Nu måste daglig läsning bli verklighet!

Expertrådet för läsning har länge pratat om vikten av att skriva in daglig läsning i läroplanen. Det är det mest kraftfulla kompensatoriska verktyget för en likvärdig utbildning.

– Resultaten visar att det är viktigt att arbeta med alla elever i skolan. Även de födda i Sverige har nu sämre resultat och det har också de elever som kommer från högre socioekonomisk bakgrund, säger Jenny Edvardsson, forskare och ledamot i Expertrådet för läsning

– Att 31 procent av eleverna ligger under nivå 2 i läsning visar på behovet av att arbeta aktivt med läsning från förskola till gymnasiet. Daglig läsning måste in i styrdokumenten för att läsning ska kunna prioriteras genom hela utbildningssystemet. Det krävs för att ge säker avkodning, mängdträning, uthållighet, utveckla ordförråd och lära eleverna att läsning är en naturlig del av livet, säger Anki Källman, lärare och ledamot i Expertrådet.

– Skolorna måste prioritera förstärkt lästräning för den som har svårt att lära sig läsa och alla lärare i alla ämnen på alla nivåer i skolsystemet måste ha kunskap om och ta ansvar för elevernas läsning, säger Karin Herlitz, lärare och ledamot i Expertrådet.

Expertrådet för läsning kräver följande åtgärder:

1. Skriv in daglig läsning i läroplanen. Det är det mest kraftfulla kompensatoriska verktyget för en likvärdig utbildning. Daglig läsning behöver prioriteras genom hela utbildningssystemet för att ge säker avkodning, mängdträning, uthållighet, utveckla ordförråd och lära eleverna att läsning är en naturlig del av livet. 
   
2. Låt läsningen bli central i alla textbaserade ämnen. När läsning är en självklar del genom elevernas hela skolgång kan vi säkerställa att alla elever blir självständiga läsare. 
   
3. Alla har rätt att utveckla en läsaridentitet. Barn och unga behöver känna att läsförmåga är något betydelsefullt och användbart. Strukturerad högläsning med textsamtal och läsning av hela verk ska genomsyra utbildningen och ge barn och unga möjlighet att utvecklas till självständiga läsare. 
   
4. Alla har rätt att tillhöra en läsande gemenskap. Alla måste få skratta, ifrågasätta och beröras tillsammans med andra genom läsningen. När vi lyssnar på varandras tankar får vi nya perspektiv och lär känna varandra. Det stimulerar även kreativiteten och utvecklar fantasin. 
   
5. Stärk lärarutbildningen. Blivande förskollärare och lärare behöver gedigen utbildning i strukturerad läsundervisning där ett andraspråksperspektiv måste ingå. Lärarstudenterna behöver få kunskap om hur man kan arbeta med olika typer av texter utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. 
   
6. Säkra skolbibliotek och fortbildning. Alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier och ett rikt litteraturutbud. Förskollärare och lärare behöver kontinuerlig fortbildning, både om läsning ur ett sva-perspektiv och om läsdidaktik.
   
7. Gör läsning till ett gemensamt samhällsansvar. Skolan har ansvar för läsundervisningen, men vårdnadshavare och samhället behöver bidra till barns och ungas utveckling av läsning.