Bryggor i Stockholms skärgård - När landhöjning, farleder och strandskydd skapar unika juridiska utmaningar

Av Giedre Jirvell, jur. kand. och expert inom mark- och miljörätt

Stockholms skärgård presenterar några av Sveriges mest komplexa juridiska utmaningar när det gäller bryggrättigheter. Med sin unika kombination av högt bebyggelsetryck, känslig skärgårdsmiljö, kontinuerlig landhöjning och intensiv båttrafik kräver området särskild juridisk expertis. Under sina närmare 20 år som specialiserad jurist har Giedre Jirvell utvecklat djup förståelse för dessa särdrag.

Stockholms skärgård - ingen plats för standardlösningar

Skärgården kännetecknas av att nästan alla vattenområden har höga naturvärden samtidigt som behovet av funktionella bryggor är påtagligt för de boende. Till skillnad från många andra delar av Sverige kan skärgårdsbor ofta inte nå sina fastigheter utan fungerande brygginfrastruktur. Detta skapar en grundläggande intressekonflikt mellan miljöskydd och praktiska behov.

"I Stockholms skärgård är varje bryggärende unikt", konstaterar Giedre Jirvell. "Kombinationen av strikta miljökrav, omfattande båttrafik och geologiska förändringar gör att standardlösningar sällan fungerar."

Landhöjningens juridiska konsekvenser

En särskild utmaning i Stockholms skärgård är den pågående landhöjningen, som uppgår till cirka 5 millimeter per år. Detta kan tyckas lite, men över en bryggas livslängd på 30-50 år innebär det en höjning på 15-25 centimeter. Konsekvenserna är mångfacetterade och juridiskt komplexa.

Landhöjningen leder till att bryggor som ursprungligen byggdes på lämpligt djup gradvis hamnar på för grunt vatten. Detta skapar behov av att förlänga bryggor utåt eller muddra, vilket i sin tur kräver nya tillstånd. "Många fastighetsägare i skärgården upptäcker att deras servitut eller tidigare tillstånd inte omfattar de åtgärder som krävs för att hålla bryggan funktionell över tid", förklarar Giedre Jirvell.

Ur rättslig synvinkel uppstår frågan om när en bryggförlängning på grund av landhöjning ska betraktas som underhåll respektive ny anläggning. Mark- och miljööverdomstolen har i flera avgöranden tagit en restriktiv hållning, vilket innebär att även nödvändiga anpassningar ofta kräver nya tillstånd.

Farledsproblematiken och uppgrumling

Stockholms skärgård genomkorsas av några av Sveriges mest trafikerade farleder. Färjetrafiken till Finland, kryssningsfartyg och omfattande fritidsbåtstrafik skapar särskilda utmaningar för bryggägare. De kraftiga svallvågorna från större fartyg leder till erosion och uppgrumling vid grundare brygglägen.

"Uppgrumling är ett växande problem som påverkar både bryggkonstruktioner och den marina miljön", säger Giedre Jirvell. När sediment virvlas upp påverkas vattnets syresättning och ljusförhållanden, vilket kan skada känsliga marina ekosystem. Detta har lett till att länsstyrelsen och mark- och miljödomstolarna ställer allt strängare krav på bryggors utformning och placering.

Juridiskt innebär detta att ansökningar om bryggtillstånd i skärgården ofta måste kompletteras med omfattande sedimentundersökningar och analyser av strömningsförhållanden. Servitut som ger rätt att anlägga brygga på grannens vattenområde måste kombineras med noggranna överväganden om hur farledstrafiken påverkar den tänkta platsen.

Behovet av funktionella bryggor

Till skillnad från fastlandsfastigheter är bryggor i skärgården ofta en absolut nödvändighet för att fastigheten ska kunna brukas. Detta erkänns i viss mån i rättspraxis, där Mark- och miljööverdomstolen accepterat att bryggor som behövs för det rörliga friluftslivets behov kan utgöra särskilda skäl för strandskyddsdispens.

"Det är en balansgång mellan att erkänna de boendes legitima behov och att skydda skärgårdens unika miljö", reflekterar Giedre Jirvell. Hon har framgångsrikt drivit ärenden där funktionsbehovet varit avgörande för att erhålla nödvändiga tillstånd, men betonar att varje fall kräver noggrann dokumentation av det faktiska behovet.

Servitutens särskilda betydelse i skärgården

I Stockholms skärgård, där tomter ofta är små och strandlinjen oregelbunden, blir servitut särskilt viktiga för att möjliggöra rationella brygglösningar. Gemensamma bryggor är ofta både miljömässigt och ekonomiskt fördelaktiga jämfört med individuella anläggningar.

Giedre Jirvell har utvecklat särskild kompetens i att utforma servitut som tar hänsyn till skärgårdens speciella förhållanden. "Ett välformulerat servitut i skärgården måste ta höjd för landhöjning, förändrade strömningsförhållanden och behovet av framtida anpassningar", förklarar hon. Detta innebär ofta formuleringar som ger rätt att förlänga eller anpassa bryggan inom vissa ramar, vilket kan vara avgörande för långsiktig funktionalitet.

De nya reglerna och Stockholm

Även efter att de nya strandskyddsreglerna trätt i kraft den 1 juli 2025 kommer Stockholms skärgård att förbli ett av Sveriges mest restriktiva områden. Det nya dispensskälet i 7 kap. 18 f § miljöbalken gäller endast områden med låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck - kriterier som utesluter större delen av Stockholms skärgård.

"Många har hoppats på lättnader, men för Stockholm innebär de nya reglerna marginella förändringar", konstaterar Giedre Jirvell. "Det höga bebyggelsetrycket och de stora naturvärdena gör att skärgården kommer att fortsätta ha en strikt tillämpning."

Strategiska överväganden för skärgårdsfastigheter

Med sin omfattande erfarenhet av skärgårdsärenden rekommenderar Giedre Jirvell en proaktiv approach. Fastighetsägare bör regelbundet dokumentera bryggans kondition och djupförhållanden för att kunna visa på förändringar över tid. Vid upprättande av servitut är det kritiskt att inkludera flexibilitet för framtida anpassningar.

"I skärgården räcker det inte att tänka på dagens behov", säger Giedre Jirvell. "Man måste planera för hur landhöjning, klimatförändringar och ökad båttrafik kommer att påverka bryggan över kommande decennier."

Sammanfattning

Stockholms skärgård representerar en av de mest komplexa miljöerna för bryggrättigheter i Sverige. Kombinationen av strikta miljökrav, geologiska förändringar, intensiv sjötrafik och absoluta funktionsbehov skapar en juridisk utmaning som kräver specialistkompetens. Servitut spelar en central roll men måste utformas med förståelse för skärgårdens särskilda förhållanden och kombineras med alla erforderliga offentligrättsliga tillstånd.

"Min erfarenhet från hundratals skärgårdsärenden visar att framgång kräver både djup juridisk kunskap och förståelse för skärgårdens unika karaktär", avslutar Giedre Jirvell. "Varje brygga är en del av ett större ekosystem - både miljömässigt och juridiskt."

Giedre Jirvell är jur. kand. och en av Sveriges främsta experter på strandskydd och bryggrättigheter i skärgårdsmiljö. Med bakgrund från Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen och Havs- och vattenmyndigheten har hon särskild kompetens inom komplexa skärgårdsärenden. Hon driver Jirvell Juridik AB och har framgångsrikt företrätt fastighetsägare i över 800 ärenden inom strandskydd, detaljplaner, miljötillstånd och bygglov.