35 procent av den svenska jordbrukssektorns växthusgasutsläpp är lustgas och det finns stor potential att minska dessa. Utsläppen kommer i första hand från gödsel och skörderester. Det är kvävet i marken som genom en rad processer omvandlas till växthusgasen lustgas. Jordbruksverket satsar 26 miljoner på ett tiotal försök som syftar till att förbättra kunskapen om lustgas från jordbruksmark.
Under 2024 genomförde Jordbruksverket tillsammans med kommuner och länsstyrelser ett nationellt tillsynsprojekt för att följa upp hur stallgödsel hanteras ute på gårdarna. Resultatet visar att jordbrukare hanterar stallgödsel effektivt och att nära nog alla har tillräckligt med jordbruksmark att sprida växtnäringen på.
För att kunna öka Sveriges livsmedelsproduktion samtidigt som vi skyddar våra sjöar och vattendrag, är det viktigt att reglerna för spridning av gödsel och växtskyddsmedel följs. Från februari 2025 till och med oktober 2025 kommer flera kommuner att delta i ett tillsynsprojekt om tillsyn i fält som Jordbruksverket driver.
Jordbruksverket har beslutat om en särskild satsning på stöd till täckdikning. Länsstyrelserna, som hanterar det aktuella stödet får nu drygt 321 miljoner kronor extra. Alla lantbrukare kan söka stödet. Ny statistik visar att jordbrukare bedömer att ca 40 procent av marken inte är nog dränerad. Genom att öronmärka medel för täckdikning ökar möjligheten att få stöd för denna investering.
De nordiska länderna ligger i framkant i arbetet med att motverka antibiotikaresistens. Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten och myndigheter från Danmark och Norge arbetar nu för att stärka förutsättningarna för de baltiska ländernas arbete på området.
För att markernas natur- och kulturvärden ska bevaras och utvecklas är det viktigt att de sköts med bete eller slåtter. Länsstyrelserna inventerar landets värdefulla marker i ängs- och betesmarksinventeringen, som samordnas av Jordbruksverket.
Du som är journalist är välkommen till årets FOU-dagar den 7–8 november i Uppsala om den forskning och utveckling som sker inom ekologisk produktion. Du kan också delta digitalt. Årets tema är: Hur får vi snurr på kretsloppen?
Newcastlesjuka har konstaterats på en värphönsanläggning i Ödeshög, Östergötlands län. Jordbruksverket har beslutat om att spärra gården vilket innebär att inga djur eller djurprodukter får lämna anläggningen utan Jordbruksverkets tillstånd. I ett område på 3 respektive 10 kilometer runt anläggningen finns en restriktionszon där särskilda regler gäller för fjäderfäanläggningar.
För första gången på 15 år har virussjukdomen blåtunga påvisats i Sverige. Det aktuella fallet är hos en mjölkko i Uddevalla kommun. Viruset sprids mellan djur via svidknott och det är oftast enstaka djur som drabbas i en besättning. Sjukdomen smittar inte människor.
Hjälmargös har nu fått EU:s skyddade ursprungsbeteckning. Hjälmaren kännetecknas av lågt vattendjup, hög temperatur och högt näringsinnehåll. Alla dessa faktorer är gynnsamma och ger de unika egenskaper som kännetecknar Hjälmargös. Fiskköttet har en mild nötighet och smak av kantarell. Märkningen syftar till att stärka landsbygdens ekonomi genom att bevara kunskap och produktion på platsen,
Varghybrider är i dagsläget inte ett stort problem i Sverige. Däremot behöver det nuvarande regelverket som förbjuder hybrider bli tydligare. Det är två av slutsatserna i det regeringsuppdrag som Jordbruksverket redovisar i dag.
Målet för Sveriges livsmedelsstrategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen ökar samtidigt som de nationella miljömålen nås. 2023 gjorde Jordbruksverket en kartläggning över regler och villkor som hindrar oss från att nå livsmedelsstrategins mål. I en skrivelse till regeringen föreslår vi nu ett antal åtgärder.
Genom regelförenklingar och åtgärder som minskar admi
Den 1 oktober 2024 införs krav på användning av ljudskrämmare, så kallade pingers, vid garnfiske längs den svenska sydkusten. Syftet är att skydda Östersjötumlaren från att fastna i fiskeredskap. Nu kan yrkesfiskare söka stöd för att utrusta sina garn med pingers.
Nu häver Jordbruksverket de flesta restriktionerna i området i Västmanland som drabbats av afrikansk svinpest. Till exempel blir alla slags skogsbruksåtgärder tillåtna i hela den smittade zonen. Som grund för lättnaderna ligger en ny riskvärdering från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Många hästanläggningar saknas i Jordbruksverkets register trots nya regler. Det försvårar smittspårning av allvarliga sjukdomar. Jordbruksverket uppmanar alla att registrera sina anläggningar och hålla uppgifterna aktuella.
Lika säker mat som i dag – men mindre livsmedelsförluster och mer träffsäkra insatser. Det är målsättningen med morgondagens salmonellahantering. På uppdrag av regeringen ska Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, tillsammans med näringen, driva utvecklingen mot mer förebyggande arbete och mer ändamålsenlig salmonellaövervakning.
Växtskadegörare orsakar upp till 40 procent av de totala förlusterna av livsmedelsgrödor globalt och till ett värde av 2 300 miljarder kronor – årligen! Jordbruksverket genomför nu en gemensam kampanj tillsammans med 22 EU-länder för att stoppa växtskadegörare från att spridas.
Fågelsjukdomen newcastlesjuka har konstaterats på en gård med cirka 230 000 värphöns i Helsingborgstrakten, Skåne län. Det visar provresultat från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Jordbruksverket har infört restriktioner i området för att undvika smittspridning. Newcastlesjuka är en allvarlig och smittsam sjukdom som drabbar fåglar. Sjukdomen är inte farlig för människor.
Preliminärt finns det 2 981 800 hektar jordbruksmark i år. Störst andel, 2 526 300 hektar, är åkermark och resterande areal, 455 600 hektar är betesmark och slåtteräng. Det är små förändringar jämfört med 2023.
Lantbrukare i norra Sverige kan söka nationellt stöd för att bedriva jordbruk i områden med sämre förutsättningar än övriga landet, som kortare odlingssäsong och långa transportavstånd. Syftet är att bidra till att jämna ut inkomstskillnader. Merparten av stödet går till mjölkproduktion. Statistiken visar att produktionen sakta ökar. Förra året levererade norra Sverige 370 412 ton mjölk.