Mer än 50 000 timmar av tv, riksdagstal och dialekter. Så ser träningsdatat för Kungliga bibliotekets (KB) nya AI-modell ut. KB-Whisper har lärt sig en bred variation av svenska och kan snabbt transkribera tal till text – vilket kan bidra till såväl undertexter på tv som en bättre sökbarhet i bibliotekets samlingar.
En ny rapport från Kungliga biblioteket (KB) visar på stora skillnader i vilket utrymme skolbiblioteken får i landets biblioteksplaner. I hälften av landets 290 kommunala biblioteksplaner beskrivs skolbiblioteksverksamheten på mindre än en sida eller inte alls.
Kungliga biblioteket (KB) har på uppdrag av regeringen tagit fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Riktlinjerna ska vara ett stöd och en vägledning för de aktörer i Sverige som har en viktig roll i omställningen till öppen vetenskap.
Snart blir nio dyrbara sjöatlaser från perioden 1695–1850 tillgängliga för forskare och allmänheten. Materialet är en generös donation från Björn Carlsons kartsamling till Kungliga biblioteket, Lunds universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek. Donationen omfattar 300 år av kartologiska verk från svenska, ryska och franska upphovsmän, som på olika sätt avbildar Östersjön.
Berättelser från KB: Digital humaniora eller humanistisk datavetenskap?
I dag meddelar regeringen att Kungliga biblioteket (KB) får ett nytt uppdrag att kartlägga och analysera användandet av öppna lärresurser och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen.
Kungliga bibliotekets (KB) satsning på datadriven forskning och artificiell intelligens har varit framgångsrik. Nu blir KB-labb en permanent verksamhet. Därmed kan forskare fortsätta göra storskaliga analyser av bibliotekets digitala samlingar – och KB kan fortsätta utvecklas som en viktig infrastruktur på området.
Igår meddelade regeringen att Kungliga biblioteket (KB) och Vetenskapsrådet får förtydligade samordningsuppdrag, för att påskynda omställningen till ett öppet vetenskapssystem. Även Det innebär bland annat att lärosätena får ett uttalat uppdrag på området.
Varje år sammanställer Kungliga biblioteket (KB) lärosätenas utgifter för vetenskaplig litteratur och publicering av öppet tillgängliga forskningsartiklar i Sverige. Enligt den senaste sammanställningen, som gäller år 2019, uppgick den totala kostnaden till 504 miljoner kronor.
Kungliga biblioteket (KB) utvecklar just nu Bläddra, en digital bibliotekstjänst som lyfter fram litteratur på nationella minoritetsspråk. Tack vare projektet kan böcker på samiska och romani chib – som tidigare inte funnits i elektronisk form – bli fritt tillgängliga. Det långsiktiga målet är att tjänsten även ska omfatta material på finska, meänkieli och jiddisch.
Tjänsten Svensk mediedatabas (SMDB) blir åtkomlig på distans vid universitet, högskolor och forskningsinstitut – tack vare ett tillfälligt avtal mellan Kungliga biblioteket (KB) och upphovsrättsorganisationen Copyswede.
Svenska vetenskapliga tidskrifter behöver bli synligare och den forskning som publiceras där ska bli mer tillgänglig för alla. Därför utvecklar Kungliga biblioteket (KB) en nationell plattform för öppna vetenskapliga tidskrifter.
Kungliga biblioteket (KB) är en rik källa till forskning om allt från litteratur till film. För att möta den ökade efterfrågan på digitalt material söker biblioteket nu flera nya nyckelkompetenser inom it-området.
I dag publicerar Kungliga biblioteket (KB) tre svenska språkmodeller baserade på Googles "BERT" (Bidirectional Encoder Representations from Transformers). De första testerna visar att KB:s modeller överträffar Googles flerspråkiga modell.
Swepub, som är en nationell databas för forskningspublikationer, har fått en ny plattform. Förutom förbättrad funktionalitet innehåller den en helt ny tjänst för ämnesklassificering. Plattformen bygger även på länkade data, vilket gör informationen begriplig för resten av internet.
Bibsamkonsortiet tecknar ett läs- och publiceringsavtal med det vetenskapliga förlaget Elsevier. Det innebär att svenska forskare nu åter får tillgång till förlagets drygt två tusen tidskrifter. Dessutom kommer alla svenska forskningsartiklar kunna publiceras omedelbart öppet tillgängligt (open access).
För hundra år sedan, den 24 maj 1919, fattade riksdagen det första av två grundlagsbeslut om allmän och lika rösträtt. Dagen uppmärksammas på flera håll i Sverige med allt från utställningar till temadagar.
Love Börjeson blir verksamhetsledare för Kungliga bibliotekets (KB) nystartade labb för datadriven forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Love kommer närmast från en tjänst som senioranalytiker på Hyresgästföreningen, där han har byggt upp deras forskningsverksamhet. Han har även en forskartjänst vid Handelshögskolans Institute for Research (SIR) i Stockholm.
Kungliga biblioteket (KB) har sammanställt kostnaderna för prenumerationer på e-tidskrifter och e-böcker samt publicering av forskningsartiklar i Sverige. I den pågående omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem är det viktigt att få en helhetsbild av lärosätenas utgifter.
Offentligt finansierad forskning bör vara så tillgänglig och användbar som möjligt – för både människor och maskiner. Det är grunden i de så kallade FAIR-principerna. Kungliga biblioteket (KB) har tagit fram kriterier för att bedöma om en publikation uppfyller principerna. Dessutom föreslår KB en metod för att skapa en samlad bild av hur väl svenska publikationer och forskningsdata uppfyller FAIR.