KSLA-podden 18: Vad kan vi lära av almsjukan?

Almen är kulturhistoriskt och biologiskt sett ett väldigt viktigt träd som kunde bli över tusen år tack vare hamling. Almsjukan kom till Europa i anslutning till första världskriget, till Sverige på 1950-talet och den aggressivare varianten till Skåne på 1970-talet. Historien om almsjukan är ännu ett exempel på vad människan kan ställa till med i naturen.

Almsjukan är en svampsjukdom som förs mellan träden av insekter och sättet vi hanterar veden. Den kan drabba alla inhemska arter av alm och spridningen sker via rotkontakt med smittade träd eller via sporer som överförs av almsplintborre. Sjukdomsförloppet kan gå mycket snabbt – trädet kan insjukna och dö på bara några få veckor. Svampen äter inte upp trädet men trädet reagerar kraftigt på den och försvarar sig genom att korka igen kärlen. Det påminner om hur kroppen reagerar på en autoimmun sjukdom, med att försvara sig för hårt.

Länk till avsnittet.

Det finns sätt att bekämpa almsjukan och dämpa utbrotten om man organiserar arbetet effektivt. Sjukdomen kostar samhället mycket men det kostar ännu mer att inte göra något. Välkommen till ett nytt avsnitt av KSLA-podden, gröna samtal till samhällets nytta!

I samtalet deltar Karin Wågström, tidigare skogskonsulent på Skogsstyrelsen, och Mårten Lind, doktor i svampgenetik och forskare vid SLU, och det leds av Jan Stenlid, professor i skogspatologi och ordförande i KSLA:s kommitté om skogsskador.