Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg överlämnar Klemmingmedaljen till Erik Fichtelius. Foto: KB/Eric Eskilsson

    ​Erik Fichtelius får Klemmingmedaljen

    Erik Fichtelius får Kungliga bibliotekets (KB) Klemmingmedalj. Utmärkelsen går till personer som på ett skickligt sätt gagnat hela Bibliotekssverige.

  • Svensk Bokkonst: minnesbox om Förintelsen blev juryns favorit

    Svensk Bokkonst: minnesbox om Förintelsen blev juryns favorit

    En respektingivande minnesbox i en stram förpackning som förmedlar skörhet, förgänglighet och aktualitet. "Witnesses. Överlevande från Förintelsen" är juryns favorit när vinnarna av Svensk bokkonst 2018 presenterades på Kungliga biblioteket.

  • Love Börjeson, verksamhetsledare för KB:s nya labb för datadriven forskning. Foto: privat.

    Forskare med språkteknologisk inriktning leder KB:s nya datalabb

    ​Love Börjeson blir verksamhetsledare för Kungliga bibliotekets (KB) nystartade labb för datadriven forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Love kommer närmast från en tjänst som senioranalytiker på Hyresgästföreningen, där han har byggt upp deras forskningsverksamhet. Han har även en forskartjänst vid Handelshögskolans Institute for Research (SIR) i Stockholm.

  • Foto: KB/Eric Eskilsson

    16 rekommendationer för öppen tillgång

    Forskningsfinansiärer och lärosäten bör ta delat ansvar för finansiering av publiceringskostnader. Det är en av 16 rekommendationer för det fortsatta arbetet med öppet tillgängliga publikationer, som Kungliga biblioteket (KB) i dag överlämnar till regeringen. De är resultatet av ett gemensamt utredningsarbete av KB, lärosäten, forskningsfinansiärer och forskarsamhället.

  • Illustration (beskuren): Maria de Maré, CC-BY-NC 4.0

    Vad kostar den vetenskapliga publiceringen?

    Kungliga biblioteket (KB) har sammanställt kostnaderna för prenumerationer på e-tidskrifter och e-böcker samt publicering av forskningsartiklar i Sverige. I den pågående omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem är det viktigt att få en helhetsbild av lärosätenas utgifter.

  • Pressinbjudan: Presentation av förslaget till nationell  biblioteksstrategi

    Pressinbjudan: Presentation av förslaget till nationell biblioteksstrategi

    Torsdagen den 7 mars 2019 överlämnas Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi till kultur- och demokratiminister Amanda Lind vid ett arrangemang på Kungliga biblioteket (KB). Media är välkomna att delta vid pressträff och offentlig presentation kl. 14.15.

  • FAIR-principerna: Publikationer och forskningsdata bör vara Findable (sökbara), Accessible (tillgängliga), Interoperable (kompatibla) och Resuable (återanvändbara).

    ​Hur blir svensk forskning mer tillgänglig och återanvändbar?

    Offentligt finansierad forskning bör vara så tillgänglig och användbar som möjligt – för både människor och maskiner. Det är grunden i de så kallade FAIR-principerna. Kungliga biblioteket (KB) har tagit fram kriterier för att bedöma om en publikation uppfyller principerna. Dessutom föreslår KB en metod för att skapa en samlad bild av hur väl svenska publikationer och forskningsdata uppfyller FAIR.

  • Föreläsning 20/2: Gudrun Schy­man och medi­er­na

    Föreläsning 20/2: Gudrun Schy­man och medi­er­na

    Som partiledare för Vänsterpartiet under 1990-talet symboliserade Gudrun Schyman ett nytt slag politiker som "gick genom rutan" och aktivt använde sig av medierna. Johanna Palmström, frilansjournalist och författare till Det gäller livet - en biografi om Gudrun Schyman (2018), berättar om Schymans karriär, mediernas roll samt nyheter som samtidshistorisk källa.

  • Foto: KB/Jens Gustavsson

    ​Ny kartläggning: Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018

    Hur ser samarbetet kring böcker och andra medier ut mellan folkbiblioteken? Och hur är skolbibliotekens möjligheter att erbjuda de medier som krävs? Det har Kungliga biblioteket (KB) undersökt i kartläggningen Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning.

  • Föreläsning 6/2: På jakt efter hung­erå­ren

    Föreläsning 6/2: På jakt efter hung­erå­ren

    Åren 1867–69 drabbades stora delar av Sverige av svår missväxt och hungersnöd. Effekterna av katastrofen förstärktes av ett politiskt ointresse för att hjälpa de svältande.

Visa mer