Regeringen har fattat beslut om byggstart för flera viktiga infrastrukturprojekt i Stockholm-Mälarregionen. Investeringarna välkomnas av Mälardalsrådet, som samlar regioner och kommuner. Sträckorna som nu får bättre kapacitet är bland de mest trafikerade i landet.
Under Mälardalsrådets årskonferens Mälartinget samlades 330 representanter för politik, näringsliv och akademi i Västerås för att diskutera en gemensam framtidsbild för Stockholm-Mälarregionen. Mälardalsrådet samlar kommuner och regioner från Stockholm-Mälarregionen för att driva gemensamma parti- och länsöverskridande frågor.
På Mälartinget i Västerås den 5-6 maj möts över 300 politiker från kommunerna och regionerna i Stockholm-Mälarregionen för att diskutera gemensamma frågor som bristen på samhällsbyggare och kraven på regeringen när framtidens infrastruktur ska avgöras senare i vår. Under konferensen uppmärksammas även 30 år av storregionalt samarbete i Mälardalsrådet.
Ostlänken är en förutsättning för en utvecklad regionaltågstrafik i Stockholm-Mälarregionen och nu sluter grannregionerna i Mälardalen upp bakom järnvägssatsningen. Att tidsplanen hålls och att Ostlänken finansieras fullt ut är två av de krav som Mälardalsrådets infrastruktursamarbete ställer på regeringen inför beslutet om framtidens spår och vägar senare i vår.
Varje år fraktas 150 miljoner ton gods genom Stockholm-Mälarregionen. Många av transporterna går till eller från Örebroregionen. I vår avgör regeringen vilka spår och vägar som ska byggas kommande år och nu sluter grannregionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete upp bakom Örebros krav om att satsa på Hallsberg, järnvägen genom Örebro och Mälarbanan.
8 av 10 tågresor startar eller slutar i Stockholm och varje dag reser 750 000 vardagspendlare över kommungränserna i Stockholm-Mälarregionen för att komma till jobbet. När regeringen nu ska avgöra vilka spår, vägar och farleder som ska byggas kommande år har de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete ett gemensamt och tydligt krav på regeringen om att sätta nyttan i fokus.
I Stockholm-Mälarregionen bor 43 procent av landets befolkning och här skapas hälften av Sveriges BNP. Infrastruktursatsningar i regionen är av stor vikt för näringslivet och tillväxten i hela landet.
Trafikverket presenterade den 30 november sitt förslag till nationell plan för transportsystemet. Förutom frågor som vilka infrastrukturinvesteringar som bör prioriteras i Sverige kommande tioårsperiod tar Trafikverket upp frågan om kompetensförsörjning. Planförslaget innehåller flera förslag för att stärka landets försörjning av samhällsbyggare, med hänvisning till Mälardalsrådets arbete.
Ett större fokus på pendlarna hade behövts i Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2022-2033. När 8 av 10 tågresor startar eller slutar i Stockholm och resurserna är begränsade måste satsningar göras där nyttan är som störst, säger Kristoffer Tamsons (M), ordförande Mälardalsrådet.
Den bristande infrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen hindrar regionernas gröna nystart efter pandemin. Tillsammans investeras över 16 miljarder kronor i den storregionala kollektivtrafiken, men utan fungerande spår kommer inte pendlarna välja tåget. Nu måste staten vara tydlig och matcha klimatambitionen, skriver de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete i Dagens samhälle.
Coronapandemin har förändrat vardagen, förstärkt trender och skapat nya samhällsmönster. Under Mälartinget i Eskilstuna den 2-3 september möts politiker från kommunerna och regionerna i Stockholm-Mälarregionen för att diskutera nya spår mot framtiden för infrastruktur och utbildning. Mötet sker smittsäkert utifrån regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Nu omfattas hela Stockholm-Mälarregionen i EU:s prioriterade transportnät. Efter ett beslut i Europaparlamentet förlängs den europeiska stomnätskorridoren ”ScanMed” från Örebro och Stockholm mot Västmanland, Uppsala och Gävleborg och vidare mot norra Sverige. Beslutet gör att regionerna och kommunerna längs stråket kan söka EU-medel för infrastruktursatsningar.
Kan staten säga nej till 20 miljarder kronor i ökad nytta för pendlare och företag i Uppsala län? En ny rapport från Mälardalsrådet visar varför satsningar måste göras på den eftersatta infrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen, där det bor människor, pendlare reser till jobb och gods transporteras. Bakom rapporten står de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete En Bättre Sits.
Kan staten säga nej till 6 miljarder kronor i ökad nytta för pendlare och företag i Örebro län? En ny rapport från Mälardalsrådet visar varför satsningar måste göras på den eftersatta infrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen, där det bor människor, pendlare reser till jobb och gods transporteras. Bakom rapporten står de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete.
Kan staten säga nej till över 7,6 miljarder kronor i ökad nytta för Östergötlands pendlare och företag? En ny rapport från Mälardalsrådet visar varför satsningar måste göras på den eftersatta infrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen, där det bor människor, pendlare reser till jobb och gods transporteras. Bakom rapporten står de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete.
Kan staten säga nej till över 7,3 miljarder kronor i ökad nytta för Region Sörmlands pendlare och företag? En ny rapport från Mälardalsrådet visar varför satsningar måste göras på den eftersatta infrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen, där det bor människor, pendlare reser till jobb och gods transporteras. Bakom rapporten står de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete.
Kan staten säga nej till 10,6 miljarder kronor i ökad nytta för Region Västmanlands pendlare och företag? En ny rapport från Mälardalsrådet visar varför satsningar måste göras på den eftersatta infrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen, där det bor människor, pendlare reser till jobb och gods transporteras. Bakom rapporten står de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete.
800 miljarder kronor till spår och vägar i landet 2022-2033. Den 22 juni tog riksdagen beslut om Infrastrukturpropositionen med de ekonomiska ramarna för satsningar på transportinfrastrukturen kommande år. Mälardalsrådet ser positivt på ökade investeringar i infrastrukturen. Nu återstår frågan var pengarna får mest effekt och hur mycket som riskerar att ätas upp i fördyrade infrastrukturprojekt.
Kan staten säga nej till nästan 100 miljarder kronor i ökad nytta för samhälle? En ny rapport från Mälardalsrådet visar varför satsningar måste göras på den eftersatta infrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen, där det bor människor, pendlare reser till jobb och gods transporteras. Bakom rapporten står de sju regionerna Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland.
Coronapandemin har slagit hårt mot transporterna i Europa. Nu måste rätt satsningar göras i infrastrukturen för att nå klimatmålen i Parisavtalet och återbygga vår konkurrenskraft. De sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete lämnar ett tydligt svar till Europeiska kommissionen när framtiden för EU:s transportpolitik (TEN-T) nu ska avgöras.
