Uppföljningen av livsmedelsstrategin visar att konkurrenskraften och produktionen ökar i vissa led

Årets uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar utvecklingen i livsmedelskedjan 2016–2022. Det går inte att dra några slutsatser gällande om utvecklingen i livsmedelskedjan totalt sett går i rätt riktning när det kommer till lönsamhet, konkurrenskraft eller produktion. Däremot finns det delar av kedjan där utvecklingen går åt rätt håll, och delar där den går i motsatt riktning. Inget av de miljömål som är särskilt relevanta för livsmedelsstrategin bedöms vara möjliga att nå till 2030.

– Eftersom livsmedelskedjan genomgått stora förändringar sedan den nuvarande livsmedelsstrategin beslutades 2017 ger uppföljningarna mycket viktiga kunskapsunderlag – inte minst till det pågående arbetet med livsmedelsstrategin 2.0, säger Christina Nordin, generaldirektör.

Fler företag i livsmedelsindustrin och restaurangledet, men färre i primärproduktionen

I rapporten visar vi bland annat att antalet företag har ökat i livsmedelsindustrin och restaurangledet. Samtidigt har antalet företag i primärproduktionen minskat. En anledning är den snabba strukturomvandling som sker i ledet, där andelen små och medelstora företag minskar samtidigt som andelen stora företag växer. Denna utveckling beror till stor del på att företagen söker stordriftsfördelar.

– Lönsamheten i primärproduktionen är en utmaning och utvecklingen har sedan livsmedelsstrategin beslutades präglats av yttre omständigheter. Några exempel är torkan 2018, pandemin 2020, inflationen och de kraftiga prisökningarna generellt de senaste åren, men framför allt de på energi och insatsvaror, säger Elice Fällström, miljöekonomisk utredare och projektledare för arbetet.

Svenskarnas livsmedelskonsumtion behöver bli mer hållbar och hälsosam

Årets rapport fokuserar på det strategiska området Konsument och marknad. Ett av målen på området är att konsumenter ska ha bättre möjligheter att göra informerade och medvetna val utifrån bland annat hälsa och hållbarhet.

– Ohälsosamma matvanor är en av de ledande riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i Sverige och genomsnittssvenskens livsmedelskonsumtion kan bli mer hållbar ur flera perspektiv. Folkhälsans utveckling talar för att åtgärder behövs på flera områden om målet för det strategiska området ska nås, säger Elice Fällström.

Fortsatt behov av att minska sårbarheten i livsmedelskedjan

För att sårbarheten ska minska i kedjan behöver företagen inom livsmedelskedjan och de ekosystem som kedjan samspelar med vara resilienta, det vill säga rustade att hantera och anpassa sig utefter oförutsedda händelser och yttre omständigheter.

– Lönsamhet är en förutsättning för att företagen ska kunna hantera akuta kriser och investera i åtgärder som bidrar till minskad sårbarhet, säger Christina Nordin.

Kontaktperson för journalister

Elice Fällström
Miljöekonomisk utredare
Telefon: 036 15 89 27
E-post: elice.fallstrom@jordbruksverket.se