Gå direkt till innehåll
Stor klimatnytta att använda slaggrus som konstruktionsmaterial

Nyhet -

Stor klimatnytta att använda slaggrus som konstruktionsmaterial

Vid avfallsförbränning uppstår rester som består av aska, metaller, glas och sand. Efter krossning och siktning får man ett material som lämpar sig bra som konstruktionsmaterial, så kallat slaggrus. Klimatnyttan av att ersätta krossat berg eller naturgrus med slaggrus är stor, visar en livscykelanalys som IVL har utfört på uppdrag av Avfall Sverige.

– Slaggrusets geotekniska egenskaper lämpar sig väl som till exempel förstärkning i vägar, parkeringar och andra asfalterade ytor, säger Anna Fråne, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Trots det finns få exempel på tillämpningar i Sverige. Oftast stannar slaggruset kvar på avfallsanläggningarna som täckmaterial eller konstruktionsmaterial. I många andra länder i Europa, till exempel i Tyskland, Nederländerna och Danmark, är situationen en annan och slaggrus används frekvent i olika typer av infrastrukturprojekt.

I Sverige är istället krossat berg det vanligaste ballastmaterialet att använda inom väg- och järnvägsbyggande, liksom vid tillverkning av asfalt. På uppdrag av Avfall Sverige har IVL beräknat klimatnyttan med att använda slaggrus istället för krossat berg, jämfört med att deponera det.

– Det är helt klart klimatmässigt fördelaktigt att använda slaggrus som konstruktionsmaterial jämfört med att deponera det, men klimatnyttan minskar förstås om slaggruset måste transporteras långt, säger Anna Fråne.

Klimatnyttan med att använda slaggrus som konstruktionsmaterial är enligt studien sju kilo koldioxidekvivalenter per ton slagg, vilket motsvarar i storleksordningen 7 000 ton koldioxidekvivalenter årligen sett till all slagg från avfallsförbränning som genereras i Sverige.

Som jämförelse ger en svensk i snitt upphov till nio ton koldioxidekvivalenter per år från konsumtion av varor och tjänster. I genomsnitt i Sverige blir 15 – 20 viktprocent av mängden inkommande avfall till energiåtervinning slagg.

– Innan slaggruset används som konstruktionsmaterial sorteras metaller ut, vilket i sig ger en miljövinst eftersom vi slipper bryta nya metaller som ger upphov till stora mängder osynligt avfall. Att använda slaggrus som klassas som icke-farligt avfall har stor potential att på spara på naturresurser och transporter, Johan Fagerqvist, rådgivare på Avfall Sverige.

I denna rapport har enbart klimatpåverkan undersökts och inte andra miljöaspekter som eventuell lakning av metaller och salter, då detta gjorts i tidigare rapporter.

Rapporten kan laddas ner av medlemmar i Avfall Sverige på Avfalls Sveriges webbplats.

För mer information, kontakta:
Anna Fråne, tel. 010-788 67 41
Johan Fagerqvist, rådgivare för avfallsanläggningar, Avfall Sverige, johan.fagerqvist@avfallsverige.se, 040-35 66 24

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Sorterad textil redo att levereras till återvinnare. Foto: Andreas Offesson.

    Textilavfall blir unika återvinningsprodukter

    Textilsorteringsanläggningen Siptex i Malmö sorterar textilavfall efter fibertyp och färg – och är världens första i sitt slag. Nu sker nästa steg i utvecklingen när anläggningen börjar leverera material till återvinnare. Den cirkulära textilråvaran som har fått namnet ReFab är kvalitetssäkrade produkter, anpassade till olika återvinningsprocesser.

  • Textilavfall och elskrot påverkar klimatet mest

    Textilavfall och elskrot påverkar klimatet mest

    Textil, elektriska produkter och elektronik – de avfallstyperna har störst påverkan på klimatet. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram i samarbete med Avfall Sverige.

  • Foto: Emilia Hultman

    Återvinningen av material ökar – men inte lika mycket som avfallet

    Avfallet ökar, trots samhällets målsättning att minska det. Främst ökar blandat avfall från områdena avfallshantering, bygg och rivning samt hushåll. Samtidigt ökar materialåtervinningen svagt. Detta visar rapporten Avfall i Sverige 2018, som IVL Svenska Miljöinstitutet har varit med och tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket.

  • Så ska avfallssektorn digitaliseras

    Så ska avfallssektorn digitaliseras

    Smarta robotar, sensorer, drönare och molntjänster ska utveckla avfallssektorn. Det är en slutsats från ett projekt som drivits av Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet, som nu presenterar goda exempel och erfarenheter av framgångsrika digitala lösningar för avfallsanläggningar