnadsindustrin nya effektivare produktionsmetoder och logistikflöden. I projektet Tillverka i trä har nätverket av företag och forskare inventerat träindustrins utmaningar och behov av ny teknik. Här berättar tre företag som startat sin omställningsresa och som valt att samarbeta med forskare.
Med rådande klimatomställning står fordonsindustrin inför ett omfattande systemskifte. För att klara omställningen till elektrifiering av fordonsflottan krävs dock nya idéer och lösningar. – Ska vi lyckas måste vi satsa på hållbara grundmaterial och även ta ansvar för hela värdekedjan, från design och produktion till implementering och materialåtervinning, säger Boel Ekergård, Högskolan Väst.
Ny forskning på dieselmotorer för fordon visar intressanta resultat. Med termiskt sprutade ytskikt på kolvarna blir motorn effektivare och bränsleförbrukningen minskar med 0,7 procent. – Även så små skillnader kan vara värdefulla för att minska dieselfordonens klimatpåverkan, säger Wellington Uczak de Goes, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
Produkten och lönsamhet styr oftast utformningen av tillverkningssystem och fabriker. Men fabriken har ett större värde i samhället än att bara producera, anser Anders Johansson, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst. – Med en holistisk och långsiktig strategi kan produktionsenheter designas så att exempelvis kompetensförsörjningen i regionen stärks.
Industri 4.0 förändrar arbetslivet för många. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta och nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man? Forskare på Högskolan Väst söker svaren tillsammans med industrin.
I ett nytt EU-finansierat projekt ska Högskolan Västs forskare undersöka om additiv tillverkning av solcellsmottagare kan vara nyckeln till effektivare solenergianläggningar. – Ett spännande projekt där vår kompetens inom svetsbaserad additiv tillverkning och högtemperaturmaterial förhoppningsvis kan göra nytta i omställningen till förnybar energi, säger Joel Andersson, professor i materialvetens
Flygindustrin söker febrilt efter ny teknik som kan bidra till att minska flygets utsläpp av klimatskadliga ämnen. I ett nystartat projekt undersöker Högskolan Västs forskare hur termisk sprutning kan användas för ytbeläggning av kompositkomponenter i nästa generation jetmotorer. Pratt & Whitney, Safran och Saint-Gobain är några av de globala företag som medverkar.
Under fyra dagar i mars slutförde Högskolan Västs forskare ett prestigeuppdrag för den unika forskningsanläggningen ESS i Lund. Med forskarnas kompetens inom termisk sprutning har anläggningens stora strålmål fått en självlysande ytbeläggning som klarar protonstrålar med mycket hög effekt.
Teknik som används för att upptäcka sprickor i kärnkraftverk kan snart även användas för kvalitetskontroll inom verkstadsindustrin. Möt vår nye professor i oförstörande provning, Håkan Wirdelius, som leder Högskolan Västs forskning inom området. – Högskolans forskning inom det här området är unik i norra Europa, säger Håkan.
Digitaliseringen tar allt större plats i våra arbetsliv och vi förlitar oss mer och mer på maskiner och artificiell intelligens. – Samtidigt riskerar människan att tappa sin unika förmåga att urskilja nyanser och göra kvalificerade bedömningar. Vårt professionella omdöme kan urholkas på lång sikt, säger Anders Sandblad, världens förste doktor i Arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst.
Tillverkningsindustrins produktion kompliceras idag av att robotar och maskiner använder olika informationssystem och kommunicerar på ”olika språk”. Industridoktoranden Gabriel Sebastian forskar tillsammans med Volvo Group för att hitta en standard som gör det möjligt att skapa effektiva planeringsverktyg med digitala tvillingar. Det kan bli ett lyft för flexibel produktion.
En ny forskarskola inom hälsoinnovation beviljas drygt 25 miljoner kronor från KK-stiftelsen. Högskolan Väst medverkar tillsammans med sex andra svenska lärosäten, regioner och kommuner som totalt investerar cirka 80 miljoner kronor i forskarskolan.
Högskolan Västs forskningsmiljö Primus har fått anslag på närmare 74 miljoner kronor av KK-stiftelsen för 2022. Finansieringen gör det möjligt att driva elva nya forskningsprojekt inom produktionsteknik och lärande. Det största projektet handlar om att vidareutveckla spetsforskningen inom svetsbaserad additiv tillverkning. Flera nya forskningssatsningar kan också startas.
