Gå direkt till innehåll
Vid KSLA:s sammankomst den 14 november valdes tio nya ledamöter in i Jordbruksavdelningen.
Vid KSLA:s sammankomst den 14 november valdes tio nya ledamöter in i Jordbruksavdelningen.

Pressmeddelande -

Nya ledamöter i KSLA:s Jordbruksavdelning

Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 14 november 2024 valdes totalt 27 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar.

De nya svenska ledamöterna i Jordbruksavdelningen är Helena Aronsson, Uppsala, Lotta Berg, Axvall, Palle Borgström, Älvängen, Karin Brynell, Stockholm, Folke Cerenius, Lidköping, Magdalena Hermelin, Skänninge, och Ingrid Rydberg, Bryssel.

Nya internationella ledamöter är Alexander Döring (Tyskland), Andrea Gavinelli (Italien) och Katrina Rønningen (Norge).

Akademiens Jordbruksavdelning arbetar med frågor som berör produktion, förädling och marknad i teori och praktik inklusive specifika utbildnings- och rådgivningsfrågor inom jordbruk, trädgård och veterinärmedicin samt de miljöfrågor som hör samman med dessa områden.

Helena Aronsson (1967) är universitetslektor vid Institutionen för mark och miljö, SLU. Hon är ansvarig för långliggande utlakningsförsök vid SLU och arbetar med frågeställningar om förbättrad växtnäringshushållning och minskat näringsläckage. Hennes forskning har omsatts i rådgivning, åtgärdsprogram inom miljö- och klimatområdet och använts vid utformning av regelverk.

Lotta Berg (1968) är veterinär och professor vid Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU. Hon har arbetat nationellt och internationellt med forskning och undervisning kring förebyggande djurhälsa och djurskydd, främst för lantbrukets djur. Lottas forskning rör frågor kring utformning, kontroll och efterlevnad av olika regelverk på djurskyddssidan. Hon är även engagerad i beredskapsfrågor vad gäller livsmedelsförsörjning och djurskydd.

Palle Borgström (1960) är lantmästare, och förbundsordförande i LRF och vice ordförande i COPA, Europas bondeorganisation. Han har djup kunskap och erfarenhet från hela livsmedelskedjan, från jord till bord, och tillför perspektiv i frågor som praktiskt lantbruk, marknaden för livsmedel och politiska förutsättningar för lantbruk i Sverige och EU. Palle har ett stort nätverk, såväl inom landet som EU.

Karin Brynell (1963), är civilekonom och har i sin roll som vd för Svensk Dagligvaruhandel verkat för att främja den svenska maten. Hon är en av initiativtagarna till märkningen Från Sverige och har en aktiv roll i utvecklandet av livsmedelsstrategin. Karin har flera styrelseuppdrag och en bred kompetens och förståelse för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskapsfrågorna.

Folke Cerenius (1960) är veterinär och har bakgrund som länsveterinär och handläggare vid Jordbruksverket. Han har en unik erfarenhet av internationell krisberedskap, krishantering och förebyggande hälso- och sjukvård, och har på humansidan arbetat vid Försvarsmedicincentrum. Han är medlem i BAHP:s expertråd, har ett brett kontaktnät och arbetar med samverkansfrågor av stor betydelse för vår livsmedelsförsörjning i kristider.

Magdalena Hermelin (1975) har utbildning inom bland annat medie- och kommunikationsvetenskap. Hon driver Hermelins grönsaker AB, som utöver en kravmärkt grönsaksodling på friland även producerar rullgräs, potatis och spannmål. Magdalena är en entreprenör och flitig debattör som arbetar för att förbättra förståelsen för förutsättningarna för svenskt jordbruk, och i synnerhet för de gröna näringarnas villkor.

Ingrid Rydberg (1974) är mark- och växtagronom och sedan 2010 chef för LRF:s Brysselkontor. Ingrid har bred kunskap om förutsättningarna för lantbrukets villkor och om EU:s jordbrukspolitik. Hon har en pedagogisk förmåga samt förhandlingsvana, och har representerat Sveriges lantbrukare internationellt under lång tid. Ingrid har även ett stort engagemang och nätverk i internationella bondeorganisationer och en förståelse för livsmedelsproduktionens villkor globalt.

Alexander Döring (1963, Tyskland) är agronom och generalsekreterare i FEFAC (European Feed Manufactuer´s Federation), Belgien. Han arbetar med industrins branschfrågor inom livsmedelskedjan, och har en unik erfarenhet av det industriella perspektivet inom CAP. Alexander har ett stort kontaktnät och har varit drivande i frågor om europeisk animalieproduktion när det gäller antibiotikaanvändning, djurvälfärd, proteinförsörjning samt produktionens klimatpåverkan.

Andrea Gavinelli (1965, Italien) är veterinär och chef för Djurskyddsenheten vid EU-kommissionen i Bryssel. Han ansvarar för hantering och översyn av europeisk policy och lagstiftning inom området djurskydd; uppfödning, transport och slakt. Andrea har även ansvar för att samordna och implementera policys relaterade till den europeiska strategin för antibiotikaresistens. Allt detta görs inom ramen för strategin Farm to Fork. Andrea har en unikt bred kompetens och stort kontaktnät när det gäller arbetet för djurhälsa och djurskydd på hög EU-nivå.

Katrina Rønningen (1963, Norge), PhD och senior forskare vid Ruralis (Institute for Rural and Regional Resarch), Norge. Hennes forskning fokuserar på hållbarhetsperspektiv och lantbrukets mångfunktionalitet. Katrina har ett stort internationellt nätverk och har bland annat arbetat med förändringar av policys som påverkar användningen av marken och människors anpassningar till sådana förändringar. Vidare arbetar hon med livsmedelssäkerhet och beredskap, och initierade nyligen ett forskningssamarbete med forskare från Sverige och Ukraina rörande dessa frågor.

ÖVRIGA INVALDA VID DAGENS SAMMANKOMST

Allmänna avdelningen: Matilda Baraibar (1979) är docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och lektor i miljövetenskap med inriktning mot global utveckling vid Södertörns högskola. Linda Bell (1974) är fil dr och avdelningschef för Formas areella näringar. Sten Frohm (1961) är jägmästare och generalsekreterare i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Line Gordon (1972) är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i vetenskap om hållbar utveckling med fokus på livsmedelssystemen vid Stockholms universitet. Olof Johansson (1960) är fil dr och avdelningschef jordbruk- och analysavdelningen på Jordbruksverket. Maria Knutson Wedel (1963) är tekn dr och rektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Nya internationella ledamöter: Natalia Alekseeva (1975, Ryssland) är koordinator för FN:s projekt Decade on Ecosystem Restoration vid UNEP, i Nairobi, Kenya. Swantje Nilsson (1967, Tyskland) är chef för tyska jordbruksministeriets generaldirektorat för internationella frågor. Yves Segers (1970, Belgien) är professor vid Interfaculty Centre for Agrarian History, Atrechtcollege, KU Leuven.

Skogsavdelningen: Sanna Black-Samuelsson, (1969) är docent i skogsgenetik och processförvaltare för policyfrågor och ansvarar för skogsgenetiska frågor på Skogsstyrelsen. Caroline Bonde Deichmann (1982) äger och driver Ericsberg, en av landets största privata jordegendomar. Johan Freij (1960) är jägmästare och ekonom med erfarenhet från forskarvärlden, konsultbranschen, skogsägar- och bolagsskogsbruket samt finanssektorn. Jonas Fridman (1963) är jägmästare och skoglig doktor. Han är forskningsledare och senior miljöspecialist vid SLU. Karin Fällman Lillqvist (1975) är jägmästare och skoglig doktor. Hon är hållbarhetschef på Skogssällskapet och ansvarar för dess forskningsfinansieringsverksamhet. Olof Hansson (1975) är jägmästare och ekonom samt skogsdirektör på Södra och ordförande i Södras forskningsstiftelse. Hans mångåriga karriär på Södra Skogsägarna spänner från skoglig rådgivare till affärsområdeschef och skogsdirektör. Han är även skogsägare och ordförande i Skogforsk. Louise Karlberg (1974) är fil dr och chef för skog och jordbruk på Naturskyddsföreningen.

Ny internationell ledamot: Helga Puelzl (1972, Österrike), PhD och biträdande chef för policy support vid European Forest Institute.

Hedersledamot: Åke Barklund är jägmästare och expert på frågor som rör skogsindustrin nationellt och internationellt. Han var vikarierande akademisekreterare och vd 1993–95 och ordinarie på posten 2006 –12. Med mycken klokskap och stort engagemang bidrar Åke med värdefull kunskap och erfarenhet i KSLA:s diskussioner och han sätter alltid akademien i ett större samhällsperspektiv med oberoendet i fokus.

KSLA:s ambition är att utifrån olika kunskaper och erfarenheter stärka förmågan till strategiska samtal och fördjupade diskussioner om de areella näringarna. Akademiens nya ledamöter kommer på ett utmärkt sätt att bidra som brobyggare mellan forskning och vetenskap, samhällsliv och näringsliv.

Mer information

Sara Österman, Jordbruksavdelningens sekreterare, 08-5454 7706, sara.osterman@ksla.se

Peter Normark, Akademisekreterare och vd, 0702-141 80 54, peter.normark@ksla.se

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien installerades år 1813 av kronprins Carl Johan (sedermera kung Karl XIV Johan). I och med de nya invalen har akademien 552 svenska och 190 utländska ledamöter, totalt 742 ledamöter. Av dessa är 17 hedersledamöter. De nyinvalda kommer att motta sina ledamotsbrev vid akademiens 213:e högtidssammankomst den 28 januari 2025.


Relaterade länkar

Ämnen

Regioner


Kungl. Skogs och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därmed knuten verksamhet.

Akademien instiftades år 1811 på initiativ av Karl XIV Johan och startade sitt arbete den 28 januari 1813.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • 2024-11-19 Seminarium: Maskinsystem och maskinekonomi i morgondagens odlingssystem

    2024-11-19 Seminarium: Maskinsystem och maskinekonomi i morgondagens odlingssystem

    KSLA:s kommitté för morgondagens odlingssystem arrangerar ännu ett kunskapsintensivt seminarium, den här gången om maskinsystem och maskinekonomi i Väderstad. Experter, rådgivare och lantbrukare presenterar och diskuterar kunskaper och erfarenheter, med fokus på morgondagens odlingssystem. Välkommen!

  • 2024-11-27 Seminarium: Vad säger statsbudgeten egentligen om försörjningsberedskapen?

    2024-11-27 Seminarium: Vad säger statsbudgeten egentligen om försörjningsberedskapen?

    På vilket sätt kan statsbudgeten möta upp mot de centrala åtgärder som kan stärka livsmedelsförsörjningen och -beredskapen på bästa sätt? Vilka ömsesidiga beroenden som finns mellan livsmedelssektorn och övriga sektorer? Hur prioriterar vi dessa viktiga medel för att få bäst avkastning? Svaren på detta får vi under seminariet.

  • 2024-11-12 Seminar: Spatial Ecology of Rotational and Continuous Cover Forestry in Boreal Landscapes

    2024-11-12 Seminar: Spatial Ecology of Rotational and Continuous Cover Forestry in Boreal Landscapes

    Boreal forests are shaped by chronic processes with both small and large disturbances and calamities. Competition between trees shape the boreal forests over decades and centuries, while major events, storms, insect outbreaks and fires, create patches with legacies that last decades or centuries. Professor Dan Binkley and the panel will enlighten the topic from different perspectives.

  • 2025-03-19 Seminar: From Side Streams to Main Streams – a Shift towards Sustainable and Resilient Food Systems

    2025-03-19 Seminar: From Side Streams to Main Streams – a Shift towards Sustainable and Resilient Food Systems

    In honour of the 2024 Bertebos Prize, the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA) and the Bertebos Foundation arrange this seminar on advances in the shifts towards a sustainable and resilient food system in cooperation with the Prize Laureates, Professor Ingrid Undeland and Associate professor Mehdi Abdollahi, Chalmers Technical University, Gothenburg. Welcome!

  • Aktuellt från KSLA nr 5-2024 – KSLA på bokmässan

    Aktuellt från KSLA nr 5-2024

    Höstens första nummer innehåller flera exkursioner, KSLA:s deltagande i bokmässan, lite om Ungdomsutskottet, utlysningar och annat.

  • 2024-10-16 Seminarium: Träffpunkt Europa "Livsmedelsförsörjning i Sverige, Europa och globalt"

    2024-10-16 Seminarium: Träffpunkt Europa "Livsmedelsförsörjning i Sverige, Europa och globalt"

    Det finns en stor mängd gamla och nya frågor kring global, europeisk och svensk livsmedelsförsörjning. Hur ser frågorna och prioriteringarna ut idag? Vilka är mest angelägna att förstå och agera på och finns en samsyn mellan Sverige och EU-kommissionen i dessa frågor? Seminariet äger rum på årets World Food Day, 16 oktober, och arrangeras av Svenska Europarörelsen i samarbete med KSLA, välkommen!

  • 2024-11-05 Seminarium:  Baljväxter för humankonsumtion – dåtid, nutid, framtid

    2024-11-05 Seminarium: Baljväxter för humankonsumtion – dåtid, nutid, framtid

    Baljväxter är näringsrika, mångsidiga och hållbara. De bidrar till en balanserad och hälsosam kost och främjar ett miljövänligt jordbruk. De ingår sedan 1960-talet i kostcirkeln men lyfts nu fram med ett separat kostråd, att gärna ätas varje dag. Varför ska vi öka konsumtionen och kan vi producera dem i Sverige och i EU? Svaret på dessa och andra frågor får du i detta seminarium.

  • 2024-11-27 Seminarium: Antibiotika utan bismak – läkemedelstillverkningens roll

    2024-11-27 Seminarium: Antibiotika utan bismak – läkemedelstillverkningens roll

    Ökande antibiotikaresistens är ett av de tio största globala hoten mot människors hälsa. Mer måste göras inom fler områden för att bromsa utvecklingen, t ex framställningen av aktiva läkemedelssubstanser. Forskning visar att utsläppen från antibiotikatillverkning riskerar att bidra till ökad antibiotikaresistens. Välkommen till en angelägen diskussion, arrangerad av Antibiotikaplattformen!

  • 2024-10-10 Seminarium/Överläggning: Hur skyddar vi våra jordbruksmarker från exploatering i framtiden?

    2024-10-10 Seminarium/Överläggning: Hur skyddar vi våra jordbruksmarker från exploatering i framtiden?

    Sverige är ett stort, rikt och glesbefolkat land, och kanske just därför ett bland världens alla länder med högst andel hårdgjord/bebyggd mark per capita. Är det en klok väg att fortsätta på, t ex mot bakgrund av vikten av att spara på den värdefulla jordbruksmarken i tider av klimatförändringar och ökade kostnader för underhåll av infrastruktur? Välkommen till en angelägen diskussion!

  • 2024-09-12 Seminarium: Vad innebär valresultatet till EU-parlamentet för livsmedelssektorn i Sverige och EU?

    2024-09-12 Seminarium: Vad innebär valresultatet till EU-parlamentet för livsmedelssektorn i Sverige och EU?

    KSLA:s seminarium om vad EU-valresultatet, och parlamentets respektive kommissionens nya sammansättning, betyder för EU:s jordbruks- och livsmedelssektor den kommande femårsperioden. Vilka prioriteringar förväntas ge avtryck i politiken för jordbruks- och livsmedelsproduktionen gällande klimatanpassning & -omställning, livsmedelsförsörjningssäkerhet, djurvälfärd, export, matkvalitet, konsumenter?