Nya strandskyddslagen 2025: Uppenbara tillämpningsproblem en månad efter ikraftträdandet - expert varnar för rättsosäkerhet

Av Giedre Jirvell, jur. kand. och expert inom mark- och miljörätt

Sedan den 1 juli i år gäller de nya strandskyddsreglerna, som utlovar lättnader för små sjöar och vattendrag. Men verkligheten visar sig vara en annan - fastighetsägare tvingas nu bevisa att deras vatten omfattas av undantagen, med orimliga kostnader och rättsosäkerhet som följd.

Regeringens löfte om förenklingar för fastighetsägare vid små vatten har förvandlats till en juridisk labyrint. Trots att lagen säger att strandskyddet upphör vid vattendrag smalare än två meter och sjöar under en hektar, möter fastighetsägare omfattande beviskrav och myndighetsskepsis.

Bevisbördan hamnar på den enskilde

Den nya lagstiftningen innehåller ett fundamentalt problem: det är fastighetsägaren som måste bevisa att just deras vattendrag eller sjö omfattas av undantaget. Detta trots att mätningar ska göras vid normalt medelvattenstånd - något som kräver expertkunskap att fastställa.

"Vi ser redan nu fall där kommuner och länsstyrelse vägrar godkänna vattendrag som uppenbart är under två meter breda", konstaterar Giedre Jirvell. "Fastighetsägare tvingas anlita konsulter för tusentals kronor för att bevisa det uppenbara. Det är en orimligt hög bevisbörda för den enskilde."

Föråldrade kartor skapar kaos

Ett av de mest allvarliga problemen är att Sveriges strandskyddskartor inte uppdaterats och är inte kompatibla med de nya reglerna. Kartorna, framtagna av länsstyrelserna med hjälp av Lantmäteriet, visar fortfarande strandskydd vid alla vattendrag - oavsett storlek.

"Regeringen har inte allokerat några medel för att uppdatera kartorna", förklarar Giedre Jirvell. "Det är i praktiken omöjligt och ekonomiskt oförsvarbart att mäta varje liten bäck i svårtillgänglig terräng. Resultatet blir ett moment 22 där fastighetsägaren förväntas bevisa något som myndigheterna själva inte kartlagt."

Gränsdragningsproblem i naturen

Att fastställa om en bäck är under eller över två meter bred är långt ifrån enkelt. Normalvattenstånd varierar över året. Bäckar slingrar sig och blir bredare på vissa ställen. Naturliga händelser komplicerar ytterligare.

"Naturliga förändringar som bäverdämningar eller stormfällda träd kan påverka ett vattendrags bredd på kort och längre sikt", förklarar Giedre Jirvell. "Den juridiska frågan blir då om sådana händelser etablerar ett nytt naturtillstånd som återinför strandskyddet. Naturvårdsverkets vägledning ger visst stöd, men de komplexa frågorna kommer slutligen behöva att avgöras av Mark- och miljööverdomstolen när de första målen prövas."

Risk för miljöbrott vid felbedömning

Konsekvenserna av en felaktig bedömning kan bli allvarliga. Fastighetsägare som bygger vid vad de tror är en undantagen bäck riskerar åtal för miljöbrott, förelägganden och viten, om myndigheten senare gör en annan bedömning.

"Det föreligger en allvarlig rättssäkerhetsbrist när fastighetsägare riskerar straffrättsliga påföljder trots att de agerat i enlighet med lagens ordalydelse", konstaterar Giedre Jirvell. "Problematiken förstärks av att myndigheterna saknar enhetlig praxis och inte kan lämna bindande förhandsbesked om tillämpningen annat än inom ramen för en dispensansökan."

Pionjärfallen blir avgörande

De första rättsfallen kommer att sätta standarden för hur lagen ska tolkas. Mark- och miljödomstolarna står inför komplexa frågeställningar som kommer att ta år att reda ut.

"Vi kommer att se år av rättsosäkerhet innan någorlunda enhetlig praxis utvecklats", förutspår Giedre Jirvell. "Under tiden lever fastighetsägare i ovisshet om vad som faktiskt gäller för deras fastighet."

Lagstiftarens ansvar

Den grundläggande frågan kvarstår: är det rättssäkert att införa en lag utan att ge myndigheterna verktyg att implementera den?

"Det är lagstiftarens ansvar att se till att lagar kan tillämpas i praktiken", understryker Giedre Jirvell. "Att införa undantag i strandskyddet utan att uppdatera kartorna eller ge tydliga mätkriterier strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper. Naturvårdsverkets vägledning och allmänna råd är visserligen ett bra stöd, men de är på inget sätt heltäckande. I slutändan är det den enskilde fastighetsägaren som måste bära kostnaden för att övertyga myndigheterna om vattendragets mått. Detta är både orimligt och rättsosäkert, särskilt när felbedömningar kan leda till straffsanktionerade överträdelser. Fastighetsägare får således bära både kostnader och risker för statens underlåtenhet."

Ekonomiska konsekvenser

För många fastighetsägare blir kostnaderna orimliga. Konsultarvoden för mätningar och utlåtanden kan uppgå till tiotusentals kronor - utan garanti för att myndigheterna accepterar resultatet.

"En enkel mätning av en bäck kan kosta 20-30 000 kronor", säger Giedre Jirvell. "För en sjö blir det ännu dyrare. Detta för något som enligt lagen ska vara ett enkelt undantag."

Systemfel som kräver åtgärd

Situationen illustrerar ett grundläggande systemfel i svensk lagstiftning. Välmenande reformer havererar när de möter verkligheten eftersom implementeringen inte genomtänkts.

"Detta är ytterligare ett exempel på hur rättssäkerheten åsidosätts i miljörätten", avslutar Giedre Jirvell. "Paradoxalt nog har en reform som syftade till regelförenkling i praktiken skapat en situation där fastighetsägare tvingas till juridiska processer för att hävda sina lagstadgade rättigheter. De lämnas att navigera i ett system där spelreglerna är oklara och riskerna stora."

---

FAKTA: Strandskyddsregler från 1 juli 2025
- Strandskydd har upphört vid sjöar under 1 hektar
- Strandskydd har upphört vid vattendrag smalare än 2 meter

OM SKRIBENTEN
Giedre Jirvell är juris kandidat och är ledande expert inom strandskyddsrätt. Hon har arbetat med strandskyddsfrågor i över 20 år och har varit involverad i utformningen av lagstiftningen, både plan- och bygglagen och miljöbalken. Med en bred bakgrund från Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen samt Havs- och vattenmyndigheten har hon unik insikt i både lagstiftningsprocessen och den praktiska tillämpningen.

Som grundare av både Advokatfirman Mark- & Miljörättsbyrån med kontor i Stockholm och Göteborg samt Strandskyddsakademin, har hon etablerat sig som en ledande röst inom området. Hon har även bidragit till den juridiska litteraturen som författare till lagkommentarer till miljöbalken.

Jirvell har framgångsrikt drivit hundratals ärenden i olika instanser, från mark- och miljödomstolar till Högsta förvaltningsdomstolen och regeringen. Hennes arbete har bland annat lett till att utvidgat strandskydd upphävts i flera kommuner. Hon är också aktivt engagerad i remissarbete och rättsutveckling inom området, vilket gör henne till en av de mest inflytelserika rösterna i debatten om strandskyddets framtid.