Vad krävs för att en stadskärna ska bli levande och attraktiv för invånare och besökare? För att ta reda på mer drivs utvecklingsprojektet Urban Platsinnovation där sex kommuner i Sverige och Norge deltar i samverkan med Högskolan Väst. Under ett lunchseminarium gav forskarna en delrapport om slutsatser de kan dra efter halva projekttiden.
I ett nytt forskningsprojekt om robotar i skolan ska barn få agera lärare till en robot som programmeras som "den ideala eleven" – det vill säga är nyfiken, frågvis och vill veta och förstå allt. Att barn lär sig bra genom att lära ut till andra är känt sedan tidigare. Nu vill Högskolan Väst ta reda på om robotens lär-beteende kan "smitta av sig" på barnen.
Niklas Myhr lever som han lär och florerar friskt på olika plattformar i sociala medier. Man kan säga att han lever sitt varumärke fullt ut. I förra veckan gästade han Högskolan Väst för att dela med sig av sin kunskap inom sociala medier och digital marknadsföring, till både personal och studenter.
Både svenska och internationella studenter går det nystartade masterprogrammet Internationell Politik. En av dem är sydafrikanen Marc Dunnink som valt att studera här av flera skäl, bland annat för att det svenska samhällssystemet är en förebild i Sydafrika.
Vilken betydelse får president Zuma för Sydafrika? Hur kommer Trumps politik att påverka världen? Och vart är Turkiet på väg med president Erdogan vid rodret? Det är heta frågor som bildar teman till de tre öppna föreläsningar som Högskolan Väst bjuder in till i vår. Det första är redan på torsdag den 19 januari.
De är drivna studenter med gott om idéer och projekt. De har valt att komplettera sina studier med programmet Smedjan som är Högskolan Västs och Drivhusets nya satsning på entreprenöriellt arbetsintegrerat lärande.
Ny rapport släpps där hemtjänstpersonal, brukare och två forskare på Högskolan Väst tillsammans beskriver hur värdegrunden för äldreomsorg fungerar i praktiken i ett hemtjänstområde i Trollhättan. – Hemtjänstpersonalen är experter inom sitt område och de har haft en central roll i forskningsprojektet, berättar Margaretha Herrman, docent i etnologi på Högskolan Väst.
Hur har pappor det som lever i exil i Sverige med hedersnormer? Går det att förstå män som begränsar, förtrycker och utövar våld mot sina barn, i hederns namn? Detta djupdyker författaren Annika Theodorsson i i sin nya bok Att pappa i exil.
Ett 40-tal gymnasieelever dyker upp på tisdagskvällens matematikpass i Högskolan Västs lokaler. På plats finns tio högskolestudenter beredda att ideellt hjälpa eleverna med deras mattefrågor. – Det är kul att hjälpa till. Jag önskar att den här typen av stöd fanns när jag gick på gymnasiet, säger Filip Johansson som utbildar sig till maskiningenjör.
Den 2 december hade studenterna huvudrollen när NU-sjukvården och Högskolan Väst anordnade sin traditionsenliga sjuksköterskedag. – Samarbetet med högskolan möjliggör att vi kan lyfta och synliggöra omvårdnadsprofessionen på ett väldigt bra sätt, säger Johan Linder, studierektor i NU-sjukvården och en av arrangörerna för dagen.
Press- och yttrandefriheten har gällt i Sverige i 250 år. Det uppmärksammades idag med ett seminarium på temat journalistik och demokrati på Högskolan Väst. Två av föreläsarna, journalisten Martin Schibbye och författaren Brit Stakston, gav sin syn på hur det står till med yttrandefriheten i dagens medievärld.
Forskningsanslaget från Västra Götalandsregionen ska användas till att förstärka forskningssamarbetet där Högskolan Väst och Göteborgs universitet forskar på temat ”Lärandet i det digitaliserade arbetslivet”. – Nu kan vi fördjupa vår tvärvetenskapliga forskning om hur digitaliseringen i arbetslivet påverkar människor och organisationer, säger projektledare Lars Svensson på Högskolan Väst.
Han säger att han talar för de utsatta – de som inte har den här rösten som han själv lyckats bli stark nog att ha. Han säger också att det viktigaste är inte vad vi gått igenom utan vad vi ska göra åt saken. Genom att vara ute och föreläsa om sina egna erfarenheter av att bli bortgift gör Arkan Asaad just detta – delar med sig och försöker göra något åt hedersproblematiken.
– Världen är en plats för lärande. Utvecklingen och nyttjandet av artificiell intelligens, AI, kommer att medföra förändringar på arbetsplatser framöver. Vilket i sin tur innebär att vi behöver tänka nytt kring det som vi lär ut till våra studenter. Det menar professor Rose Luckin från Learner Centred Design at the UCL Knowledge Lab, University College London.
Hur kommer det sig att Trollhättan blivit den stad den är? Och vad krävs för att staden ska locka fler att leva och arbeta här? Det var frågor som lyftes när Högskolan Väst bjöd på intressanta föreläsningar, god tårta och konstvisning under söndagens Öppet hus – en del av Trollhättans 100-årsfirande.
Ett smart gym där man utvinner energin som alstras och med reducerad entréavgift som belöning. Det var ett av förslagen som togs fram av studenter under 2016 års upplaga av Engineering Visions i Polen. – Studenterna jobbade med frågor som rör framtidens hållbarhet, så det ligger helt rätt i tiden, menar Kenneth Eriksson, en av drivkrafterna bakom Engineering Visions på Högskolan Väst.
Vetenskapsrådet har beviljat närmare fem miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska studera vilka effekter det får när anläggningsboenden, ambulans och äldreboenden återgår att drivas i egen offentlig regi, så kallad backsourcing. Detta är viktigt med tanke på att det sannolikt blir vanligare att verksamheter växlar huvudmannaskap och kunskapen kring detta behöver utvecklas.
Nyligen hölls bokrelease på Högskolan Väst för två nya böcker inom ämnet digitalisering. Flera forskare har bidragit till innehållet. Den ena boken har fokus på socialt arbete och internet medan den andra fokuserar undervisning i digital skolmiljö.
Högskolan Väst har beviljats 3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bedriva ett forskningsprojekt inom ramen för ämnet utbildningsvetenskap. Projektet Globala konflikter med lokala konsekvenser – lärande och diskussioner om mellanösternkonflikter i svenska klassrum ska bedrivas under en treårsperiod.
Svensk förskola är numera en del av en stark bedömningskultur. Men det är sociala förmågor hos barnen snarare än lärande som bedöms av förskollärarna, visar en avhandling av Eva M Johansson, verksam vid Högskolan Väst.
