Utvidgat strandskydd i Värmland – en rättssäkerhetsfråga som hotar landsbygden

Utvidgat strandskydd väcker oro bland markägare

Länsstyrelsen i Värmland har nyligen tagit fram ett förslag till beslut om att utvidga strandskyddet i Filipstad, Sunne, Säffle och Torsby, vilket skapar osäkerhet bland fastighetsägare och företagare i regionen. Även kommunpolitiker har reagerat starkt på länsstyrelsens oväntade besked.

Det nya förslaget innebär att skyddszonerna vid vissa sjöar och vattendrag utökas med ytterligare 100 eller 200 meter utöver det generella strandskyddet på 100 meter. Berörda områden kan därmed få ett maximalt strandskydd på upp till 300 meter. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Remisstiden pågår fram till den 1 november 2024, och beslutsförslagen med bilagor finns tillgängliga för granskning på länsstyrelsens webbplats.

Strandskyddsexperten är kritisk mot utvidgningen

Strandskyddsexperten Giedre Jirvell, med mångårig erfarenhet inom mark- och miljörätt, är starkt kritisk till utvidgningen. Hon anser att Länsstyrelsens förslag hotar både rättssäkerheten och äganderätten för fastighetsägare.

– Jag förstår att dessa förändringar kan upplevas som överväldigande för många, särskilt eftersom fastighetsägarna inte kunnat förutse detta, säger Giedre Jirvell, ledande rättsexpert inom strandskyddsjuridik.

Hon menar att förslaget saknar tillräckliga och individuellt prövade motiveringar, vilket strider mot proportionalitetsprincipen enligt både svensk rätt och Europakonventionen. Beslut om strandskydd måste baseras på välgrundade skäl, men enligt Jirvell saknas en omsorgsfull bedömning av hur utökningen påverkar den enskilde fastighetsägaren.

- Min åsikt är att staten har rätt att införa områdesskydd, under förutsättning att man följer lagen. Europakonventionen är överordnad svensk rätt, som Sverige är skyldig att respektera. Europakonventionen säger att en inskränkning i den enskildes rätt ska vara proportionerlig och att ingen ska berövas sin egendom utan ersättning, påpekar hon.

Rättssäkerheten hotas av bristande proportionalitetsbedömning

Strandskyddets grundläggande syfte är att bevara stränder för allmänheten och skydda den biologiska mångfalden. Förslaget till beslut från Länsstyrelsen i Värmland saknar dock en omsorgsfull och fullständig proportionalitetsbedömning. Åtgärder som påverkar enskildas rättigheter måste vara nödvändiga och proportionerliga i förhållande till det de ska skydda. Utan tydliga och välgrundade motiv riskerar beslutet att bli både rättsosäkert och godtyckligt, vilket undergräver tilltron till myndigheterna.

Enligt Europakonventionens skydd för äganderätten får inskränkningar i enskildas rättigheter endast ske om de är väl motiverade och nödvändiga. Avsaknaden av en individuell prövning gör att fastighetsägare riskerar att förlora sin rätt att utveckla och använda sin mark på ett rättssäkert sätt.

Beslutet strider mot negativ rättskraft och skapar rättsosäkerhet

Rättsordningen kräver att fattade beslut ska vara stabila och bestående. När Länsstyrelsen 2017, efter att 2014 års beslut upphävdes av regeringen, valde att inte utöka strandskyddet i Värmland, skedde det efter en grundlig prövning av omständigheterna. Att ändra detta beslut efter sju år, utan att nya omständigheter framkommit, strider mot principen om negativ rättskraft.

Giedre Jirvell påpekar att andra länsstyrelser, såsom Länsstyrelsen i Västra Götaland, snabbt tog interimistiska och senare slutliga beslut om utvidgningen efter att regeringen upphävt dem på grund av felaktig delgivning. Länsstyrelsens passivitet i Värmland har skapat en befogad förväntan hos både markägare och politiker att strandskyddet inte skulle utökas.

Ett oproportionerligt ingripande i äganderätten

Det nya förslaget om strandskydd innebär att skyddszoner vid vissa vattendrag kan utökas till 200 eller 300 meter, vilket kan få allvarliga konsekvenser för markägarna längs dessa stränder. Enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen får inskränkningar i äganderätten endast ske om de är nödvändiga och proportionerliga i förhållande till syftet. Här saknas den intresseavvägning som behövs för att kunna rättfärdiga en sådan åtgärd.

Ekonomiska konsekvenser för näringslivet och landsbygden

De ekonomiska konsekvenserna av utökat strandskydd är särskilt kännbara för lokalsamhället, där jordbruk, skogsbruk och andra näringsverksamheter är beroende av tillgången till mark för sin utveckling och försörjning. För fastighetsägare och företagare som redan påbörjat eller planerat utvecklingsprojekt innebär de nya reglerna ett avbrott som kan minska markvärden, försvåra investeringar och hämma landsbygdens tillväxt.

- Det utvidgade strandskyddet kan påverka både pågående och planerade projekt i de berörda områdena. Fastighetsägare och företagare uppmanas att noggrant granska hur deras verksamheter kan påverkas och överväga att överklaga beslutet, menar Giedre Jirvell.

Rekommenderade åtgärder för fastighetsägare

För markägare är det viktigt att agera under remisstiden och lämna in yttranden som beskriver hur beslutet påverkar deras ekonomi och rättsliga ställning. En väldokumenterad och juridiskt grundad argumentation kan vara avgörande för beslutets utfall. Skulle beslutet ändå gå igenom kan fastighetsägare överklaga till regeringen och i sista hand till Europadomstolen, där hänvisningar till Europakonventionens skydd för äganderätten kan lyftas fram.

- Min rekommendation till de berörda markägarna är att vara aktiv i processen och försvara sin rättsställning genom att inge yttranden och överklaga, avslutar Giedre Jirvell, som hjälpt hundratals fastighetsägare i 5 län och 20 kommuner att få utvidgat strandskydd upphävt förra gången strandskyddet utvidgades mellan 2014 och 2020.

Giedre Jirvell, jurist specialiserad på strandskyddsärenden och mark- och miljörätt