Stockholms skärgård: Varför servitut inte löser strandskyddsfrågan för bryggor - juridisk analys

Av Giedre Jirvell, jur. kand. och strandskyddsexpert

Stockholms skärgård utgör en av Sveriges mest komplexa miljöer för strandskyddsfrågor. Med över 30 000 öar och kobbar, varav många bebodda året runt eller säsongsvis, skapas en unik juridisk situation där strikta miljökrav möter absoluta funktionsbehov. Under närmare 20 års arbete med strandskyddsfrågor har Giedre Jirvell utvecklat särskild expertis kring skärgårdens specifika utmaningar.

Skärgårdens särställning i strandskyddet

Till skillnad från fastlandskusten präglas Stockholms skärgård av en fragmenterad geografi där bryggor inte är bekvämligheter utan nödvändigheter. Länsstyrelsen i Stockholm tillämpar en av landets striktaste tolkningar av strandskyddsbestämmelserna, vilket delvis beror på det höga exploateringstrycket och områdets stora värde för det rörliga friluftslivet.

"I kommuner som Värmdö, Nacka och Haninge ser vi hur strandskyddet tillämpas med särskild restriktivitet", konstaterar Giedre Jirvell. "Detta beror inte bara på de höga naturvärdena utan också på den kumulativa effekten - varje ny brygga ses i ljuset av den samlade påverkan på skärgårdsmiljön. Ungefär 40 procent av kommunala dispenser för bryggor i Stockholms skärgård upphävs av länsstyrelsen."

Dispensgrunderna i skärgårdsperspektiv

De särskilda skäl som anges i 7 kap. 18 c-f §§ miljöbalken får en speciell tolkning i skärgården. Den vanligaste grunden - att området redan tagits i anspråk - är ofta svår att tillämpa eftersom även bebyggda skärgårdstomter ofta har betydande naturvärden och värde för friluftslivet längs stränderna.

"Mark- och miljööverdomstolen har i flera avgöranden rörande Stockholms skärgård fastslagit att även om en tomt är bebyggd kan strandområdet fortfarande ha så höga värden att dispens inte kan ges", förklarar Giedre Jirvell. Hon har framgångsrikt drivit ärenden där dispensgrunden att anläggningen för sin funktion måste ligga vid vattnet kombinerats med argumentet om områdets behov för det rörliga friluftslivets behov.

Landhöjningens inverkan på strandskyddet

En särskild komplikation i Stockholms skärgård är den pågående landhöjningen. När strandlinjen successivt förskjuts utåt uppstår frågor om var strandskyddsgränsen egentligen går och hur detta påverkar befintliga bryggor och behovet av nya anläggningar.

"Jag har drivit flera ärenden där landhöjningen skapat en paradoxal situation", berättar Giedre Jirvell. "Bryggor som ursprungligen låg utanför strandskyddat område kan genom landhöjningen hamna inom skyddat område, samtidigt som de blir för grunda för att fylla sin funktion."

Servitutens begränsningar i skärgården

En vanlig missuppfattning bland skärgårdsfastighetsägare är att ett servitut från grannen skulle underlätta erhållandet av strandskyddsdispens. I Stockholms skärgård, där gemensamma brygglösningar ofta är både praktiska och miljömässigt fördelaktiga, blir denna problematik särskilt tydlig.

"Oavsett om du har världens starkaste servitut för att nyttja grannens strand i Värmdö eller Vaxholm, måste du fortfarande visa att något av de särskilda skälen i miljöbalken är uppfyllt", understryker Giedre Jirvell. "Länsstyrelsen och domstolarna gör ingen skillnad på om du söker dispens för egen mark eller för mark där du har servitut."

Haninge, Nacka och södra skärgården

De södra skärgårdskommunerna som Haninge och Nacka har särskilda utmaningar med närheten till storstaden. Det höga besökstrycket sommartid gör att tillgängligheten för allmänheten väger tungt i dispensprövningen.

"I Haninge kommun har jag sett hur även välmotiverade ansökningar om ersättningsbryggor får avslag med hänvisning till områdets betydelse för friluftslivet", säger Giedre Jirvell. "Här krävs ofta omfattande utredningar om alternativa lokaliseringar och minimering av påverkan."

De nya regeländringarna 2025

Även efter att de nya strandskyddsreglerna trätt i kraft 2025 kommer Stockholms skärgård i praktiken att vara opåverkad. Det nya dispensskälet i 7 kap. 18 f § miljöbalken förutsätter låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck - kriterier som inte uppfylls i någon del av Stockholms skärgård.

"Många fastighetsägare i Vaxholm och Värmdö har hört talas om lättnaderna och tror att det kommer bli enklare att få dispens", konstaterar Giedre Jirvell. "Tyvärr måste jag som expert meddela att för Stockholms skärgård innebär de nya reglerna ingen praktisk förändring, i vart fall var gäller enskilda byggnationer utanför detaljplan ."

Strategier för framgångsrika dispensansökningar

Med sin omfattande erfarenhet av över 800 ärenden har Giedre Jirvell identifierat flera framgångsfaktorer för skärgården. Dokumentation av faktiska behov är avgörande - att visa att fastigheten inte kan nås på annat sätt än via båt och att bryggan är dimensionerad för detta behov.

Miljöanpassning är ett annat nyckelord. "I mina framgångsrika ärenden i Nacka och Värmdö har vi ofta kunnat visa hur den sökta brygglösningen faktiskt minskar miljöpåverkan jämfört med alternativ", förklarar hon. Detta kan handla om gemensamma bryggor istället för flera enskilda eller om bryggkonstruktioner som minimerar bottenpåverkan.

Sammanfattning

Stockholms skärgård representerar en av Sveriges mest utmanande miljöer för strandskyddsdispenser. Kombinationen av höga naturvärden, stort allmänt intresse, pågående landhöjning och absoluta funktionsbehov skapar en komplex juridisk situation. Servitut löser endast den civilrättsliga sidan men påverkar inte möjligheterna att erhålla dispens.

Giedre Jirvell är jur. kand. och en av Sveriges ledande experter på strandskyddsfrågor i skärgårdsmiljö. Med bakgrund från Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen och myndighetsvärlden har hon särskild kompetens inom Stockholms skärgård. Hon driver Jirvell Juridik AB och har framgångsrikt företrätt fastighetsägare i hundratals skärgårdsärenden.