Köper vi LED-lampor eller glödlampor och släcker vi efter oss eller inte? Designas byggnaden för anpassning och ombyggnad? Sorteras byggmaterial för återanvändning vid rivning?
Köper vi LED-lampor eller glödlampor och släcker vi efter oss eller inte? Designas byggnaden för anpassning och ombyggnad? Sorteras byggmaterial för återanvändning vid rivning?

Nyhet -

Beteende och livsstil har stor betydelse för klimatpåverkan från byggnader

Energianvändningen i byggnader med samma funktion varierar stort beroende på beteendemässiga faktorer. Men trots att vår livsstil har betydande effekter på energianvändningen saknas såväl tydliga kategoriseringar över beteendemässiga åtgärder som uppskattningar av dess potential för att begränsa klimatförändringarna, visar ny forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Det är tydligt att forskningen har försummat icke-tekniska åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, kanske på grund av svårigheten att mäta effekten av beteendemässiga åtgärder, säger Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

När det gäller beteende i förhållande till klimatpåverkan från byggnader handlar det om både enstaka val vi gör som konsumenter till den vardagliga användningen av byggnaden och den utrustning som finns i den. Köper vi LED-lampor eller glödlampor till exempel och släcker vi efter oss eller inte? Designas byggnaden för anpassning och ombyggnad? Sorteras byggmaterial för återanvändning vid rivning?

Den stora energibesparingspotentialen finns framförallt i utvecklade länder och i bostadshus, visar studien, även om den varierar kraftigt mellan regioner och åtgärder. Den största potentialen finns i den cirkulära och delande ekonomin, vilka kan minska klimatpåverkan med mellan 25–70 procent. För andra åtgärder ligger de flesta potentialerna mellan 5 procent och 30 procent.

För att minska utsläppen genom beteendeförändringar föreslår forskarna en taxonomi som täcker efterfrågan (bibehållen/minskad), perspektiv (individuella/kollektiva) och direkt energianvändning (ja/nej) enligt fem typer av icke-teknologiska åtgärder:

  • Aktiv och passiv styrning
  • Efterfrågeflexibilitet
  • Tillräckliga komfortnivåer
  • Cirkulär och delande ekonomi
  • Organisatoriska och sociala innovationer

Forskarna identifierade även en snedvridning i forskningslitteraturen med stor täckning över Europa och Nordamerika och väldigt lite från Afrika, Mellanöstern, Latinamerika, Karibien samt Östeuropa och västra Centralasien. Även intressentperspektiv och åtgärder som handlar om cirkulär och delande ekonomi, efterfrågeflexibilitet över tid samt organisatoriska och sociala innovationer saknas i hög grad i forskningslitteraturen.

Mer forskning behövs också för att ta fram underlag kring rekyleffekter som kan motverka klimatfördelar av icke-teknologiska lösningar, affärsmodeller som kan demonstrera deras ekonomiska genomförbarhet och styrmedelsåtgärder, menar forskarna i studien.

– Att verkställa styrmedel som riktar sig mot människors livsstil är känsligt. Det är viktigt att beteendebaserade styrmedel integreras i klimatpolitiken och förstås i en socioekonomisk kontext, säger Érika Mata.

Läs artikeln Non-technological and behavioral options for decarbonizing buildings – A review of global topics, trends, gaps, and potentials

För mer information, kontakta:
Érika Mata, erika.mata@ivl.se, tel. 010-788 68 39

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterad media

Ladda ner bilder för medieanvändning

Relaterat innehåll

  • Klokare klimatbeslut tidigt i byggprojekt med nytt verktyg

    Klokare klimatbeslut tidigt i byggprojekt med nytt verktyg

    Hur kan formen av en byggnad påverka klimatavtrycket? I dagsläget är det svårt att avgöra eftersom det saknas etablerade metoder och verktyg för att beräkna klimatpåverkan och jämföra olika alternativ i de tidiga gestaltningsskedena. Ett projekt som IVL genomför tillsammans med arkitekter, konstruktörer och ytterligare forskningsaktörer ska nu ta fram ett verktyg för detta.

  • Ny guide gör det lättare att bygga med återbrukat

    Ny guide gör det lättare att bygga med återbrukat

    Bristande kunskaper är ett skäl till att återanvändning av byggmaterial fortfarande är ovanligt. Det ska en ny guide från Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet ändra på. Guiden som riktar sig till privatpersoner omfattar ett 70-tal produkter och ger tips på hur man känner igen farliga material och hur man sorterar avfallet.

  • Nytt projekt ska minska klimatpåverkan vid renovering och ombyggnation

    Nytt projekt ska minska klimatpåverkan vid renovering och ombyggnation

    Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. I ett nystartat projekt ska IVL tillsammans med Sveriges Allmännytta och Kommuninvest ta fram en vägledning för hur fastighetsägare och byggentreprenörer kan minska klimatpåverkan vid renovering och ombyggnation. Åtta fastighetsägare deltar som testpiloter i projektet.

Fyll i din epostadress för att följa IVL Svenska Miljöinstitutet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa IVL Svenska Miljöinstitutet.

Okej