Cirka 25 procent av den slaktade kvantiteten av nötkreatur, gris samt får och lamm kommer från gårdar i Skåne. Fem procent av slakten består av djur från de fem nordligaste länen. Det visar den senaste statistiken över animalieproduktionen.
Yttre omständigheter som torkan 2018, COVID-19-pandemin och kriget i Ukraina har påverkat lönsamheten och konkurrenskraften i livsmedelskedjan mellan 2016 och 2023. Uppföljningen och utvärderingen av den svenska livsmedelsstrategin visar nedåtgående trender i livsmedelskedjan som helhet, men försörjningsgraden ökar för 7 av 13 livsmedel i undersökningen, i enlighet med livsmedelsstrategins mål.
Ekologisk mjölk minskade kraftigt under 2024, den lägsta nivån sedan 2010. Slakten av får och lamm var den lägsta sedan 2005, medan nötkreatur, fjäderfä och gris ökade. Totalt minskade mjölkinvägningen med 1 procent jämfört med 2023.
Grisuppfödare som uppfyller särskilda villkor har sedan 2017 kunnat tillämpa tidigare avvänjning av smågrisar. Detta innebär att minst 90 procent av smågrisarna i en omgång måste vara 26 dagar eller äldre när de avvänjs. Jordbruksverket har nu utvärderat påverkan på djurskydd och konkurrenskraft. Resultatet visar på positiva effekter såväl i fråga om djurvälfärd och djurhälsa som lönsamhet.
Genom att öka sin förädlingsförmåga kan småskaliga livsmedelsföretag stärka sin konkurrenskraft. Det bidrar till att göra Sveriges livsmedelsförsörjning mer robust. Nu finns sammanlagt 40 miljoner kronor att söka för kompetensutveckling och informationsinsatser.
Arealen av höstsådd spannmål och oljeväxter har ökat med 13 procent jämfört med 2023, uppgår till 644 000 hektar. Höstvete dominerar. Förbättrade väderförhållanden har gynnat sådden, medan ekologisk sådd ligger på nivå med förra året.
Åtgärder för att öka konsumenters efterfrågan på produkter av sill och skarpsill i kombination med bättre kunskaper om miljögifter i fisk samt förbättrad infrastruktur för landning och mottagning av fisk. Det är några av de förslag som lyfts fram i den handlingsplan för mer mat av pelagisk fisk i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.
Just nu pågår en EU-gemensam kampanj för att öka medvetenheten om farorna med att föra in växter och fröer från länder utanför EU. Växtskadegörare orsakar globalt upp till 40 procent av alla förluster i livsmedelsgrödor, vilket motsvarar 2 300 miljarder kronor varje år. Att undvika att ta hem växter eller fröer från länder utanför EU är ett enkelt sätt att bidra till att skydda våra grödor.
Genom att förädla livsmedel ökar producenterna värdet på sin råvara, vilket i kombination med att de säljer sina produkter på den lokala marknaden gör att livsmedelskedjan blir kortare och att en större del av slutproduktens värde stannar hos producenterna. De som har fått förädlingsstöd upplever att både deras produktion och deras försäljning har ökat, visar en ny utredning från Jordbruksverket.
Med hantverkskunnighet och med en doft av lägereld tar sig Vindelnrökt skinka hela vägen från Västerbotten till ett godkännande av EU-kommissionen i Bryssel. Vindelnrökt skinka är en helmuskelskinka som varmrökts på traditionellt sätt i över hundra år i ugnar eldade med ved från al.
I januari 2024 deltog Jordbruksverket tillsammans med svenska matsproducenter på mat- och jordbruksmässan Grüne Woche i Berlin. Merparten av de företag som deltog i år har redan påbörjade affärsrelationer med Tyskland. Nu söker Jordbruksverket företag som vill medverka på mässan 2025.
Andelen yrkesfiskare minskar i Sverige och medelåldern inom yrkesfisket ökar. För att bättre ta tillvara äldre yrkesfiskares kompetens och säkra framtidens fiske, bör ansvariga myndigheter och fiskeorganisationer tillsammans ta fram ett ägarskiftes- och mentorsprogram. Det menar Jordbruksverket i en promemoria.
Journalister är välkomna till en pressträff om den nya statistik kring kommunernas inköp av livsmedel som blir tillgänglig i och med lanseringen av SILO-databasen den 9 april.
Sveriges primärproducenter spelar en viktig roll när det gäller att säkra livsmedel i händelse av kris och krig. En kartläggning från Jordbruksverket visar att företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap varierar i hög grad – och att detsamma gäller för vilka olika åtgärder som behövs för att göra företagen mer robusta.
Det går inte att dra några slutsatser om utvecklingen i livsmedelskedjan totalt sett går i rätt riktning när det kommer till lönsamhet, konkurrenskraft eller produktion. Det visar årets uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Delar av kedjan går åt rätt håll, och andra delar går i motsatt riktning. Inget av miljömålen som berör livsmedelskedjan går att nå till målåret 2030.
19 – 28 januari pågår en av världens största mat- och jordbruksmässor, Grüne Woche i Berlin. I den svenska montern bjuds det på ett rikt smörgåsbord med mat- och dryckesupplevelser. Här finns populära älgfärsburgare, inlagd sill, hantverksöl, hampaost och knäckebröd tillverkat av tång.
Grüne Woche i Berlin är en av världens största konsumentmässor för lantbruk, livsmedel och trädgård. Jordbruksverket samordnar Sveriges deltagande på mässan med målet att stärka svensk livsmedelsexport och Sverige som måltidsdestination. 2024 deltar flera spännande svenska matföretag och visar upp allt från svenskt hantverksöl, sill och chili till produkter av sockertång och mungbönor.
Skördarna av vårsådda grödor, särskilt i mellersta och södra delarna av landet, har drabbats av ogynnsamt väder vilket resulterade i en skördminskning på 30-44 procent jämfört med föregående år. Totalt sett förväntas årets spannmålsskörd vara 27 procent lägre än föregående år.
Den preliminära statistiken för 2023 visar att totalskörden av matpotatis var 462 000 ton för riket, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med 2022. Jämfört med genomsnittet för de föregående fem åren är det 7 procent lägre. Totalskörden 2023 var i nivå med 2018 och 2021 års låga totalskörd.
Årets höstsådd av spannmål och oljeväxter uppgår till 571 100 hektar och är 13 procent mindre än 2022 och 7 procent mindre än genomsnittet för de fem senast föregående åren. En av orsakerna till minskningen är att många lantbrukare inte har kunnat höstså som planerat i delar av landet på grund av blöta marker efter höstens kraftiga nederbörd.