Pressmeddelande —
Mark- och miljööverdomstolen förtydligar praxis om bryggor – strandskyddsjuristen förklarar
Av Giedre Jirvell, jur. kand. och expert inom mark- och miljörätt
Mark- och miljööverdomstolen slår i ett färskt avgörande fast att en gammal brygga som byggs om till större och annan konstruktion är en ny brygga – inte underhåll. Bryggan måste tas bort, trots att det funnits brygga på platsen sedan före strandskyddet. "Det är ett alldeles nytt avgörande från högsta instans, och det sätter en tydlig gräns för vad man får göra med en gammal brygga utan dispens", säger strandskyddsjuristen Giedre Jirvell.
Kommunen hade förelagt fastighetsägarna vid vite att ta bort en ombyggd brygga på en plats där det funnits brygga sedan innan strandskyddet infördes. Mark- och miljödomstolen upphävde föreläggandet som sedvanligt underhåll – Mark- och miljööverdomstolen har nu ändrat den domen och fastställt att bryggan ska bort.
Ny brygga, inte underhåll
Avgörande för utgången var hur Mark- och miljööverdomstolen såg på ombyggnaden. Domstolen menade att den nya bryggan, jämförd med den som fanns före ombyggnaden, är väsentligt längre och bredare, sträcker sig längre ut i vattnet och har en helt annan konstruktion. Så omfattande ändringar går enligt domstolen utöver underhåll – det rör sig om en ny brygga.
Därmed ansåg domstolen att förbudet i 7 kap. 15 § miljöbalken var tillämpligt. En längre brygga hindrar, enligt domstolen, allmänheten från ett vattenområde där den annars fått färdas fritt och påverkar djur- och växtliv där ingen brygga tidigare funnits. För en sådan åtgärd krävs dispens, och någon dispens fanns inte.
"Att mark- och miljödomstolen, som var underinstans, bedömde samma åtgärder som underhåll visar hur oklar gränsen har varit. Nu har högsta instans dragit den: vid storlek, utformning och plats. Rätten att underhålla en gammal brygga är inte en rätt att bygga en större", säger Giedre Jirvell.
När utlöses kravet på dispens?
Inom strandskyddat område är det förbjudet att utföra anläggningar som hindrar eller avhåller allmänheten från ett område där den annars fått färdas fritt, eller som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur och växter (7 kap. 15 § miljöbalken). En brygga är en sådan anläggning. Kravet på dispens utlöses därför så snart något tillkommer som tar nytt område i anspråk – i vattnet eller på land.
Dispens krävs alltså när bryggan blir längre eller bredare, flyttas till en annan del av stranden, grundkonstruktionen byts ut, bryggan får en annan konstruktion eller när den gamla varit borta så länge att kontinuiteten brutits. Då är det en ny brygga, och för den krävs särskilda skäl enligt 7 kap. 18 e § miljöbalken – oavsett hur länge det funnits en brygga på platsen.
Dokumentera innan du bygger om
Mät längd och bredd, fotografera konstruktionen och spara flygfoton och äldre handlingar som visar bryggans läge över tid. Planeras en ombyggnad som går utöver de gamla måtten är det klokt att stämma av dispensfrågan med kommunen först.
"Många fastighetsägare har i god tro utgått från att en brygga som funnits i decennier får anpassas efter behov. Efter det här avgörandet är rådet: hellre söka dispens en gång för mycket än en gång för lite", säger Giedre Jirvell.
Om Giedre Jirvell
Giedre Jirvell är jur. kand. och strandskyddsjurist med närmare 20 års erfarenhet av mark- och miljörätt. Hon har varit ansvarig för regelförenkling vid Miljödepartementet, där hon medverkade i utformningen av dagens strandskyddslagstiftning. Tjänstgjort som jurist vid mark- och miljödomstol och verksjurist vid Havs- och vattenmyndigheten, samt varit grundare och VD av Advokatfirman Mark- & Miljörättsbyrån. Hon har företrätt fastighetsägare runt om i landet i över 900 ärenden i samtliga prövningsinstanser.
Kontakt
Giedre Jirvell, Jirvell Juridik AB info@strandskydd.nu | strandskyddsjurist.se
Ämnen
Kategorier
Regioner
Giedre Jirvell är rättsexpert inom mark- och miljörätt, specialiserad på strandskydd och strandskyddsdispens enligt miljöbalken, respektive bygglov och detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Med nästan 20 års erfarenhet har hon arbetat på Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen, och Havs- och vattenmyndigheten samt grundat Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg. Hon har varit rättssakkunnig för Naturvårdsverket och författat lagkommentarer till miljöbalken. Jirvell följer ständigt rättsutvecklingen och bidrar aktivt till remissförfaranden och lagstiftningsprocesser inom mark- och miljörätt, med bred erfarenhet från de flesta län och kommuner i Sverige.