2024-09-12 Seminarium: Vad innebär valresultatet till EU-parlamentet för livsmedelssektorn i Sverige och EU?

Wetlands, can significantly contribute to the triple bottom line—environmental, economic, and social equity—while fostering a thriving green economy. The Wallenberg Professorship enables Professor Creed to share insights from the Canadian experience into the potential role of wetlands in these climate solutions.

Allvarliga samhällsstyrningar, kriser och krig har varit en stark drivkraft för spridning av allvarliga smittsamma djursjukdomar. När samhällets grundläggande funktioner hotas – hur går det då att upprätthålla smittskyddets? Hur bygger vi ett robust smittskydd? Påminnelse om anmälan till KSLA:s seminarium: Beredskap och hantering av djursmittor i kris och orostider 4 sept på KSLA och Zoom.

Sommarnummer med fokus på organisationer och institutioner (som IUFRO, EU och Sida), vegetationen på Enaforsholm och kortare notiser om forskning och kultur, samt en bokanmälan.

Världsekonomins storlek ökade mer än tjugo gånger under 1900-talet – och har fördubblats ännu en gång sedan år 2000. Detta har kunnat ske genom en ständigt ökad användning av naturresurser. KSLA:s arbetsgrupp, ”Bruka utan att förbruka”, har studerat resursfrågorna, dels utifrån ett övergripande perspektiv på global nivå, dels med fokus på Sverige och främst då produktionen av livsmedel.

EU:s utvidgning har i och med Rysslands invasion av Ukraina blivit en alltmer het politisk fråga. Hur är den tänkt att se ut och vilka är EU:s – och Sveriges – politiska prioriteringar i denna process? Hur ser tidsplanen ut för en utvidgningsprocess? Vilka reformer behövs av jordbrukspolitiken och budgetprocess? Vilka är vinsterna för Sverige?

Framtiden är redan här – i alla fall när det gäller klimatförändringar. Vi behöver bli bättre på samverkan kring vattenhushållning och hur vi hanterar vatten i landskapet, något vi bryskt påmindes om under 2023 med både för lite och för mycket av det goda vattnet. Programmet innehåller både klimatperspektiv och olika exempel på samarbeten och arbetssätt som lyfter frågan till landskapsnivå.

Inom jordbruket utvecklas brukningsmetoder som minskar energiåtgången, binder och lagrar in kol i mark och växter och samtidigt skapar en ökad biodiversitet både ovan och under jord. Lantbrukare, forskare och rådgivare delar med sig av kunskaper och erfarenheter kring hur man värderar och utvärderar driftsekonomin i ett nytt odlingssystem. Arrangör: KSLA:s kommitté för morgondagens odlingssystem.

Arbetsmiljöfrågor och säkerhetsaspekter är viktiga för ett hållbart företagande inom svenskt jord- och skogsbruk. Arbetet kan vara riskfyllt särskilt vid ensamarbete och hantering av tung utrustning och stora maskiner. Tre forskare presenterar vid webbinariet exempel på verksamhet som bedrivits med medel ur SLO-fonden, som bland annat främjar åtgärder för förbättrad arbetsmiljö. Välkommen!

Utlösande faktorer för de senaste granbarkborreangreppen, de största i modern tid, var det varma och torra året 2018 och tidigare stormfällningar. Effekterna har också setts flera år efter torkan. Seminariet kommer att belysa hur vi undviker ett nytt 2018-scenario.

Renskötsel är en extensiv djurhållning som baseras på tillgång till marker med lämpligt bete. På samma marker bedrivs skogsbruk, gruvdrift och energiutvinning, turismen är omfattande och klimatförändringar komplicerar användandet. Seminariets syfte är att beskriva praktiska och juridiska förutsättningar och skapa ökad förståelse för renskötselns utmaningar i ett landskap många som gör anspråk på.

Smittsamma sjukdomar som sprids mellan djur eller mellan djur och människa har historiskt haft stor betydelse för hälsa, välfärd och ekonomi, och har så än idag. Samhällets skydd mot allvarliga smittsamma djursjukdomar är därför rigoröst, och lagstiftningen kraftfull. Sverige har ett gott djurhälsoläge, men det utmanas. Hur skapar vi smittskyddsstrategier som är långsiktigt hållbara?

Baljväxter är näringsrika, mångsidiga och hållbara. De bidrar till en balanserad och hälsosam kost och främjar ett miljövänligt jordbruk. De ingår sedan 1960-talet i kostcirkeln men lyfts nu fram med ett separat kostråd, att gärna ätas varje dag. Varför ska vi öka konsumtionen och kan vi producera dem i Sverige och i EU? Svaret på dessa och andra frågor får du i detta seminarium.

Ökande antibiotikaresistens är ett av de tio största globala hoten mot människors hälsa. Mer måste göras inom fler områden för att bromsa utvecklingen, t ex framställningen av aktiva läkemedelssubstanser. Forskning visar att utsläppen från antibiotikatillverkning riskerar att bidra till ökad antibiotikaresistens. Välkommen till en angelägen diskussion, arrangerad av Antibiotikaplattformen!

Sverige är ett stort, rikt och glesbefolkat land, och kanske just därför ett bland världens alla länder med högst andel hårdgjord/bebyggd mark per capita. Är det en klok väg att fortsätta på, t ex mot bakgrund av vikten av att spara på den värdefulla jordbruksmarken i tider av klimatförändringar och ökade kostnader för underhåll av infrastruktur? Välkommen till en angelägen diskussion!

Det finns en stor mängd gamla och nya frågor kring global, europeisk och svensk livsmedelsförsörjning. Hur ser frågorna och prioriteringarna ut idag? Vilka är mest angelägna att förstå och agera på och finns en samsyn mellan Sverige och EU-kommissionen i dessa frågor? Seminariet äger rum på årets World Food Day, 16 oktober, och arrangeras av Svenska Europarörelsen i samarbete med KSLA, välkommen!