Lättare komponenter, mindre materialåtgång och lägre kostnader. Det är några av alla fördelar som flygindustrin får om de lyckas ersätta konventionella tillverkningstekniker med pulverbäddbaserad additiv tillverkning. Industridoktoranden Linda Squillacis forskning kan bidra med en viktig pusselbit.
Att bygga komponenter till vätgasdrivna rymdraketer med pulverbäddsbaserad additiv tillverkning (AM) kan spara mycket material, tid och pengar. I forskningsprojektet H2RAM som startar i slutet av året, ska Högskolan Västs forskare och GKN Aerospace utveckla AM-tekniken så att legeringen 718 klarar extrema belastningar i tuffa vätgasmiljöer.
En ny simuleringsmodell för laserbaserad additiv tillverkning (AM) med tillsatstråd skapar förståelse för hur tillverkningsprocessen för flyg- och rymdkomponenter av titan kan bli effektivare och mer robust. Modellen kan även användas för andra metaller och produkter som tillverkas med samma teknik. Nydisputerade Ali Abadi har utvecklat mjukvaran tillsammans med forskare på Högskolan Väst.
Förra veckan möttes ett 30-tal av deltagarna i företagsforskarskolan Smart Industry Sweden för att nätverka och diskutera aktuella frågor. Höstseminariet hölls denna gång hos Högskolan Väst i Trollhättan och inkluderade studiebesök hos flyg- och rymdmotortillverkaren GKN Aerospace.
– Våra liv har förbättrats avsevärt tack vare laserteknik. Därför vill jag vidareutveckla den teknologin och bidra med min lilla pusselbit, säger Antonio Ancona, Högskolan Västs nye professor i automationsteknik med inriktning styrning och inspektion av tillverkningsprocesser. Möt Antonio som delar sin arbetstid mellan Högskolan Väst och University of Bari i Italien.
Vinnare av årets Primuspris är forskningsprojektet SAMw som på bara fyra år har utvecklat additiv tillverkning med laser och tråd för ett helt nytt material; duplext rostfritt stål. Framstegen innebär att tekniken kan vara mogen för skarp industriproduktion inom några år.
Jim Andersén är ny professor i hållbar utveckling med inriktning mot industriell omvandling på Högskolan Väst. Han vill att hans forskning ska bidra till företags hållbara utveckling, såväl ekologisk och social som ekonomisk.
På bara fyra år har Högskolan Västs forskare utvecklat additiv tillverkning med laser och tråd för ett helt nytt material; duplext rostfritt stål. Teknologin har med framgång testats för tillverkning av en komponent hos Alfa Laval. Inom några år kan tekniken vara mogen för skarp industriproduktion.
Med rådande klimatomställning står fordonsindustrin inför ett omfattande systemskifte. För att klara omställningen till elektrifiering av fordonsflottan krävs dock nya idéer och lösningar. – Ska vi lyckas måste vi satsa på hållbara grundmaterial och även ta ansvar för hela värdekedjan, från design och produktion till implementering och materialåtervinning, säger Boel Ekergård, Högskolan Väst.
Ny forskning på dieselmotorer för fordon visar intressanta resultat. Med termiskt sprutade ytskikt på kolvarna blir motorn effektivare och bränsleförbrukningen minskar med 0,7 procent. – Även så små skillnader kan vara värdefulla för att minska dieselfordonens klimatpåverkan, säger Wellington Uczak de Goes, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
Produkten och lönsamhet styr oftast utformningen av tillverkningssystem och fabriker. Men fabriken har ett större värde i samhället än att bara producera, anser Anders Johansson, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst. – Med en holistisk och långsiktig strategi kan produktionsenheter designas så att exempelvis kompetensförsörjningen i regionen stärks.
Industri 4.0 förändrar arbetslivet för många. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta och nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man? Forskare på Högskolan Väst söker svaren tillsammans med industrin.
Flygindustrin söker febrilt efter ny teknik som kan bidra till att minska flygets utsläpp av klimatskadliga ämnen. I ett nystartat projekt undersöker Högskolan Västs forskare hur termisk sprutning kan användas för ytbeläggning av kompositkomponenter i nästa generation jetmotorer. Pratt & Whitney, Safran och Saint-Gobain är några av de globala företag som medverkar.
Hållbarhetskraven inom tillverkningsindustrin ökar snabbt. Många företag har börjat eller överväger att ställa om till ny teknik och intresset för metallbaserad additiv tillverkning (AM) är stort. Men hur står sig tillverkningsprocessen AM ur ett hållbarhetsperspektiv? Det var en av flera frågor som lyftes under AM-dagen när industriföretag möttes för att lära mer och dela erfarenheter.
Teknik som används för att upptäcka sprickor i kärnkraftverk kan snart även användas för kvalitetskontroll inom verkstadsindustrin. Möt vår nye professor i oförstörande provning, Håkan Wirdelius, som leder Högskolan Västs forskning inom området. – Högskolans forskning inom det här området är unik i norra Europa, säger Håkan.
Precis som många andra industriföretag förbereder sig lastbilstillverkaren Scania inför en mer digitaliserad produktion. Robert Hjelm är en av flera medarbetare som byggt på sin kompetens med en mix av Högskolan Västs kurser för yrkesverksamma och andra utbildningar. – Jag är jättenöjd med både studierna och de nya arbetsuppgifter jag har idag, säger Robert.
Digitaliseringen tar allt större plats i våra arbetsliv och vi förlitar oss mer och mer på maskiner och artificiell intelligens. – Samtidigt riskerar människan att tappa sin unika förmåga att urskilja nyanser och göra kvalificerade bedömningar. Vårt professionella omdöme kan urholkas på lång sikt, säger Anders Sandblad, världens förste doktor i Arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst.
Det nya bachelorprogrammet International Mechanical Engineering är väldigt populärt och inför utbildningsstarten är inte mindre än 43 nya studenter registrerade på programmet. Denna veckan börjar de komma till Trollhättan och campus.
Tillverkningsindustrins produktion kompliceras idag av att robotar och maskiner använder olika informationssystem och kommunicerar på ”olika språk”. Industridoktoranden Gabriel Sebastian forskar tillsammans med Volvo Group för att hitta en standard som gör det möjligt att skapa effektiva planeringsverktyg med digitala tvillingar. Det kan bli ett lyft för flexibel produktion.
Högskolan Västs forskningsmiljö Primus har fått anslag på närmare 74 miljoner kronor av KK-stiftelsen för 2022. Finansieringen gör det möjligt att driva elva nya forskningsprojekt inom produktionsteknik och lärande. Det största projektet handlar om att vidareutveckla spetsforskningen inom svetsbaserad additiv tillverkning. Flera nya forskningssatsningar kan också startas.
