Fler åtgärder behövs för bättre materialåtervinning av plast

EU-kommissionens nya förslag om skärpta regler för förpackningar ökar möjligheterna till bättre materialåtervinning av plast framöver. Men det behövs fler åtgärder menar IVL Svenska Miljöinstitutet som idag publicerar en expertsammanfattning med fokus på de kopplingar som behövs mellan designkrav, krav på användning av återvunnen plastråvara och system för materialåtervinning.

Plastanvändningen i världen ökar kraftigt och med det också oljeberoendet, klimatutsläpp och negativ påverkan på människors hälsa och miljö. För OECD-länderna spås en nära nog trefaldig ökning av plastanvändningen till 2060, om inte kraftiga åtgärder sätts in.

– Att begränsa plastanvändningen genom att säkerställa att materialet används där funktionen behövs och oftare återanvända produkter är helt nödvändigt. Men det krävs också att den plast som används och blir avfall återvinns så resurseffektivt som möjligt, säger Emma Strömberg, plastexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Högvärdig plaståtervinning ger störst klimatnytta

En livscykelanalys som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort tillsammans med Svensk plaståtervinning och Terra visar att det skiljer sig mycket åt i klimatnytta beroende på hur återvinningen av plasten sker. Störst klimatnytta får man med så kallad högvärdig återvinning där plastavfallet sorteras efter respektive plastsort. Det ger ett återvunnet material med högt förädlingsvärde som kan återanvändas till produkter som annars skulle produceras av nyråvara istället. Ju fler gånger materialet kan återcirkuleras i nya produkter desto bättre ur klimatsynpunkt.

Att återvinna med bibehållet förädlingsvärde är dock en betydligt svårare process än lågvärdig materialåtervinning och i dagsläget saknas marknadsförutsättningar för att göra det på ett kostnadseffektivt sätt.

– Det krävs styrning längs hela kedjan. Produktdesign och avfallshantering måste hänga ihop, så att man redan i designfasen tänker på att plastprodukterna ska vara lätta att återvinna, säger Emma Strömberg.

Tre strategiska åtgärdsområden

I expertsammanfattningen listas följande tre strategiska åtgärdsområden som svenska myndigheter, aktörer i återvinningsbranschen och de som köper plastprodukter bör bli medvetna om för att bidra till en bättre plasthantering. Tillsammans verkar åtgärderna för styrning mot högvärdig plaståtervinning och därmed ökad klimatnytta:

Krav på att använda återvunnen plast, kvotplikt, i olika plastprodukter. Genom att ställa krav på viss andel återvunnen råvara vid plasttillverkning av vissa produkter höjs efterfrågan på återvunnen plast och en marknad kan skapas som säkerställer att materialåtervinning sker.

Designkrav om att produkter ska vara lätta att återvinna, till exempel monomaterial där det är möjligt. Högvärdig plaståtervinning underlättas markant om produkter är tillverkade enbart i plast utan inblandning av t.ex. biomassa/cellulosa, och dessutom av en och samma plastsort, så kallat monomaterial.

Särskilda mål och uppföljningssystem om högvärdig materialåtervinning kan sättas inom ramen för producentansvaret. Avfallshanteringen av plast behöver styras mer mot högvärdig materialåtervinning, till exempel genom att ett separat mål om högvärdig materialåtervinning av plast sätts upp och ett system för uppföljning av målet utvecklas.

– Detta är några av de åtgärder som har framkommit i de samtal som vi fört i projektet där samverkan skett med experter från flera olika delar av återvinningsbranschen samt myndigheter, säger Åsa Romson, expert i miljöpolitiska styrmedel på IVL Svenska Miljöinstitutet, som lett processen med att skriva sammanfattningen.

Läs sammanfattningen: Högvärdig plaståtervinning – vad är nyttan och hur kommer vi dit?

Vid frågor, kontakta:
Emma Strömberg, emma.stromberg@ivl.se, tel. 010-788 68 31
Åsa Romson, asa.romson@ivl.se, tel. 010-788 66 75

Mer om EU-kommissionens nya förslag om skärpta regler för förpackningar.