Nytt vägledande avgörande: MÖD sänker beviskravet i strandskyddsmål – påverkar rättstillämpningen i hela landet

Av Giedre Jirvell, jur. kand. och expert inom mark- och miljörätt

Mark- och miljööverdomstolen har i ett vägledande avgörande uttryckligen sänkt beviskravet när äldre förhållanden ska bedömas i strandskyddsmål – och befäster därmed en princip som kan få betydelse för fastighetsägare över hela landet. "Det här är ett av de mest betydelsefulla avgörandena på beviskravets område på flera år", säger mark- och miljörättsexperten Giedre Jirvell.

Frågan om hur markanvändning från tiden före 1975 ska bevisas återkommer ständigt i mål om bryggor, båthus, sjöbodar, stenkistor, tomtplatser och äldre fritidsbebyggelse. I praktiken finns sällan kompletta ritningar, bygglov eller fotografier kvar. Fastigheter har bytt ägare, kommunarkiv har gallrats och privata foton har försvunnit.

Mark- och miljööverdomstolen tydliggör nu hur sådana historiska förhållanden ska bedömas – och använder ett klarare språk än tidigare.

Domstolen sänker beviskravet uttryckligen

I domskälen konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att sökanden, med hänsyn till det sänkta beviskrav som gäller i strandskyddsmål, på ett tillräckligt sätt visat att det redan före 1975 funnits en byggnad med motsvarande placering och utseende som dagens båthus.

– Domstolen sänker här uttryckligen ribban för vad en sökande måste bevisa om förhållanden långt tillbaka i tiden. Tidigare har formuleringarna varit försiktigare, ofta att kravet "inte bör ställas alltför högt". Nu talar domstolen rakt ut om ett sänkt beviskrav – och tillämpar det. Den skärpningen är inte bara en språklig nyans, den befäster en princip som får genomslag i hela landet, säger Giedre Jirvell.

Samlad indiciebevisning fällde avgörandet

I målet fanns inget enskilt dokument som ensamt avgjorde frågan. I stället vägde domstolen samman flera omständigheter: brev från tidigare fastighetsägare från 1987, en bifogad skiss där båthuset ritats in i ungefär dagens läge i förhållande till brunn och pumphus, uppgifter om att ett båthus fanns på platsen redan 1968, samt fotografier som visade att byggnaden alltjämt är liten och utformad som ett båthus.

– Det är klassisk fri bevisvärdering. Helheten gjorde det tillräckligt sannolikt att båthuset ersatte en äldre byggnad. Ingen enskild handling behövde bära hela bevisbördan, säger Giedre Jirvell.

Flygbilder är inte alltid sanningen

Kommunen hade hänvisat till en ekonomisk karta från 1972 och ortofoton från 1973–1975 som inte tydligt visade något båthus. Mark- och miljööverdomstolen ansåg ändå att den samlade historiska bevisningen vägde tyngre.

– Det är en viktig påminnelse. Äldre flygfoton har ofta låg upplösning, små byggnader döljs av vegetation och skuggor och terräng gör att detaljer inte framgår. Avsaknad av en byggnad på ett kornigt foto är inte detsamma som bevis för att den saknades, säger Giedre Jirvell.

Domen innebär inte att alla får dispens

Samtidigt varnar Giedre Jirvell för att dra för långtgående slutsatser. Mark- och miljööverdomstolen sänker inte kraven på att särskilda skäl ska föreligga, och bevisbördan ligger fortfarande på sökanden.

Det illustreras i samma dom. När det gällde erosionsskyddet och terrassen ansåg domstolen att underlaget inte räckte – för erosionsskyddet saknades stöd för att det funnits kontinuerligt sedan före 1975, och terrassen var ostridigt uppförd först 2019.

– Det är just kontrasten som gör domen så användbar. Samma sökande, samma typ av påstående om förhållanden före 1975 – men olika utgång beroende på indiciekvaliteten. Bevisningen behöver inte vara perfekt, men den måste vara tillräcklig. Det är skillnaden mellan ett välunderbyggt och ett obestyrkt påstående, säger Giedre Jirvell.

Domen innebär alltså inte en generell uppluckring av strandskyddet, utan en mer nyanserad och rättssäker bevisvärdering.

Kan få betydelse i hundratals framtida mål

– Efter närmare 900 strandskyddsmål runt om i landet ser jag det här som ett av de mest intressanta avgörandena på senare år. Inte för att miljöbalkens regler ändrats eller för att dispensreglerna blivit generösare, utan för att domstolen tydliggör en grundläggande rättssäkerhetsprincip: beviskrav måste vara möjliga att uppfylla. När domstolar prövar händelser ett halvt sekel tillbaka kan de inte kräva dokumentation som i praktiken aldrig existerade, säger Giedre Jirvell.

Hon bedömer att domen kommer att underlätta för många drabbade fastighetsägare framöver.

Om Giedre Jirvell

Giedre Jirvell är jur. kand. och grundare av Jirvell Juridik AB, en specialistbyrå inom strandskydd och mark- och miljörätt. Hon har omkring 20 års erfarenhet av området, med bakgrund vid Miljödepartementet, mark- och miljödomstolen och Havs- och vattenmyndigheten, och har företrätt fastighetsägare i hundratals ärenden upp till Mark- och miljööverdomstolen.

Mål nr M 13737-25, Mark- och miljööverdomstolen, dom den 26 juni 2026.